Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georgia - Georgian Bay - Georgiasundet - Georgica - Georgien - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Georgian Bay—Georgien
860’
Stadsbild från Syd-Osetien, sydsidan av Kaukasus’ mellersta del.
G. är näst Arkansas den största producenten i
U.S.A. av bauxit. I ett brett bälte, som sträcker
sig genom hela G. från Augusta till Columbus,
alltså på gränsen mellan kustslätten och
piedmont-platån, finnas stora kaolinfyndigheter, som svara
för 8o°/o av U.S.A:s kaolinproduktion. Vid Tate,
n. om Atlanta och vid foten av Blue Ridge,
ligger ett av U.S.A:s största marmorbrott.
Gultallskogarna äro rika på kåda, varur terpentin
och harts framställas. Under 1940-talet ha
gultallskogarna givit upphov till en ständigt växande
pappersmasse- och pappersindustri. Förutom de
tidigare nämnda industrierna finnas 170
bomullsfabriker med (1943) sammanlagt 3,8 mill.
spindlar och 54,400 vävstolar. S. å. förbrukades 2,3
mill. balar bomull. Under 2:a världskriget ha
till G:s atlantkust förlagts en del
aluminiumraffinaderier, som förses med råvaror från
Guayana.
Statslegislaturen består av en senat med 54
medl. och ett representanternas hus med 205
medl. Till unionskongressen sänder G. 2
senatorer och 10 representanter.
G. är den yngsta av de 13 nordamerikanska
kolonier, varur U.S.A. framgått, grundad 1733
av general J. Oglethorpe, som ett hem för
frigivna fångar. Slaveri och spritkonsumtion voro
till en början förbjudna i den som utopi tänkta
kolonien, och kolonisterna måste låta underkasta
sig ett slags prövning. Snart miste kolonien
denna särprägel och utvecklades till en risodlande
slavstat av den i södern vanliga typen, ehuru dess
utveckling länge fördröjdes av ständiga
stridigheter med indianerna. 1861 ingick G. i Amerikas
konfedererade stater men deltog rätt lamt i
inbördeskriget.
Georgian Bay [d^äM^ian béi’] n. ö. delen
av Lake Huron, i Ontario, Canada.
Saugeen-halvön och ön Manitoulin skilja G. från den
egentliga Huronsjön.
Georgiasundet [d$a’d$ia-], eng. Strait of
Georgia, sund mellan ön
Vancouver, Canada och
fastlandet.
Geo’rgica, lat. (av grek.
ge, jord, och e’rgon, arbete),
lärodikt om jordbruket, se
Vergilius.
Georgien [geå’r-], ry.
Gruzija, off. Gruzinskaja
SSR, sovjetrepublik i
Trans-kaukasien, omfattande även
underställda statsbildningar
Abchasien, Adzjaristan och
Sydossetiska autonoma
området. G. utbreder sig på ö.
sidan av Svarta havet
mellan Kaukasus och turkiska
gränsen samt gränsar i s. ö.
och ö. till sovjetrepublikerna
Armenien och Azerbajdzjan
samt autonoma
sovjetrepubliken Dagestan; 69,600 km2,
3,5 mill. inv. Huvudstad Tiflis.
(519,000 inv.). G. är
övervä
gande högland. Dess n. del bildas av Kaukasus’
sydsluttningar, och i s. når armeniska höglandet
långt över dess gränser. Mellan dessa höj
dområden, som i,, mitten av G. äro förenade med
varandra genom Surambergen, ligga G:s
viktigaste och tätast bebyggda trakter, som i v. ha
ett subtropiskt fuktigt men i ö. ett torrt
kontinentalt klimat, näml. Kolchis vid Svarta havet
och kring nedre Rion, Imerien el. Imeretien,
d. v. s. trakten kring Kutais och kring övre
Rion, samt Kachetien kring övre Alazan (en
v,-biflod till Kura). G:s befolkning är ytterligt
blandad. Större delen (c:a 2/s) utgöres dock av
georgier, återstoden av armenier, ryssar,
ukrai-ner, abchaser, mingreler, osseter, greker, judar,
kurder, turkar m. fl. Ryssarna bo huvudsaki. i
städerna och i industrisamhällena. —
Huvudnäring för lantbefolkningen är åkerbruk.
Majs-odlingen upptar 2Æ av åkerarealen (4,007 km2
1937). Dessutom odlas vete, te (500 km2 1941),
tobak, citrusarter (apelsiner, citroner,
mandariner) m. m. I fråga om odling av kvalitetstobak
innehar Abchasien främsta platsen i
Sovjetunionen. Lantbrukets huvudgrenar i Imerien äro
silkes- och vinodling. Den sistn. är ännu mera
framträdande i Kachetien. S. k. kachetinska
viner utföras till andra sovjetrepubliker och även
till utlandet. Under det senaste årtiondet har även
bomullsarealen i Kachetien snabbt utvidgats.
Boskapsskötsel bedrives huvudsaki. i ö. G., som
har riklig tillgång på betesmarker (fäbodväsen).
G. har ansenliga mineraltillgångar, ss.
manganmalm, stenkol och petroleum, vidare baryt,
an-desit, sällsynta metaller m. m. Till G:s
industrialisering har starkt bidragit den rika förekomsten
av vattenkraft.
Historia. G:s äldsta historia är dunkel och
utsmyckad av sagor. Landet var än
självständigt, än beroende av grannriken, särskilt
Armenien och Persien, senare även Rom (under
Pompeius och Trajanus) el. Bysantion. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
