- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 8. Franken - Girland /
753-754

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasturbin - Gastäthet - Gasurladdningslampor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gastäthet—Gasurladdningslampor

753

primerade luftens temp. före inträdet i
förbrän-ningskammaren, samt en el. flera m el 1 än
kyla re i kompressionsdelen, ev. dessutom
uppdelning av turbinen i flera delturbiner jämte
tillhörande mellanuppvärmning el.
mellanförbränning. — Med maskiner,
byggda efter nämnda principer, beräknar man,
att 25,000 kW utgör den praktiska övre gränsen
för effekten hos varje enhet, vilken gräns
betingas av svårigheten att vid högre effekter
behärska dimensionerna hos turbinens lågtrycksdel.
Dessa dimensioner kunna emellertid nedbringas,
om hela gaskretsen sättes under övertryck,
varigenom alla kanalsektioner minskas i relation till
övertrycket. Man kommer på så sätt fram till
den slutna gasturbinen, alltså en turbin,
kännetecknad av ett helt el. delvis slutet
gaskretslopp.

Gastäthet. Med g. menas antingen en gas’
spec. v. i förhållande till luft av samma temp.
och tryck el. till vätgas av samma temp. och
tryck. Enl. Avogadros lag är g. (i förhållande
till vätgas) lika med halva molekylarvikten.

Gasurladdningslampor, elektriska ljuskällor,
vid vilka den primära ljusalstringen sker vid
strömgenomgång i gas (kvicksilverånga, neon,
kolsyra, helium, argon o. s. v.). Man kan härvid
skilja mellan lysrör, där en ”positiv pelare”
med en i regel avsevärd längd bringas att lysa
under inverkan av stötj onisation från elektroner,
och glinilampor, vid vilka endast ett tunt
gaSskikt kring katoden utsänder ljus.
Glimlam-por utföras alltid med kalla elektroder, lysrören
kunna utföras med antingen termoemitterande el.
kall katod. — En av de första g., som kom till
användning för egentliga belysningsändamål, var
moorerörét (1904), ett kall-katodrör, vid
vilket företrädesvis kolsyra av lågt tryck
begagnades som fyllning. Livslängden blev täml. kort,
högst c :a 1,000 tim, varjämte vissa störningar
uppträdde till följd av gasens successiva
absorp-tion i kolelektroderna. Ett viktigt framsteg inom
g.-tekniken bestod i att man som fyllning började
använda ädelgaser, främst helium och neon
(Claude, 1912), varigenom de nämnda
absorpti-onsproblemen till största delen eliminerades och
ljusutbytef höjdes något •— till 3 å 6 lumen per
W (Im/W). Ljusfärgen, gult, resp, rött, gör dock
ädelgasrören oanvändbara för
allmänbelysning men har å andra sidan gjort dem särsk.
lämpade till Ij usskyltar och reklamändamål (n
e-onrör). De förutnämnda glimlamporna kunna
sägas vara en biprodukt av
neonljusexperimen-ten; som fyllning använder man en blandning av
helium och neon. Fyllningstrycket är något högre
än vid neonrören men ljusutbytet många gånger
mindre. Lamporna begagnas företrädesvis som
indikatorer, polsökare, till stroboskop,
kippgene-ratorer o. s. v. men ej för egentlig belysning. —
Parallellt med neonrören utvecklades n a t r i u
m-och kvicksilverlamporna till teknisk
användbarhet (man bör skilja mellan
kvicksilverlampor och kvartslampor, vilka senare i
princip äro av båglampskaraktär, ehuru
hörande till g:s klass). Principen vid de nämnda

754

lamptyperna är, att strömtrahsporten i rören
ombesörj es av metallgasjoner. Användbarheten
in-skränkes av att det alstrade ljuset ej
representerar ett kontinuerligt spektrum utan endast ger
en el. ett fåtal ljusfärger. Vid natriumlampor
sker praktiskt taget hela ljusutvecklingen vid en
våglängd av 5,890 Ä, motsv. den s. k. gula
natriumlinjen. Kvicksilverlampor av lågtryckstyp
återge på samma sätt kvicksilvers spektrum med
en stor del av ljusenergien inom de blå och
ultravioletta områdena. — Natriumlampor ha fått stor
användning för bl. a. gatu- och vägbelysning
samt för belysning i rökfyllda arbetslokaler, t. ex.
gjuterier, bl. a. på gr. av det gula ljusets goda
förmåga att genomtränga dimma. Eljest består
fördelen väsentligen i lampornas stora livslängd,
upp till 8,000 tim, och förträffliga ljusekonomi
(50 å 80 Im/W). Rören lämpa sig även till
bland-Ij uslampor. Lågtryckskvicksilverlampor, vilkas
normala ljusfärg gör dem olämpliga till
praktiskt taget varje slags belysning, ha under
senare år (fr. o. m. 1937) erhållit ett oanat uppsving,
sedan de försetts med en invändig beklädnad
av lysämnen (luminoforer), vilka genom
fluorescensverkan transformera en del av den
kortvågiga strålningen till synligt ljus. Genom
lämplig proportionering av dyl. ämnen är det
möjligt att åstadkomma lysrörsfärger, som väl
stämma med ögats krav, t. ex. den nyligen i
U.S.A. lanserade ”mjukvita” färgen, som
representerar en färgtemperatur av 2,500°. — En
olägenhet, som alltjämt vidlåder de moderna
lys-ämnesrören, är, att de ej komma i gång
ögonblickligen utan fordra ett tändintervall av några
sek, medan glödkatoderna värmas upp och
glim-tändaren arbetar
(se fig.). Likväl
synes man vara på
väg att lösa även
detta problem
genom att återgå till
rör med kalla
elektroder, varvid
dessa få göras med
stor yta och vara
så preparerade, att
den erforderliga
elektr onemis sionen
ändock kan äga
rum. F. n. utföras
i U.S.A. sådana
rör i längder om
2,4 m och med ett
ljusutbyte av 70
Im/W. För
lysäm-nesrör av konven-

tionell typ, avgivande vitt ljus, ligger ljusutbytet
vid 35 å 45 Im/W mot c:a n Im/W för en modern
gasfylld metalltrådslampa av medelstorlek (40 W).
— En särställning bland g. intas av den på
kvicksilver baserade högtryckslampan, resp,
superhögtryckslampan, vid vilken
senare man håller ett drifttryck av c:a 100 atm.
Dyl. lampor måste för temp :s skull utföras av
kvarts och vara vattenkylda. Rören bli av mycket

Lysämnesrör med upphettade
oxi-elektroder.

L lysrör, D
förkopplingsdros-sel, GT bimetallisk
glimtän-dare, C avstörningskondensator.
Under tändningsperioden
värmas katoderna snabbt genom
att glimtändaren då häller
själva lysröret kortslutet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffh/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free