Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Generationsväxling - Generationsåldern - Generatio spontanea - Generator - Generatorgas - Generatris, alstringslinje - Generell - Generera - Generisk - Generositet - Generos - Genesaret - Genesee - Genesis - Genetik - Genetisk - Genetrix - Genetter - Genetz, Arvid - Genevad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Generationsåldern—Genevad
814
G. upptäcktes 1819 av A. v. Chamisso hos
de till manteldjuren hörande salporna, hos
vilka kolonibildande könsdjur och könlösa, solitära
djur med knoppning alternera. En dylik växling
mellan en könsgeneration och en (el. flera)
generationer med könlös fortplantning kallas
egentlig g. el. metagenes(-is). Äger
däremot en växling rum mellan en generation
med vanlig könsfortplantning och en (el. flera)
med partenogenetisk fortplantning (medelst
obefruktade ägg), kallas detta heterogoni.
Hos mossor, ormbunkar och fröväxter samt
hos många alger och svampar äger vid
fortplantningen en regelbunden växling mellan två
olika generationer rum. Den ena generationen,
sporofyten, är könlös och fortplantar sig
genom sporer, som ge upphov till en könlig
generation, gametofyten. Denna förökar sig
på könlig väg, alltså genom befruktning, och
dess befruktade ägg växa ut till sporofyter.
Sporofyten har dubbelt så många kromosomer
som gametofyten. De båda alternerande
generationerna hos en och samma art äro vanl.
mycket olika varandra. Så t. ex. är hos
ormbunkarna sporofyten stor och bladbärande,
gametofyten liten och föga utformad (prothallium).
Mossors och ormbunkars hanorgan kallas
anteri-dier, honorganen arkegonier. Även hos
fanero-gamerna är sporofyten väl utvecklad. Några
ormbunkar och alla fanerogamer ha enkönade
och starkt reducerade gametofyter. Den honliga
gametofyten hos fanerogamerna, den s. k.
embryosäcken, frigöres icke från sporofyten utan
förblir helt innesluten i dennas vävnader (i
fröämnet) .
Generationsåldern, den fortplantningsdugliga
perioden i en individs liv.
Generätio spontänea, lat., se Uralstring.
Generator [je-], lat., alstrare; tekn.,
kraftkälla, dels gasgenerator, dels elektrisk g.; en
ångpanna kallas stundom ånggenerator.
Generatorgas, se Gasgenerator.
Generatris [je-], alstringslinje, matem.
En rät linje, som efter någon viss lag rör sig i
rymden, beskriver därvid en s. k. regel- el.
linjeyta och bildar i sina olika lägen dennas
räta g. Om t. ex. linjen vrider sig så, att den
ständigt går genom en fix punkt, framställer
den vid sin rörelse en kon, som kan betraktas
som sammanfattningen av sina g.
Genere’ll [Je-], allmän, allmängiltig.
Generera [je-], alstra. Jfr Generator och
Generatris.
Genèrisk [je-], (fr. génériqué), som tillhör
ett släkte, släkt-.
Generositet [Je-] (fr. générosité), frikostighet.
Generös [Je-] (fr. généreux), frikostig.
Genésaret [je-], se Gennesaret.
Genesee [d^enisE], flod i Pennsylvania och
New York, U.S.A., till Ontariosjön. 225 km
lång. Dammanläggningar vid Mount Morris.
Ge’nesis, grek., skapelse, ursprung, upphov.
— G. är namn på 1 Mosebok, därför att den
bl. a. innehåller en berättelse om världens och
de första människornas skapelse och första ut-
Småfläckig genett.
veckling, ”urhistorien” (kap. i—11). Den
innehåller även en redogörelse för Israels förfäders
historia, ”patriarkalhistorien” (kap. 12—50).
Genetik [je-]’ (av grek;- g/nesis, ursprung),
dets. som ärftlighetsforskning.
Genetisk [je-}- (av grek. ge’nesis,. ursprung)
kallas den vetenskapliga metod, som vid
behandlingen av ett visst ämne söker att ge en
framställning av dettas uppkomst och utveckling,
medan däremot den deskriptiva metoden
nöjer sig med att beskriva sitt föremål, sådant
det förefinnes.
Ge’netrix (lat., moder), rom. myt., binamn på
Venus som stammoder för den juliska ätten, till
vilken Caesar hörde. Åt Venus G. invigde
Caesar 26/9 46 efter slaget vid Farsalos ett
praktfullt tempel på sitt nyanlagda forum (.Forum
Julium), det första i den rad prakttorg, som
under kejsartiden anlades mellan det gamla
Forum och Marsfältet.
Gene’tter [je- el. ge-], Gene’tta, ett släkte av
fam. skunkdjur, Viverridae, bland rovdjuren,
med mycket långsträckt kropp, 5-tåiga fötter,
vilkas klor kunna indragas, och lång svans. G.
sakna sibetkattornas myskpung. Afrika är deras
hemland. Mest känd är vanliga genetten
el. g i n s t k a 11 e n, Genetta vulgaris, vars
kropp är V2 m lång. Färgen är ljusgrå med
skiftning i gult och mörka fläckar i längsrader.
Den går från n. Afrika över till Pyreneiska
halvön och Frankrike. Den är ett nattdjur, som
lever av små gnagare, fåglar och insekter samt
med ormlik smidighet smyger sig på sitt byte.
Genetz [je’näts], Arvid Oskar Gustaf,
finsk språkforskare (1848—1915). Han blev 1891
prof, i finska språket och litteraturen samt 1893
i finsk-ugrisk språkforskning vid univ. i
Helsingfors. 1901—05 var han senator. Utom
läroböcker och språkvetenskapliga arbeten, vartill G.
samlade material bland finska stammar i
Ryssland, publicerade han under pseud. A r v i J ä
n-n e s övers, till finska och dikter.
Genevad, stations- och industrisamhälle i
Tjärby sn i Halland, vid Västkustbanan och
Ge-nevadsån 5 km från mynningen; 430 inv. Det
förutv. sockerbruket är nu kottoniseringsverk
och spinneri, tillhörande ab. Svenska
textilverken. Vidare finnes i G. ett tegelbruk, tillhörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
