Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gagern, 2. Heinrich von - Gagern, 3. Friedrich von - Gagnef - Gagner, Marie Louise - Gagnerus, Samuel - Gahlin, Thorwald - Gahm Persson, Sigfrid Lorentz - Gahn, släkt - Gahn, 1. Johan Gottlieb - Gahn, 2. Henric - Gahn, 3. Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Gagnef—Gahn
640
G:s verk. 16 dec. 1848 sattes han i spetsen för
riksministären, men då konungen avböjde
kejsarkronan utträdde G. ur parlamentet.
3) Friedrich von G., friherre, författare
(1882—1947). G. skrev en mängd populära
romaner och noveller med ytterst växlande miljö, t. ex.
”Im Büchsenlicht” (1908), ”Kolk der Rabe”
(1911), ”Der böse Geist” (1913), ”Die
Wund-male” (2 bd, 1919), ”Das nackte Leben” (1923),
”Ein Volk” (1924), ”Der tote Mann. Roman der
roten Rasse” (1927), ”Die Strasse” (1929) och
”Der Jäger und sein Schatten” (1940). ”Geister,
Gänger, Gesichte, Gewalten” (1932) är en saml.
spökhistorier.
Gagnef, kommun i Nedansiljans domsagas
tingslag i Dalarne, kring sammanflödet av
Väster- och Österdalälven; 401,10 km2, 5,685 inv.
(1951). Kommunen är delad i Gagnefs
församling (276,00 km2, 4,350 inv.) i n. ö. och
Mockfjärds församling (124,00 km2,
1,335 inv.) i s. v., vilka utgöra ett pastorat i
Leksands kontrakt av Västerås stift.
Befolkningen bor till största delen i de båda stora,
väl-odlade älvdalarna, medan kommunen i övrigt
består av glest bebodda skogstrakter. 3,151
har åker. Gagnefs stora kyrkby vid österdalälven
har provinsialläkare och ett hembygdsmuseum.
Mockfjärds kraftverk, insprängt i berget vid
Stopforsarna (24 m fallhöjd) i Västerdalälven,
anlades 1907—u för en effekt av 14,800 kW och
tillhör Västerdalälvens kraft-ab. Bland mindre
industriföretag märkas sko- och trikåfabrik samt
trä förädling. Mockfjärd är bekant för sin
spets-knyppling. Betydande fastigheter tillhöra St.
Kopparbergs bergslags ab. Den 1824 påbörjade men
aldrig fullbordade Gråda kanal (nu flottled)
avsåg att genom kringgående av de n m höga
Grådafallen i österdalälven skapa en oavbruten
vattenväg från Siljan till Borlänge. G:s kyrka
av gråsten och tegel är till sitt ursprung
medeltida. Mockfjärds kyrka vid Västerdalälven är
av trä och uppförd 1694—1700. G. bildar egen
storkommun. — Litt.: Ottilia Adelborg, ”Från
Gagnä-mäns näs” (1909, 2:a uppl. 1931).
Gagner, Marie Louise Hélène
Charlotte, pedagog (1868—1933), utexaminerad från
Högre lärarinneseminariet 1893, adjunkt vid
Folk-skoleseminariet i Stockholm 1905—19, lektor där
1919—28. G. arbetade energiskt för en
förbättring av barn- och ungdomslitteraturen, bl. a. som
medl. av redaktionskommittén för ”Läsebok för
folkskolan”, Svenska kyrkans diakonistyrelses
skriftserie och Modersmålslärarnas förenings
arbetsutskott. G. utgav bl. a. flera samlingar
mycket använda skriv- och språkövningar, ”På egen
hand”, 1-—-5 (1906—07; tills, m. M. Bergmark),
samt ”Barn och biografföreställningar” (1908),
”Hjälten bland hjältar” (s. å.) och ”Svenska
författare”, 1—2 (1909—12).
Gagnèrus, Samuel, vitterhetsidkare (1731
•—91), fil. mag. 1758, tjänsteman i Kungl. bibi,
och Antikvitetsarkivet. Han blev 1767 led. av
Utile dulci, skrev dikter, ”Äreminne öfver
krigsrådet Georg Stjernhjelm” (1776), ”Erinringar
rörande upfostrings-verket” (1774) m. m.
r
— Pappa, hur kan man veta
om man gör rätt eller orätt?
— Är det roligt, så är det
orätt.
Teckning av Thorwald Gahlin.
Gahlin, Hans
Thorwald,
karikatyrtecknare (f.
1910 14/s). Han
har utbildat en
säregen, rätt
fantastisk figurtecknings-stil, där
människorna omformas till
groteska
krumelurer och
marionetter. G. har utg.
flera häften, där
hans i pressen
spridda teckningar
samlats, bl. a. det
retrospektiva
”Gah-lins bästa” (1947).
Gahm Persson,
Sigfrid
Lorentz, samlare
(1725—94),
tjänsteman i
Krigskollegium. Känd för
sina samlingar och
avskrifter av
historiska handlingar;
större delen
inlöstes 1804 till
Upp
sala universitetsbibliotek. G. var även verksam
som utgivare bl. a. av militära författningar.
Trots sin fattigdom bildade G. även en värdefull
samling äldre svenskt tryck, vilken efter hans
död inköptes av D. Nescher och med dennes
bibliotek 1827 kom till Kungl. bibi.
Gahn, svensk gren av den skotska
adelssläkten Colquhoun. Namnet skrevs i Sverige Cahun,
slutligen Gahn.
1) Johan Gottlieb G., mineralog och
kemist (1745—1818), studerade först i Uppsala
men flyttade 1770 till Falun. Här införde han
förbättringar i kopparsmältningen samt upptog
nya tillverkningar. G. gjorde flera viktiga
upptäckter, som han dock ej själv offentliggjorde
utan överlämnade till Bergman, Scheele och
Ber-zelius, med vilka han stod i intimt samarbete. Så
var upptäckten, att mangan kan erhållas ur
brunsten och att tungspat innehåller baryt, G :s
förtjänst liksom också biåsrörets användning i den
kemiska analysen, vilket Berzelius närmare
utvecklade.
2) Henri c G., den föreg:s bror, läkare
(1747—1816), med. dr 1772, stadsläkare i Gävle
s. å., 1 :e amiralitetsläkare 1773—89, assessor i
Collegium medicum 1777—90. G. var den förste,
som införde skyddskoppympning i Stockholm
(1802). 1804 förordnades han att pröva förslag
till anstalter mot veneriska smittans utbredande.
1807 var han en av stiftarna av Svenska
läkaresällskapet. 1808 utnämndes han till överläkare
vid Krigsakad. G. var på sin tid en av Sveriges
mest bekanta läkare.
3) H e n r i k G., sonson till G. 1), kemist (1820
—74), grundade 1867 en kemisk-teknisk fabrik i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
