Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geffcken, Heinrich - Geffroy, Auguste - Gefion (mytologi) - Gefion (tidning) - Gefjon - Gefle - Gefle Dagblad - Gefle porslinsfabriks ab. - Gefle-Posten - Gefundenes Fressen - Gegenbaur, Carl - Geger - Gegerfelt, Wilhelm von - Geheime- - Geheimekonselj - Geheimeråd - Geheimestatsråd - Gehenna - Gehlin, 1. Hugo - Gehlin, 2. Esther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Geffroy—Gehlin
780
1870—71 (med från Bismarcks och konung
Vilhelms åsikter avvikande mening), lät Bismarck
1888 åtala G. för landsförräderi; han frikändes
dock jan. 1889.
Geffroy [^äfræa’], Mathieu Auguste,
fransk historiker (1820—95), prof, i historia 1852
i Bordeaux och 1864 vid Sorbonne, förestod École
fran^aise de Rome 1875—83 och 1888—95. G.
ägnade en viktig del av sin verksamhet åt
Skandinaviens historia. Bland hans skrifter märkas
”Lettres inédites du roi Charles XII” (1853; brev
i Lybecks gymnasiebibliotek), det viktiga
samlingsverket ”Notices et extraits des manuscrits
concernant 1’histoire ou la littérature de la France
qui sont conservés dans les bibliothèques ou
ar-chives de Suède, Danemark et Norvège” (1855),
”Gustave III et la cour de France” (2 bd, 1867;
sv. uppl. 1864—66) m. fl.
Gefion, nord, myt., se Gefjon.
Gefion [ge’vjån], veckotidning, utg. i Lund av
N. O. Ahnfelt och J. H. Thomander. Där
kritiserades skarpt Lunds ”akademiska fäder”.
Gefjon [uttalas riktigast ge’vjån], ”den
givmilda”, nordisk gudinna. Oden säger om henne
i eddadikten ”Lokasenna”, att hon känner alla
öden lika väl som han. — Enligt en dikt av
Brage den gamle (800-talet) lovade konung Gylfe
i Sverige henne ett land, så stort, som hon kunde
plöja runt på ett dygn. Hon hämtade då från
Jotunheim fyra väldiga oxar, hennes egna
söner med en jätte, och spände dem för plogen.
De plöjde så djupt, att landet lossnade och drog
ut i havet. Där fäste G. det och kallade det
Själland. Snorre tillägger, att sjön Mälaren
bildades vid denna plöjning och att G. blev maka
åt Odens son Skjold, den förste konungen i Lej re.
— Liknande sagor om plöjning förekomma
flerstädes, bl. a. om drottning Dido i Kartago.
Gefle, se Gävle.
Gefle Dagblad, daglig frisinnad tidning, utg.
i Gävle sedan april 1895. Red. ha varit P. O.
T. Petersson, Karl Magnus Lindh (1896—1918),
J. E. Modén (1919—51) och E. E. Brandt (från
I95i).
Gefle porslinsfabriks ab., Gävle. Fabriken
anlades 1910; nuv. bolag grundades 1913, äges av
Upsala-Ekeby ab. Arbetarantal 400, årligt
tillverkningsvärde 3 mkr.
Gefle-Posten, daglig morgontidning av
moderat politisk åskådning, utg. i Gävle, uppsatt 1864
av boktryckaren Carl Fredrik Blomberg, utkom
1867—73 under namnet Nya Gefle-Posten, blev
1897 daglig, sammanslogs 1941 med
Norrlands-Posten. Bland red. märkas G. F. Hedvall (1870
—1904), H. Åkerhielm (1904—06), Dan
Åker-hielm (1906—12), Gustaf Eriksson (1916—30)
och Axel R. Olsson (1930—41).
Gefundenes Fressen [gafo’ndanas] (ty.),
funnen föda, bevingat ord, som går tillbaka på ett
yttrande i Goethes ”Götz von Berlichingen”,
något att frossa i, ”mat för Måns”.
