Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gitarr - Gittersvamp el. gallersvamp - Giudecca, La - Giulio Romano - Giurgiu - Giusti, Giuseppe - Giusto - Givet - Gize, Giza, G(u)izeh - Gizzur - Gjallarbron - Gjallarhorn - Gjalski, Ksaver Šandor - Gjedde, Ove - Gjellerup, Karl Adolph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Giudecca—Gjellerup
Gitarr.
det till gasteromyceterna (se d. o.) hörande
släktet Clathrus, varav en art, C. cancellatus,
förekommer i s. Europa, s. England och
Nordamerika. Den utmärkes genom att fruktkroppen har
gleban differentierad i ett mäktigt yttre sterilt
parti, vilket vid mognaden som ett grovmaskigt
rött gallerverk omger de inre sporalstrande, vid
mognaden sönderflytande delarna.
Giudecca, La [la d$odä’ka], stadsdel i
Venedig.
Giulio Romano [d^o’liå råma’nå], konstnär,
se Romano.
Giurgiu [d^rd^o], huvudstad i dep. Vla§ca
i Rumänien, vid Donau 60 km s. om Bukarest,
dit järnväg leder; 30,000 inv. På platsen för det
bysantinska Teodorapolis anlades G. av
genue-sare på 1300-talet. Som fästning har det ofta
figurerat i krigshistorien; försvarsverken
slopades 1829. Staden skadades svårt vid en
jordbävning 1940. G. har sågverk, kvarnar, sockerbruk
och skeppsvarv. Till hamnen för en oljeledning
från Ploe§ti. Tågfärja förmedlar
järnvägsförbindelsen med Russe på den bulgariska sidan.
Giusti [d^o’sti], Giuseppe, italiensk
författare (1809—50). Han var advokat i Florens,
deltog i de italienska frihetsrörelserna och var flera
gånger deputerad. G. var framstående lyrisk
diktare, men sitt rätta fält fann han i den politiska
satiren, för vilken han var sitt lands mest
framstående exponent. Han gisslade Italiens politiska
och sociala missförhållanden samt gav även
gripande uttryck åt strävandet efter ett fritt och enat
Italien. G :s satirer riktade sig mot Österrike
(”Dies iræ” m. fl.), adeln, prästerskapet,
byrå-kratismen, det politiska sektväsendet m. m. ■—
Den bästa uppl. av hans arbeten är utg. av F.
Martini, ”Tutti gli scritti editi e inediti” (sista
uppl. 1924), den bästa biogr. av G. Carducci i
den av denne utg. uppl. av 1889.
Giusto [d$o’stå], it., mus., riktig, passande
(t. ex. allegro giusto, avgjort raskt, tempo giusto,
lämpligt tidmått).
Givet [^ivä’], stad i fr. dep. Ardennes, på
båda sidor om Meuse och vid belgiska gränsen;
6,600 inv. G. var förr en av Frankrikes starkaste
fästningar. Fortet Charlemont togs av tyskarna
31 aug. 1914. Blyerts-, lack- och limtillverkning.
Gize [gi’ze], G i z a, G(u)izeh, stad i Övre
Egypten, huvudstad i prov. G. (1,060 km2
kulturland, 820,000 inv.), på Nilens vänstra strand, snett
emot Kairo, dit lands- och järnvägsbroar leda;
69,000 inv. Staden besökes årl. av tusentals
turister, vilkas mål är pyramiderna och sfinxen 9 km
v. om G.
Gizurr, vanligt förnamn i en namnkunnig
isländsk storbondesläkt, Haukadalingarna.
— Stamfaderns, G. Teitsson vites, sonson
G. Isleifsson efterträdde sin fader, I
s-1 e i f, Islands förste infödde biskop (1056), i
biskopsämbetet. Han styrde i 36 år (1082—1118)
Island. Han utvecklade den kyrkliga
organisationen och införde tionde. — G.
Thorvalds-s o n, vanl. kallad G. j arl (1209—68), var gift
med Snorre Sturlassons dotter Ingeborg och
indrogs i de strider, som söndersleto
Sturlunga-släkten, näml, mellan Snorre och hans barn på
den ena sidan samt Snorres broder Sighvat och
dennes son Sturla på den andra. Då Snorre 1237
drog till Norge, företog G. ett tåg till n. delen
av Island, och i slaget på Örlygsstad (1238)
stupade Sighvat och Sturla. I Norge ådrog sig
Snorre konung Håkon Håkonssons ovilja och
återvände trots konungens förbud hem. På
uppdrag av Håkon drog G. 1241 med sjuttio man
till Reykholt och dödade Snorre. Senare for G.
till Norge och gjordes 1258 av konung Håkon
till jarl över Island. Han förmådde (1262—64)
de övriga hövdingarna att svärja Norges konung
trohet.
Gjallarbron, nord, myt., en guldbelagd bro
över floden Gjoll, på gränsen mellan de levandes
och de dödas värld.
Gjallarhom, nord, myt., enl. Snorres Edda
Heimdals horn, vari han blåser, när ragnarök
stundar. Sannolikt betyder G. ”hornet Gjoll”
(= det gälla). I ett annat sammanhang omtalar
Snorre G. som ett dryckeshorn, varmed jätten
Mimer dricker mjöd ur visdomsbrunnen vid
Ygg-drasils rot.
Gjalski [d^a’-], Ksaver Sando r, pseud.
för Babic, L.
Gjedde [gä’da], Ove, dansk amiral (1594—
1660). Han sändes 1618 av Kristian IV till
Indien, där han avslöt köpet av Trankebar. Han
fick under kriget mot Sverige 1644 befälet över
de norska defensionsskeppen. 1645 blev han
riksråd och riksamiral; under 1658 års krig
tillfångatogs han av svenskarna.
Gjellerup [gäl’-], Karl Adolph, dansk
författare (1857—1919). Han tog 1878 teol. examen,
ehuru då redan fritänkare och anhängare av G.
Brändes. I självbiografiska berättelser, ”En
idealist” (1878), ”Det unge Danmark” (1879) och
”Germanernas lærling” (1882), samt i
diktsam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
