Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gelador, djelador - Gelasius - Gelatin - Gelatinera - Gelatinkapslar - Gelbgjutare - Gelderland - Geldern - Gelé - Gelésvampar - Gelibolu - Gelidium - Gelimer - Gelkare (gälkare, gilkare) - Gellée, Claude (Claude Lorrain)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Gelasius—Gellée
794
Gelada.
(därav svansen 55 cm); den har brun mantel
och grå bakkropp. Svarta geladan, T.
obscurus, har svart mantel samt brunaktig
bakkropp.
Gelasius, romerska påvar. 1) G. I (påve 492
■—496) hävdade under den schisma tiska striden
med kej sar Anastasius och patriarken Eufemios
av Konstantinopel den romerska stolens primat.
Till stöd för sin absoluta påvliga auktoritet
åberopade han i ”Epistola decretalis de recipiendis
et non recipiendis libris” Kristi ord till Petrus
(Matt. 16: 18) samt meddelade en utförlig
förteckning på av romerska kyrkan förbjudna
böcker. G., som fanatiskt ivrade mot tidens
villomeningar, räknas till romerska kyrkans helgon.
2) G. II (påve 1118—19) hette urspr.
Johannes från Gaeta. Hans korta pontifikat
upptogs av investiturstridens svårigheter. Henrik
V uppsatte mot honom en motpåve (Gregorius
VIII). Under flykt dog G. i Cluny.
Gelatin [Je-J, rent lim (se Lim).
Gelatinéra [Je-], se Kolloidkemi.
Gelatinkapslar [Je-], se Lim.
Gelbgjutare, se Gälbgjutare.
Gelderland [^ä’ldarlant], provins i
Nederländerna, mellan Ijsselmeer, Maas och tyska
gränsen; 5,022 km2, 1,020,000 inv. Huvudstad:
Arn-hem. V. om Ijsel utbreder sig Veluwe, en
grus-och sandplatå med ljunghedar och barrskog; ö. om
övre Ijsel även ängar och åkrar. S. om Rhen
ligger ett fruktbart marskland. Den tätt
befolkade trakten mellan Waal och Lek kallas
Betuwe, och inv. leva här av jordbruk, industri
och handel.
Ge’ldem, fordom tyskt hertigdöme vid Nedre
Rhen och Ijsel, gränsande till Friesland,
West-falen, Brabant, Holland och Zuiderzee. G. kom
870 till Tyskland samt blev 1079 grevskap och
i 339 hertigdöme. Efter arvsstrider var G. 1383—
1423 förenat med Jülich. Hertigdömet G. styrdes
från 1423 av huset Egmont (Egmond),
förenades 1477 med Burgund men kom 1492 till Karl
av Egmont. Denne fick efter strider med
kejsarna Maximilian och Karl V genom fördrag 1528
behålla G. som kejserligt län. 1543 införlivades
G. med habsburgska Nederländerna. Genom
westfaliska freden blev det holländska G., Nedre
G. (nu Gelderland), en nederländsk
provins, medan Övre G. fortfor att tillhöra
Habs-burgarna (Spanien). Genom freden i Utrecht 1713
delades Övre G. mellan Preussen, Österrike och
Nederländerna, förenades under revolutionskrigen
till ett franskt departement (Roer) men delades
1815 mellan Preussen och Nederländerna.
Gelé [Jelö’] (fr. gelée, av lat. geläre, bringa
till stelning), en maträtt, bestående av stelnad
saft från kött eller frukt. — Se även
Kolloidkemi.
Gelésvampar [Jelé’-], kallas ett par till
ba-sidiesvamparna (se Basidiomyceter) hörande
undergrupper, näml, ordningarna Tremellineae och
Auricularieae, vilka tills, m. rostsvamparna (ordn.
Uredineae) utmärkas av i regel 4-celliga basidier,
s. k. protobasidier, hos Tremellineae längsdelade
och hos Auricularieae tvärdelade. Till
konsistensen äro de geléartade. Till Tremellineae hör
gelé tag gin g (Tremellodon gelatinosum); den
växer på gamla stubbar av barrträd och är på
undersidan taggig. Släktena Exidia och Tremella,
av vilka flera arter kallas k r ö s, förekomma
likaledes på stubbar och döda grenar. Till
Auricularieae hör Ju da sö ra (se d. o.).
Gelibolu [-bålo’], turkiska namnet på
Galli-polihalvön.
Gelidium, en rödalg. Av g. beredes
agar-agar, särskilt i Japan.
Gelimer [gè’-], se Vandaler.
Gelkare (g ä 1 k a r e, g i 1 k a r e; da.
gæld-ker el. gjeldker, no. gjaldker) var i Skandinavien
under medeltiden en kunglig stadsämbetsman
(fogde, uppbördsman). I egentliga Sverige
omtalas g. dock endast i Västmannalagen. G. i
Lund (lat. præfectus Scaniæ el. Lundensis) var
konungens högste ombudsman i Skåne, hade att
till- och avsätta fogdar och uppbära de kungl.
inkomsterna; i rättssaker kunde appelleras från
honom till drotsen.
Gellée [^ale’], C i a u d e, kallad C 1 a u d e
Lorrain, fransk målare (omkr. 1600—82). F.
i Loth ringen, kom G. i unga år till Italien och
förblev från 1627 bosatt i Rom. Han utbildade
sig under A. Tassi och rönte intryck av Poussin,
P. Brill m. fl. Efter Poussin blev han det
italienska landskapets främste tolk i klassisk anda. Han
upptog stilen från sina förebilder; hans Italien
blev en idealnatur med vidsträckta utsikter. Hans
egen insats i dessa artificiella scenerier är ljuset,
rymden. Det effektrika sceneriet utgör en
linje-och formskön, verkningsfull inramning kring
rymd och hav i harmoniskt luftperspektiv. Som
staffage insatte han historiska episoder el. också
befolkar han sin arkadiska natur med
nymfer och herdar. Typiska prov på hans konst
ses bl. a. i Louvren och National Gallery i Lon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