Gegenbaur [ge’-], Carl, tysk anatom (1826
—T9°3), 1855 e. o., 1858 ord. prof, i anatomi i
Jena, 1873 i Heidelberg. Såväl genom sina
djup
gående forskningar över ryggradslösa djur och
ryggradsdjur, särk. över skelettets och
extremi-teterna hos de senare, som genom sina utmärkta
läroböcker bidrog G. i hög grad till
utvecklingen av den jämförande anatomien. Bland G:s
arbeten märkas: ”Untersuchungen zur
verglei-chenden Anatomie der Wirbelthiere” (1864—72),
”Grundriss der vergleichenden Anatomie” (2: a
uppl. 1878), ”Lehrbuch der Anatomie des
Men-schen” (1883), ”Vergleichende Anatomie der
Wirbelthiere” (2 bd, 1898—1901). G. utgav från
1875 ”Morphologisches Jahrbuch”.
Geger [gé’-], se Albaner.
Gegerfelt [jè’gar-], W i 1 h e 1 m v o n, målare
(1844—1920). Han studerade i Köpenhamn,
Stockholm och Düsseldorf, flyttade 1872 till
Paris och målade med förkärlek havskustnatur i
Frankrike, Venedig, Holland och på svenska
västkusten. G. var en skicklig landskapsmålare i
Düsseldorfanda och arbetade sig i Paris in i
modern naturframställning.
Geheime- [-häi’-] (ty. geheim), hemlig, förr
brukat i titlar; jfr Geheimeråd.
Geheimekonselj (da. gehejmekonseil) kallades
i Danmark 1670—1770 konungens råd, vilket då
huvudsaki. bestod av de viktigare kollegiernas
presidenter.
Geheimeråd (jfr Geheime-), fordom i utlandet
vanlig titel för medl. av geheimerådskollegiet,
senare titel i olika stater, t. ex. Ryssland och
Tyskland. I Danmark infördes 1808 titlarna
ge-hejmekonferensråd och g e h e j m
e-etatsråd med plats i resp. 1 :a och 2:a
rangklassen; dessa titlar äro f. n. ej utdelade.
Geheimestatsråd kallades i Danmark det råd,
som efter Struensees fall upprättades 1772 i st. f.
den 1770 upphävda geheimekonselj en. 1848
upphörde g., existerade ånyo 1852—66 och ersattes
därpå av statsrådet.
Gehe’nna [ge- el. je-] (grek, geenna, förk.
av hebr. ge-ben-hinnom, Hinnoms sons [söners]
dal), en dal s. v. om Jerusalem, med en
offerplats (tofet, brandställe), där under Ahas och
Manasse barn offrades åt Jahve under namnet
Molok (jfr Jer. 7: 31; 19). I N. T. betecknar
g. ett osaligt tillstånd i det kommande livet (t. ex.
Matt. 5: 22; 10: 28).
Gehlin. 1) John Erik Hugo G., målare,
grafiker (f. 1889 %). G., som studerat i Stockholm
och utomlands, är mångsidig. Han har målat
porträtt, landskap, altartavlor, utfört träsnitt och
kartonger till glasmålningar etc. samt dekorativa
arbeten i flera kyrkor i Skåne (bl. a. i S.
Salle-rups kyrka, i Mariakyrkan i Hälsingborg och i
S:t Petri i Malmö). G. var en längre tid
medhjälpare åt G. J. Skovgaard, medan denne höll
på med mosaikdekoreringen i Lunds domkyrka.
Han har illustrerat böcker, bl. a. egna dikter
(”Stillsamma dikter”, 1918, o. a.). Han är
anställd vid Gullaskruvs glasbruk som konstnärlig
rådgivare.
2) Esther G., f. Henriques, den föreg:s
hustru, målarinna (1892—1949), bördig från
Danmark. Bland hennes målningar i olja märkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
