Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gedimin - Gedrit - Gedrosia - Gedser (Gjedser) - Gedsholm - Gedungsen - Geefs, Willem - Geelong - Geelvinkbukten - Geer, de - Geertgen, tot Sint Jans - Geest, Geestland - Geestemünde - Geete, ätt - Geete, 1. Anna Hamilton - Geete, 2. Robert - Geezspråket - Geffcken, Heinrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
Gedrit—Geffcken
778
som regerade 1316—41, var Litauens egentlige
grundläggare, utvidgade riket i ö. och s. på
bekostnad av ryska småfurstendömen och förde
upprepade krig mot de tyska riddarordnarna.
Själv hedning, var G. tolerant mot den
grekiskortodoxa kyrkan och trädde även i förbindelse
med påvestolen.
Gedrit, ett aluminiumförande, antofyllit
närstående, rombiskt amfibolmineral.
Gedrösia, se Belutsj istan.
Gedser (G j eds er) [gè’sar], danska
järnvägsnätets sydligaste station, på Falster, i
ång-färjeförbindelse med Warnemünde i Tyskland.
Stationssamhället G. har 1,200 inv. I juli 1951
öppnades en ny färj förbindelse mellan G. och
Grossenbrode i Holstein, Västtyskland.
Gedsholm, gods i Ekeby socken, Malmöhus
län, ö. om Hälsingborg. Omfattar med
underlydande i Ekeby, Hässlunda och Risekatslösa
2,200 har, därav 1,950 har åker; tax.-värde
528,700 kr. G. anlades 1443 av Erik Ged,
tillhörde på 1700-talet ätten Morman och äges
sedan 1770 av ätten Tornérhjelm. Fordom befäst;
nuv. huvudbyggnaden uppfördes 1804.
Gedungsen, se Indalsälven.
Geefs [gèfs], W i 11 e m, belgisk skulptör
(1806—83). Han utförde en mängd monument
över de under revolutionen 1830 fallna i Bryssel
samt ”Leopold I” (i Bryssel), ”Rubens” m. fl.
(i Antwerpen). Fem av hans bröder voro
skulptörer, bland dem Joseph G. (1808—85), vars
främsta verk var Leopold I :s ryttarstaty i
Antwerpen.
Geelong [gilåOj], hamnstad i austral. staten
Victoria, vid viken Port Phillip, 60 km s. v. om
Melbourne; 45,000 inv. Ylle- och pappersindustri,
köttfryserier.
Geelvinkbukten [^è’lveqk-], bred bukt på
Nya Guineas n. v. kust.
Geer, de, se De Geer.
Geertgen [^é’rtkan] tot Sint Jans,
nederländsk målare (omkr. 1465—1495), verksam
i Haarlem. Han är genom sin realistiska
uttrycksfullhet, sitt sinne för landskapet och sin
förmåga av helhetsverkan typisk för den
holländska linjen i gammalnederländsk konst.
Bilder av G. finnas i Wien (en dubbelbild med
”Kristus begråtes” samt ”Undren med Johannes’
ben”), Paris (”Lazarus uppväckes”), Berlin
(”Johannes döparen som eremit”), London
(”Kristi födelse”) och Amsterdam (”Den heliga
familjen”).
Geest [ty. utt. gest, holl. ^ést],
Geest-1 a n d, kallas i n. v. Tyskland i motsats till
marskland den högre belägna, torra, urspr. av hed och
skog täckta terrängen.
Geestemü’nde [gèsta-], förr stad i Hannover,
sedan 1924 en del av Wesermünde.
Geete [jé’-], ätt, adlad 1627, på mödernet
härstammande från en medeltidsätt G e e t, som
anses vara befryndad med den 1546 utslocknade
skånska ätten G e d.
1) Anna Charlotta Hamilton G. (1848
—1913), g. m. provinsialläkaren Gustaf Vilhelm
G. (1841—1916), var dotter till landshövdingen-
Geertgen tot Sint Jans: Johannes döparen.
Kaiser-Friedrich-Museum, Berlin.
greve A. L. Hamilton och Agnes Geijer samt
dotterdotter till E. G. Geijer. I det pietetsfulla
memoarverket ”1 solnedgången” (4 bd, 1910—14;
bd 4 utg. av E. G. Lilljebjörn; flera senare
uppl.) har hon skildrat det geijerska hemmet
under morfaderns sista årtionde.
2) Knut Robert G., den föreg:s svåger,
biblioteksman, språkforskare (1849—1928),
ingick 1875 i Kungl. bibi., 1909—16 1 :e
bibliotekarie och föreståndare för handskriftsavd. G. har
bl. a. utg. ”Fornsvensk bibliografi” (i ”Sv.
forn-skriftssällsk. saml.”, 1903, suppl. 1919) samt
många för noggrannhet utmärkta publikationer
av fornsvenska texter med inledningar och
hand-skriftsredogörelser, intagna i ”Sv.
fornskrifts-sällsk. saml.”, ävensom en normaliserad uppl. av
den fornsvenska ”Um styrilsi kununga ok
höf-binga” (1878). Under pseud. Knut Porse
utgav G. diktcykeln ”Heliga Birgittas
ungdoms-saga” (1919)-
Ge’ezspråket, se Etiopiska språket och
litteraturen.
Geffcken [gä’fkan], Heinrich, tysk jurist
(1830—96). Han blev 1869 syndikus i Hamburg
och var 1872—82 prof, i folkrätt och
statsvetenskap i Strassburg. G. hörde till kronprins
Fredrik Vilhelms, sedermera kejsar Fredrik III:s,
förtrogna. Då G. i Deutsche Rundschau 1888
offentliggjort utdrag ur dennes krigsdagbok från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
