Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garnmått - Garofalo (Benvenuto Tisi) - Garonne - Garonne, Haute- - Garp - Garpen - Garpenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Garofalo—Garpenberg
719
3) det engelska systemet för lin-,
hamp- och jutegarn, använt i England,
Tyskland, Frankrike, Belgien och Sverige, för
jutegarn i de flesta länder: 1 hank = 10 cuts el.
leas = 1,200 tr. å 2 % yards = 2,740 m;
beteckning Nle. — I England 1 bunch = 3 bundles =
60 hanks.
4) det metriska systemet, för vissa
av angivna garner använt delvis i Belgien,
Frankrike, Italien, Ryssland, Schweiz, Sverige och
Tyskland. Nr = m per g; beteckning Nm.
5) d e n i e r (se d. o.); beteckning Nd.
Bland andra i handeln ofta förekommande
num-reringssystem må nämnas:
För bomullsgarn: Franska systemet,
använt i Frankrike, Belgien och Italien: 1 écheveau
— 10 échevettcs = 700 tr. å 1,43 m el. 730 tr. å
1,37 m = 1,000 m. Nr = écheveaux per V2 kg.
För kamullgarn: Ett äldre franskt system,
jämte det internationella använt i Frankrike, har
1 écheveau — 600 aunes (pariseraln) = 720 m.
Nr — écheveaux per V2 kg.
För kardullgarn, ett flertal äldre system, bl. a.:
B e r 1 i n-systemet: 1 Strähn = 460 tr. 2V2
Bcrliner Ellen — 768 m. Nr = Strähne per
Zoll-pfund (% kg). — W i e n e r-systemet: 1 Strähn
= 880 tr. å 2 Wiener Ellen = 1,366 m. Nr =
Strähne per Wienerpfund (560 g). —
Coc-k e r i 11 e-systemet, använt i Tyskland och
Belgien: 1 Strähn = 560 tr. å 4 Berliner Ellen =
1,494 m. Nr = Strähne per V2 kg. — Danska
systemet: 1 stræng = 800 tr. å 3 alen = 1,506 m.
Nr = strænge per V2 kg.
För lin-, hamp- och jutegarn:
Österrikiska systemet: 1 Strähn = 20 Gebinde = 1,200
tr. å 3 Wiener Ellen = 2,800 m. Nr = Strähne
per 10 Ibs.
För silke variera härvans omkrets och
trådantal för olika kvaliteter. Det gamla f r an
s-k a systemet (ancien ti tre) numrerar efter vikten
i grains el. deniers (0,0531 g) av en härva på 476
m. Nya franska systemet (nouveau titre):
Nr = grains per 500 m. T u r i n-systemet: Nr =
V2 dg per 450 m. M i 1 a n o-systemet: Nr =
denari per 476 m. Internationella
systemet: Nr = dg per 1,000 m.
För tvinnat garn anges finleken med det
enkla garnets nummer, dividerat med antalet
tvinnade trådar.
Garofalo [garå’falå], eg. Benvenuto T
i-s i, kallad G. efter faderns, Pietros, hemort,
italiensk målare (1481—1559). G:s konst rönte
inflytande av den äldre Ferraraskolan, särsk. av
Dosso Dossi. G. var produktiv, och hans tavlor
äro täml. vanliga även i gallerier n. om Alperna.
Garonne [garå’n], flod i s. v. Frankrike.
Upprinner i spanska Pyrenéerna, flyter i n. ö.
riktning till staden Toulouse, varifrån G.
antager n. v. riktning och utfaller med ett brett
estuarium, Gironde, i Biscayabukten av
Atlanten; 575 km lång, c:a 85,000 km2 flodområde.
Viktigaste bifloder äro fr. v. Save, Gers och
Baise, alla från Pyrenéerna, fr. h. Ariège från
720
Pyrenéerna samt Tarn, Lot och Dordogne från
Franska centralmassivet. Canal du Midi, som
förenar G. med Medelhavet, utgår från Toulouse.
Härifrån är en sidokanal grävd till Castets (193
km). Segelbar är G. från Cazères (465 km),
för oceanfartyg till Bordeaux (100 km från
mynningen). G. är ofta utsatt för ödeläggande
springfloder (mascarets) och översvämningar,
den största 1875.
Garonne, BI a u t e-G., departement i
Frankrike, se Haute-Garonne.
Garp (fsv. gar per), pratmakare, skrävlare;
medeltida smädenamn på tyskar, särskilt hanseater;
ingår i flera sv. ortnamn (t. ex. Garpenberg).
Garpen, fyrplats på en ö utanför Bergkvara.
Garpenberg. 1) Socken i Kopparbergs län,
He-demora tinsglag, ö. om Hedemora; 136,90 km2,
1,884 inv. (1951). Är ett storkulligt, sjörikt
skogsområde samt gammal gruv- och bruksbygd.
1,115 har åker. Brytvärda malmer ge järn,
koppar, bly, zink, silver och något guld.
Vikaberg, nuv. Intrånget, privilegierades 1354; andra
betydande gruvfält äro G :s odalfält och
Rylls-hytte gruvor, båda medeltida,
Smältarmossgru-vorna (ägare Fagersta bruks ab.),
Källängsgru-vorna (ägare ab. Zinkgruvor) och det helt nya
järnmalmsfältet vid och under Pålsbenningssjön.
Flera gruvfält och alla hyttor äro nedlagda;
Jelk- och Dammsjögruvorna bearbetas ej f. n.
Vid den 1944 urtappade Gruvsjöns nordända
ligger gruvsamhället och kyrkbyn D a 1 a-F i n
n-hyttan (590 inv., tills, m. Gruvgården och
Ryllshyttan) med industribana till Fors på n.
stambanan. Sjösänkningen har gjorts för att
kunna exploatera de rika malmtillgångarna under
sjön (zink, bly, koppar, silver). 5 km åt n. v.
ligger gruvsamhället Intrånget (260 inv.).
Egendom: G.2). G:s äldsta byggnad,
gruvkapel-let från Karl IX :s tid, restaurerades senast 1944
och inrymmer ett gammalt gruvkontor och ett
litet gruvmuseum. Hembygdsgård. Kyrkan av
sten är från 1784—86. Pastorat i Västerås stift,
Hedemora kontrakt; tillhör storkommunen
Hedemora landskommun. — Litt.: O. Haglund,
”G:s socken i Dalarne” (1914).
2) Statsdomän i G.i), 12 km ö. om Hedemora,
del av Garpenbergs revir, omfattar inom G.i)
och Hedemora landskommun 8,513 har, därav
7,031 skog, jämte kraftverk. Slottet av sten i
tre våningar med tre flyglar uppfördes i början
av 1800-talet efter ritningar av C. C. Gjörwell.
Redan under medeltiden var G. en bruksgård, som
bearbetade urgamla kopparfyndigheter. Dessa
tillhörde på 1300-talet bl. a. biskopen i Västerås
men indrogos till Kronan vid reformationen.
Bland släkter, som senare innehaft G., märkas
Funck (1634—1758) och v. Stockenström; efter
1862 har egendomen tillhört en rad bolag. 1913
köptes den av staten för 1,5 mkr och blev
kro-nopark. Slottet jämte park överlämnades 1915
till Skogshögsk., som har förberedande kursen
förlagd hit. Gruvorna med tillhörande
anrikningsverk ha övertagits av ab. Zinkgruvor.
Kopparsmältning förekommer ej längre här;
järntill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
