Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gasteromyceter, buksvampar - Gasterosteus - Gastralgi - Gastrisk feber - Gastrit - Gastro- - Gastrocnemius - Gastroenterit - Gastroenterostomi - Gastroliter - Gastronom - Gastropacha - Gastropoda - Gastroskopi - Gastrostomi - Gastrotomi - Gastrula - Gasturbin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Gasterosteus—Gasturbin
752
Fyrflikig iordstjärna, Geaster
ru-fescens.
alla g. äro
röksvampar na
(se d. o.), vilka
ha en vid
mognaden torr gleba
med pulverartad,
stoftfin
spormassa, som ryker i
luften.
Närstående röksvamparna
äro de
egendomliga j o r
d-stj ärnorna
(släktet Geaster),
vilkas exoperidie
vid mognaden
brister upp
stjärnlikt med
flikar. Ej sällsynt i
s. och mellersta
Sverige är kamstjärnan, Geaster pectinatus.
En egendomlig fruktkropp ha de s. k. b r ö
d-k o r g s v a m p a r n a (se d. o.). — Till
gruppen g. hör även rottryffeln (släktet
Scleroderma), en s. k. falsk tryffel med före
mognaden kompakt, inuti marmorerad fruktkropp.
Gastero’steus, zool., se Spiggsläktet.
Gastralgi, smärta i maggropen.
Ga’strisk feber (av grek, gaster, mage)
kallades förr en mängd olika sjukdomstillstånd, i vilka
feber och rubbningar från magsäcken och
tarmkanalen spelade en framstående roll.
Gastrit (lat. gastritis), magkatarr. Se
Magsjukdomar.
Ga’stro- (av grek, gaster, mage), mag-; som
hänför sig till magen.
Gastrocnémius, lat. (av grek, gaster, mage,
och knéme, vad), den muskel, som bildar den
mest framstående delen av vaden.
Gastroenterit, inflammaition i magsäckens och
tarmarnas slemhinnor.
Gastroenterostomf, operation, där magsäcken
sättes i direkt förbindelse med tunntarmen.
Gastroliter, stenar som djur (krokodiler,
fåglar, sälar, även fossila ”svanödlor”) slukat till
hjälp vid födans bearbetning i magen.
Gastronom [-ä’m], kännare av den finare
kokkonsten ; läckergom. — Gastronom i, högre
kokkonst el. kunskapen om denna. — Ad]’.:
Ga stronomisk [-å’m-].
Gastro’pacha [-k-], zool., se Ekspinnare.
Gastro’poda, zool., se Snäckor.
Gastroskopi (till gastro- och grek. skopei’n,
se), undersökningsmetod för magsäckens inre,
bestående i nedförandet genom svalg och
matstrupe i magsäcken av ett med
belysningsanord-ning försett optiskt kikarsystem.
Gastrostomi, se Gastrotomi.
Gastrotomi, en operation, bestående däri, att
man utifrån öppnar själva magsäcken, ventrikeln,
för att utskaffa främmande nedsvalda, större
kroppar el. söka upptäcka sår el. svulst där.
Magsäcken och bukväggen hopsys därefter var
för sig. Om däremot håléf i mägsäckén
bibéhål-les öppet och i förbindelse med hudens yta, har
man åstadkommit en magfistel, vilken operation
kallas gastrostomi.
Ga’strula, se Embryologi.
Gasturbin, värmedriven och på turbinprincipen
baserad kraftmaskin (energigenerator), vid
vilken kondensation av det gasformiga
arbetsmedlet icke förekommer. Ordet g. användes
stundom synonymt med f ö r b r ä n n i n g s t u
r-b i n, men denna term är på väg att försvinna
ur den tekniska litteraturen. — Tysken H. H o 1
z-w a r t h var den förste, som i praktiken lyckades
realisera g:s idé. Hans experiment påbörjades
redan 1903 och ledde till en rad konstruktioner,
bl. a. ett 1914 fullbordat aggregat om 1,000 hk.
Kännetecknade för denna maskins arbetssätt
är, att luft och finfördelad olja blandas i etf
antal med in- och utloppsventiler försedda
ex-plosionskammare, från vilka förbränningsgaserna
intermittent utsläppas mot ett turbinhjul.
Moderna g. arbeta icke med
explosionskamma-re utan kontinuerligt. Ett starkt förenklat schema
över deras verkningssätt visas i fig. Först
komprimeras förbränningsluften i en roterande
kompressor, varifrån den ledes till en
förbränningskamma-re, där den underhåller förbränningen av
kontinuerligt insprutad olja. Förbränningsgaserna driva
en turbin, som dels utgör drivkraft för
kompressorn, dels levererar nyttig effekt utåt. Att något
kraftöverskott verkligen kan uppstå, beror på att
gasmängden sväller i desto högre grad, ju högre
temp. man kan hålla i förbränningskammaren.
Såväl kompressorn som turbinen måste arbeta
med mycket hög verkningsgrad, för att någon
nettoeffekt skall erhållas. Väsentliga framsteg
har det härvid ur konstruktiv synpunkt inneburit,
att kompressorn kunnat utföras av a x i a 11 y p
(i st. f. seriekopplade centrifugalkompressorer)
el. av skruvkompressortyp (enl. A.
Lysholm). Som material till turbinskovlar
användas höglegerade stål, legeringar av typen
”vitallium” (krom, kobolt, molybden) samt den
s. k. 16/25/6-metallen med resp, krom, nickel
och molybden som legeringsbeståndsdelar. Vid
praktiskt utförda anläggningar tillkommer i
regel en förvärma re (regenerator), vars
uppgift är att med avgasernas hjälp höja’den kom-
Principiell anordning av gasturbin i enklaste utförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
