Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garner, John - Garnera - Garnering - Garnett, David - Garnier, Charles - Garnier, Robert - Garnier, Tony - Garnier frères - Garnierit - Garnison - Garnisonsförsamling, -pastor - Garnisonssjukhus - Garnityr - Garnmått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
717
Garnera—Garnm ått
718
knapp majoritet, blev han husets talman. 1932
valdes han till v. president för perioden 1933—
37, och genom omval behöll han denna ställning
till jan. 1941, då han, oenig med president
Roosevelt men trogen mot sitt parti, i tysthet
drog sig helt tillbaka från det politiska livet.
Garnera (fr. garnir), kanta; infatta; besätta
med spetsar o. dyl.; upplägga kring ett fat,
pryda en maträtt.
Garnering. 1) Kantbesättning (t. ex. av band
el. spetsar på en klänning). — 2) Den inre
beklädnaden på ett fartygs botten öch sidor. G.
av trä förekommer även i fartygs
bostadsinred-ning, ss. hytter, salonger m. m.
Garnett [gä’nit], David, engelsk författare
(f. 1892). Han debuterade som förf. 1919 och
gjorde lycka med romanerna ”Lady into fox”
(1922; sv. övers. ”Kvinnan som förvandlades till
räv”, 1924) och ”A man in the Zoo” (1924).
Av G:s övriga romaner kunna nämnas ”The
grasshoppers come” (1931), ”Pocahontas or the
nonpareil of Virginia” (1933; sv. övers. 1934)
och ”Beany-Eye” (1935). G. har gjort sig känd
som en av Englands ledande kritiker. ”War in
the air” (1941; sv. övers. 1942) är en studie
över det engelska flygkriget under början av 2:a
världskriget, då han själv var anställd i
strids-flyget. — Litt.: W. de Geer, ”Sex nutida
engelska romanförfattare” (1931).
Garnier [garnje’], Jean Louis Charles,
fransk arkitekt (1825—98). Hans huvudarbeten
äro Stora operan i Paris (1861—74) och
obser-vatoriet i Nizza. Han författade även ett stort
verk om operabygget (1881).
Garnier [garnje’], Robert, fransk
författare (1534—90). Hans tragedier äro lyriska
de-klamationsnummer, vanl. med romersk-grekiska
motiv. Bäst lyckades han i mera romaneska
dramer med typiska medeltidsämnen. Han skrev bl.
a. ”Les juives” (1580) med motiv från G. T. samt
”Bradamante” (1580) med ämne ur Karlssagan.
— Monogr. av H. Chardon (1905).
Garnier [garnje’], Tony, fransk arkitekt
(1869—1948), föregångare till funktionalismen,
framför allt genom att estetiskt utnyttja den
armerade betongen. Han företrädde det kubiska
idealet, inspirerad av den orientaliska byggnads-
Charles Garnier: Stora operan i Paris.
konsten. Stort intresse ägnade G. den sociala
arkitekturen och sammanfattade 1900 sina idéer
i ett utkast till den moderna idealstaden (”La
cité industrielle”). G. var verksam som
stadsarkitekt i Lyon, där han uppfört ett flertal
offentliga byggnader.
Garnier frères [garnje’ frä’r], fransk
för-läggarfirma, bildad 1833 av bröderna A u g u s t e
Garnier (1812—87) och Hippolyte
Garnier (1816—1911); har förlagt bl. a. stora
samlingsverk och lexikon.
Garnierit, miner., ett grönt, vattenhaltigt
nic-kelmagnesiumsilikat med den höga nickelhalten
av i genomsnitt 15—25 °/o. Förekommer på Nya
Kaledonien.
Garnison (fra. garnison, av garnir, omgiva
med skydd), dels ort, där lantmilitär trupp
ständigt är förlagd, dels de trupper (ofta av
olika slag), som äro förlagda inom en dylik
ort. Den tjänst, som avser gemensam vakt- och
ordningshållning inom garnisonsort, kallas g a
r-nisonstj änst; truppförband, avsedda för
enbart garnisonstjänst, kallas
garnisonstrupper.
Gamisonsförsamling, -pastor, kvarlevande
benämningar inom militära själavården betr.
Skeppsholms förs., Stockholm, resp. Karlsborgs
och Bodens fästningar.
Garnisonssjukhus, gemensamt militärsjukhus
inom garnisonsort för vård av sådan personal,
som ej lämpligen kan vårdas vid förbandens
sjukhus. I Sverige finnas 6 g., lydande under
vederbörande militärbefälhavare: i Stockholm (dels
Garnisonssjukhuset, dels en avd. på Karolinska
sjukhuset), Karlsborg, Skövde, Eksjö, Sollefteå
och Boden. Det sistn. är även centrallasarett för
Norrbottens län.
Gamityr (fr. garniture), tillbehör, infattning;
uppsättning, sats av samhörande stycken, t. ex.
pärlgarnityr, tandgarnityr. — (Boktr.) Samtliga
grader av en stilsort med samma karaktär i
gravyren.
Garnmått. Det färdigspunna garnet mätes
genom att det rullas upp på en vinda med känd
omkrets. Ett visst antal varv bilda en pasma,
ett visst antal pasmor en härva el. sträng.
Garnet förpackas och saluföres i buntar med visst
antal härvor i varje bunt. Vindans omkrets och
antalet trådar, alltså trådlängden i härvan, variera
för olika kvaliteter och i olika länder. De
numera i handeln vanligast förekommande
förpackningarna och numreringssystemen (numreringen
avser alltid rågarn, för crèpegarn finleken före
”crèpetvinningen”; blekning, färgning etc.
förändrar garnvikten) äro följ.:
1) det engelska systemet för
bomullsgarn, använt i England, Nordamerika och
Sverige: 1 hank (pasma) = 7 leas = 560 trådar
(tr.) å 1 % yard = 840 yards = 768 m. Nr =
hanks per Ib (eng. skålpund = 0,454 kg) ;
beteckning Ne.
2) det engelska systemet för
kamullgarn, använt även i Sverige: 1 hank = 7
skeins = 560 tr. å 1 yard = 560 yards = 512 m.
Nr = hanks per Ib’, beteckning Nke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
