Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gislén, Torsten - Gislöv - Gisors - Giss - Gisseldjur - Gisselfeld - Gisselskorpioner - Gisselås - Gissing, George - Gississ - Gisslan - Gisslarbo - Gisslare - Giss moll - Gistad - Gitana - Gitarr - Gitter - Gittersvamp el. gallersvamp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gislöv—Gittersvamp
6
samt arbetet ”Problem
kring Östersjön” (i
”Svensk geogr. årsb.”,
17, 1941), vari som ett
tankeexperiment
fram-lägges det
uppseendeväckande förslaget att
fördjupa rännan i
Öresund för att
därigenom insläppa
saltvatten och bl. a. höja
fiskeavkastningen i
Östersjön. I
ytterligare andra arbeten
behandlar G. ekologi och
djurgeografi hos skilda havs- och landformer,
särsk. svenska groddjur och kräldjur. G. har
utg. reseskildringarna ”Den uppgående solens
land” (1933) och ”Från Hawaiis stränder till
New Yorks skyskrapor” (1935). 1951—52
företog G. en forskningsfärd till Stilla havet med
”Galathea”.
Gislöv, socken i Malmöhus län, Skytts härad,
vid Östersjön, ö. om Trelleborg; 13,77 km2, 789
inv. (1951). Tillhör Söderslätt. 1,234 har åker.
I G. ligger G:s fiskläge (250 inv.) med stor
hamn, c :a 40 yrkesfiskare. Därintill men i
Dalkö-pinge sn utgrävdes 1936 ruinen av ett 1538
ödelagt lübeckskt kapell från den stora
sillfisketiden. Kyrkan av gråsten och tegel torde ha
byggts under 1200-talets förra del. Ingår i
Dal-köpinge, G:s, Bösarps och Simlinge pastorat i
Lunds stift, Skytts kontrakt; bildar tills, m.
Gylle, Kyrkoköpinge, Dalköpinge och Bösarp
storkommunen Gislöv; 45,98 km2, 2,293 inv.
Ö951).
Gisors [$izå’r], stad i fr. dep. Eure
(Nor-mandie), vid Epte; 5,500 inv. Ruiner efter ett
slott från 1100-talet.
Giss (fr. sol dièse, eng., g skarp), mus., tonen g,
höjd en halvton; förväxlas enharmoniskt med ass.
Gisseldjur, dets. som djurflagellater. Se
Fla-gellater.
Gisselfeld [gi’s-], danskt adligt jungfrustift
på Själland, 15 km n. ö. om staden Næstved.
Upprättades av greve Christian Gyldenlöve
genom testamente (1701—02), som trädde i kraft
vid hans änkas död, 1754. Stiftsjungfrurna
(kon-ventualerna) bo ej på G. men åtnjuta årligt
underhåll. G:s huvudbyggnad är uppförd 1547—75
av Peder Oxe (interiören ombyggd 1869 av
Herholdt).
Gisselskorpioner, se Spindeldjur.
Gisselås, en av Svenska mosskulturföreningen
1921—23 anlagd försöksgård i Hammerdals sn,
Jämtlands län, 323 m ö. h. I samband med
jord-bruksförsöksverksamhetens omorganisation
övertogs G. 1939 av Lantbrukshögsk. och tillhör nu
statens fasta försöksgårdar. Arealen uppgår till
100 har, varav 55 äro odlade. Under den tid
för-söksgården varit i verksamhet ha flera för den
norrländska myrodlingen betydelsefulla resultat
vunnits.
Gissing [gi’siu], George Robert, engelsk
författare (1857—1903), en av det moderna
Eng
lands förnämsta realister. G:s främsta arbeten
äro ”Demos” (1886), en skildring av den
engelska socialismens olika typer, ”The nether world”
(1889) med motiv från förbrytarlivet i
Clerken-well, ”New Grub Street” (1891), som innehåller
scener ur Londons förläggar- och författarvärld,
”Born in exile” (1892; med självbiografiskt
material), ”The odd women” (1893) och ”The
private papers of Henry Ryecroft” (1903; sv. övers.
1929; med självbiografiska skildringar). G. har
även skrivit en utmärkt studie över Dickens
(1898). — Litt.: F. Swinnerton, ”G. G.” (1912);
May Yates, ”G. G.” (1922).
Gississ, mus., tonen g, höjd två halvtoner;
förväxlas enharmoniskt med a.
Gisslan (isl. och fsv. gisl), en människa, som
med sin person utgör säkerhet för uppfyllandet
av en annans förpliktelse eller mot svek från
dennes sida. Ställande av g. anlitades i äldre
tider framför allt vid uppgörelser mellan stater
och deras representanter. — I det forntida och
medeltida Sverige skulle varje landskap giva
nyvald konung g. till säkerhet för att han ej skulle
ofredas, sedan han överskridit landskapets gräns.
Gisslarbo, brukssamhälle i Bro-Malma sn i
Västmanland, vid järnvägen
Köping—Riddarhyt-tan 16 km n. v. om Köping; 240 inv. G.
järnbruk har bildats genom sammanslagning av två
omkr. 1620 grundade och 1664 privilegierade bruk.
Det omfattar smältsmedja, råskenevalsverk och
el.-kraftverk; det sistn. med 1,500 hk utnyttjar
32 m fallhöjd i Gisslarboån. G. bruksegendom
omfattar med underlydande i Heds, Odensvi och
Gunnilbo socknar 7,126 har, därav 586 åker.
Ägare är sedan 1877 Riddarhytte ab.
Gisslare, se Flagellanter och Klyster.
Giss moll (fr. sol dièse mineur, eng. g sharp
minor), mus., den molltonart, som har giss till
grundton och i likhet med sin parallelltonart, H
dur, företecknas med fem #, näml.’för f, c, g, d
och a.
Gistad, socken i Östergötlands län, Skärkinds
härad, på östgötaslätten, s. om Norsholm; 23,73
km2, 671 inv. (1951). Utgöres av odlad slätt och
skogklädda småkullar. 1,364 har åker.
Egendomar: Hennebjörke, Ekenberg och Överby. Talrika
fornlämningar. Kyrkan är från 1863. Bildar med
Törnevalla, Ö. Skrukeby och Lillkyrka ett
pastorat i Linköpings stift, Domprosteriet; tillhör
storkommunen Åkerbo.
Gitana [kita’-], sp., zigenerska; en
zigenar-dans. — Gita’no (av egipta’no, egypter),
zigenare.
Gita’rr (fr. guitare, av grek. kitha’ra), vanl.
6-strängat knäppinstrument med sarger och flat
botten samt gripbräde med tvärband. G. torde
ha utbildats på 1600-talet och nådde Sverige på
1810-talet samt hade sin främsta tid omkr. 1825.
G. har i våra dagar vunnit ny spridning och
finnes i en mängd former från äldre tid:
lyragitarr, vapengitarr, lutgitarr m. m. — Bild se
nästa sida.
Gitter, se Spektrum. Om kristallgitter se
Kristallstruktur.
Gittersvamp el. gallersvamp benämnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
