Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Granat - Granatgevär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Granatgevär
194
6—7 lysgranat (t. v.) och granatkartesch.
spetsen förser man ofta denna med en kåpa av
mjukare stål än spetsen, s. k. kapp. Då en kort
spets medför kraftigt luftmotstånd, fastsättes
utanpå spetsen ofta en plåtkon, s. k. huv. Röret
ger en icke fördröjd anslagsbrisad.
Pansarspränggranaten infördes under 2 :a
världskriget till vissa eldvapen med låg
utgångshastig-het. G. går icke genom pansaret, utan detta
ge-nomspränges vid g :s anslag mot pansaret. I g.
finns därför sprängladdning, som utformats för
riktad sprängverkan. Röret, som i regel sitter
i g:s spets, ger ögonblicksbrisad.
Spränggranater av stål äro fyllda med brisant
sprängämne till io å 20 «/o av g :s vikt. De relativt
tjocka väggarna sönderdelas vid
sprängladdningens detonation, brisaden, i ett stort antal
sprängstycken, skrot el. splitter, som slungas i väg med
stor hastighet, c:a i,ooo m/sek. Röret, som
framkallar brisaden, sitter i regel i g :s spets. M i
n-granater, som ha tunnare väggar och större
sprängladdning (20 å 30 °/o av
projektilvik-ten), verka efter inträngning i målet genom det
tryck, som uppkommer vid sprängladdningens
detonation (minverkan). För att g. skall hinna
intränga tillräckligt djupt, innan brisaden inträffar,
förses min-g. med rör, som ge
fördröjningsbri-sad. Gasgranater innehålla en fyllning av
giftämne i flytande el. fast form jämte en större
el. mindre sprängladdning, som vid brisaden
förgasar el. pulveriserar och kringsprider giftämnet.
Vanl. användes ögonblicksbrisad.
Rökgranater ha liksom gas-g. en mindre sprängladdning,
avsedd för g:s söndersprängande och rökämnets
spridande. Som rökämne i rök-g. användes
fosfor el. en blandning av hexakloretan och
zinkpulver el. röksyra. I regel användes
ögonblicksbrisad. Brandgranater innehöllo i äldre
tider en svartkrutblandning jämte svavel, tjära
NF IX —7
S underkalibrig
vinggranat till
luftvärnskanon
(tysk
försöks-projektil).
a drivspegel,
b vingar.
m. m. Numera användas huvudsaki. två slag:
fosforgranater och
termitgranater. Fosforn kringsprides vid brisaden i
småbitar, som sj älvantändas i luften. Termiten, en
blandning av aluminium och järnoxid, fordrar
för sin antändning ett särskilt tändmedel; den
utvecklar efter antändningen (vid nedslaget) i
smältande tillstånd en oerhörd hetta (c:a 3,000°).
Beroende på målets art användes ögonblicks-,
icke fördröjd anslags- el. fördröj ningsbrisad.
Genom att öka sprängladdningsmängden i
pansar-, gas-, rök- och brand-g. erhålles utöver en
viss pansarbrytande, gas-, rök- el. brandverkan
även splitterverkan. Dyl. g. benämnas
halvpansar-, gasspräng-, rökspräng-, resp, brandspräng-g.
Lysgranater innehålla lyskroppar, förenade
med fallskärmar, som vid krevad på några
hundra m höjd utvecklas och uppbära de samtidigt
antända lyskropparna. Granatkartescher
(shrapnels) äro en kombination av g. och
kar-tesch, där karteschskroten (hårdblykulor) vid
krevaden drivas ut ur projektilens stålhylsa av en
mindre svartkrutladdning, som är placerad i
projektilhylsans botten. Då svartkrutladdningen
tänts, åstadkommer dess gastryck, att projektilens
spets spränges av och att kulorna skjutas ut ur
projektilhylsan med ökad hastighet. Tändningen
sker strax före nedslaget. Numera ingå
granatkartescher i mycket ringa
utsträckning i
ammunitionsut-rustningen. — Försök med g.
med ny form, s. k.
underkal i b r i g a g., vilkas diam,
är mindre än eldrörets kaliber,
pågå i olika länder. De ge
ökad skottvidd, dock med
minskad projektilvikt. Långa
underkalibriga ving-g., som
utskjutas genom slätborrade
lopp, kunna ge luftvärns-art:s
kanoner betydligt ökad
träffsäkerhet, då g. medge ökade
utgångshastigheter och
minskad framförhållning i
förhållande till flygplanet. Ett
flertal länder ha infört
underkalibriga pansarvärnsprojektiler,
som genomslå 40 å 80 °/o
tjockare pansar än
pan-sar-g.
Granatgevär, svensk
benämning på bakblåsningsgevär
med låg utgångshastighet och
stor kaliber. G. saknar rekyl,
varigenom relativt stora
projektiler kunna utskjutas utan
att skytten skadas. Samma
konstruktionsprincip användes
som vid bakblåsningspj äser
(se d. o.). G. användes som
pansarvärnsvapen, varvid med
pansarspränggranater även
tunga stridsvagnars pansar
genomslås. Med spräng-, resp,
rökgranater kan splitterver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
