Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genevad - Genève - Genèvekonventionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
Geneve—Genèvekonventionen
816
Tjärby tegelbruks-ab. Vid Genevads bro
slog P. Brahe 31 aug. 1657 en dansk styrka.
Genève [%anä’v], ty. Genf. 1) Kanton i s. v.
Schweiz, kring sydvästligaste hömet av
Genève-sjön och floden Rhöne samt dess biflod Arve;
282 km2, 200,000 inv. 78 °/o fransktalande; 50 °/o
äro protestanter, 44 °/o katoliker. Kantonen är ett
kullandskap 300—500 m ö. h., som nästan helt
omslutes av bergigt franskt område (Jura,
Salè-ve). Av arealen upptar åker 19 % (mest
veteodling), ängs- och betesmark 51 % och skog 9 °/o.
Vinodlingar upptaga 9,74 km2. Handel och
industri, särsk. den berömda tillverkningen av ur
o. a. precisionsinstrument, äro till största delen
lokaliserade till huvudstaden.
2) Huvudstad i G. 1), vid Rhönes utlopp ur
Genèvesjön, betydande handels- och industristad;
145,000 inv. G. är landets till storleken 4:e stad.
1930 skedde omfattande inkorporeringar av
förorter, Eaux-Vives, Plainpalais, Petit-Saconnex
m. fl.
G. är en av Europas vackraste städer, med
välvårdade parker, gator och öppna platser. De
modernaste kvarteren ligga längs sjöstränderna;
de industriella anläggningarna finnas i stadens
s. del. Rhöne delar G. i två delar, förbundna
genom 7 broar, den största Pont du Mont-Blanc.
V. om denna ligger Pont des Bergues, som står
i förbindelse med Rousseauön med staty av
Rousseau. Längs båda sjöstränderna sträcka sig
vackra promenader, på s. stranden Quai des
Eaux-Vives och Promenade du Lac med Jardin Anglais
samt på n. stranden Quai Président Wilson och
Quai du Mont-Blanc. N. om Rhöne ligger
huvudbangården, Gare de Cornavin. Härifrån
utgår den stora stråkvägen Rue du Mont-Blanc,
med bl. a. huvudpostkontoret. Vid Quai Wilson
ligger f. d. folkförbundssekretariatets byggnad,
längre norrut den vackra Parc Mon-Repos och
Internationella arbetsbyrån mittemot botaniska
trädgården. Bakom denna, i Parc de 1’Ariana,
byggdes 1929—37 N. F :s storslagna palats. —
På s. stranden ligga de stora Parc des
Eaux-Vives och Parc La Grange. Västerut vid den
vackra Place Neuve ligga Stora teatern,
musik-konservatoriet och Musée Rath samt i närheten
Batiment Électoral, där N. F :s församlings
sammanträden länge höllos, och Promenade des
Bastions med det 1917 fullbordade väldiga
reforma-tionsmonumentet (Calvin, Beza, Far el, Knox) av
Laverrière m. fl. Mittemot ligger univ. (grundat
1873) med över 2,000 studenter. 1927 grundades
i G. Institut universitaire des hautes études
in-ternationales. G. är f. ö. som säte för många
internationella organisationer ett betydelsefullt
centrum för mellanfolkligt samarbete. — Från
äldre medeltiden kvarstår katedralen Saint-Pierre
(nu reformert), högt belägen s. om Rhöne. Av
det forna biskopspalatset, beläget på en ö i
Rhöne, kvarstår ett torn (Tour de IT le). Från
1500-talet härstamma Hotel de ville och det av Calvin
uppförda Collège de Saint Antoine. Bl. a.
kvarstår i den äldre, oregelbundna delen av G.
Rous-seaus födelsehus. Staden har flera museer för
äldre och yngre konst. Industrien omfattar
till
verkning av ur, precisionsinstrument och
elektriska apparater, bijouterier, choklad och
kon-fektionsartiklar. Rhöne driver stora kraftverk.
Tack vare sitt natursköna läge, sina storslagna
omgivningar och sitt milda, behagliga klimat är
G. ett av Schweiz’ främsta turistcentra och har
som följd därav en blomstrande hotellrörelse.
Staden är knutpunkt på den internationellt
viktiga järnvägen Bern—Lyon—Marseille. Den
rymliga hamnen skyddas av mäktiga vågbrytare;
vid den s. finns en 90 m hög springbrunn, en av
världens högsta.
Historia. Genève (kelt. Genava) erövrades av
romarna 120 f. Kr. Vid 400-talets mitt blev G.
en viktig burgundisk besittning och tillhörde
sedan frankerna omkr. 534—884, transj uranska
Burgund 884—933 och Arelat 933—1032,
varefter det räknades till Tyskland. Sedan omkr.
400 var G. säte för en biskop, som från 1162 var
tysk-romersk riksfurste och som styrde G.
Under biskoparnas strider med grevarna av
Gene-vois och hertigarna av Savojen organiserade sig
G:s borgare omkr. 1287 som en kommun med
hög grad av självstyrelse. Från 1400-talets slut
voro biskoparna helt beroende av Savojen. En
del av borgarna sökte då stöd hos Schweiziska
edsförbundet, och 1530 måste Savojen erkänna
G:s oberoende. Sedan reformationen 1535 införts
i G., ankom J. Calvin dit 1536 och införde 1541
en författning efter teokratiskt ideal. Då
hertigen av Savojen n—12 dec. (g. st.) 1602 gjorde
ett försök att erövra G., led han nederlag.
Årsdagen av denna seger (”1’escalade”) firas ännu
som nationaldag. Den republikanska författningen
fick snart en allt starkare aristokratisk prägel,
vilket föranledde ständiga strider. 1768 måste
aristokraterna göra vissa medgivanden åt folket.
1794 störtades regeringen, och en demokratisk
författning infördes. G. var införlivat med
Frankrike 1798—1814. Då G. 1814 upptogs som
kanton i Schweiziska edsförbundet, infördes en
till formen demokratisk författning. Den höga
valcensus verkade dock i annan riktning och
avskaffades 1842. En ny demokratisk konstitution
antogs 1847, varpå de liberala styrde G. till
1864. Makten har sedan växlat mellan
konservativa och liberala. De för Schweiz typiska
för-fattningsinstituten, referendum och folkinitiativ,
infördes 1879 och 1891. Under mellankrigstiden
hade G. som säte för N. F. en storhetsperiod. —
Litt.: L. Blondel, ”Le développement urbain de
G. å travers les siècles” (i ”Cahiers de préhistoire
et d’archéologie”, 3, 1946).
Genèvekonventionen [$anä’v-]. På initiativ
av schweizaren H. Dunant sammanträdde i
Genève 1863 en privat internationell församling,
som beslöt dels att bilda nationella
Rödakors-föreningar, dels att hos resp, regeringar
framställa vissa önskemål om neutralitetsskydd för
sjukvården. På en diplomatisk kongress antogs
22 aug. 1864 den s. k. G., ett internationellt
fördrag, varigenom sjukvårdens neutralitet
tryggades. G. innehåller bestämmelser rörande sjuka
och sårade, läkare, sjukvårdsmanskap, sjukhus,
ett allmänt neutralitetstecken (rött kors på yit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
