Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
Förenta staterna
542
mormoner. Även andra utomkristliga religiösa
samfundsbildningar finnas, ehuru mycket
obetydliga. Av de svensk-amerikanska kyrkosamfunden
är den luterska Augustanasynoden det största med
omkr. 300,000 medl. Övriga äro metodismen,
baptismen, Missionsförbundet, Svenska evang.
frikyrkan och Frälsningsarmén, men medl.-antalet
är rätt ringa. 5 å 6 mill. negrer äro också
samlade inom de kristna kyrkorna, och i de
utom-kristna länderna ha de amerikanska kyrkorna
starka missionsförsamlingar och en omfattande
verksamhet.
Undervisningsväsen. Det amerikanska
skolväsendet är ej en federal angelägenhet, utan det
ankommer på varje delstat att ordna den
offentliga undervisningen och reglera de privata
skolorna. En federal undervisningsbyrå
inrättades emellertid 1869 och står under ledning av
en undervisningsdirektör (commissioner of
education). Denna byrå, sedan 1929 kallad United
States Office of Education, är numera ej något
självständigt departement utan hör sedan 1939 till
Federal Security Agency. Undervisningsbyråns
egentliga uppgift var från början att insamla
statistik, verkställa utredningar och tjänstgöra
som ett rådgivande organ, men numera har den
också vissa administrativa uppgifter,
sammanhängande med det federala stödet till
undervisningen. — Variationerna mellan delstaterna med
hänsyn till skolornas organisation och kvalitet
äro stora. 1852 hade Massachusetts antagit en
lag om obligatorisk skolgång men Mississippi
först 1918. På gr. av skillnad i ekonomisk
standard kan t. ex. en stat kosta på varje elev tio
gånger mera än en annan. Lärarlönerna växla
starkt, från 2,931 S per år i staten New York
till 875 i Mississippi (1946; medeltalet 1948/49
2,644 S, c:a 250 $ lägre än industriarbetarnas
genomsnittslön). Sex stater hade infört
minimilön på 2,400 $, icke minst på gr. av aktion från
lärarnas mäktiga organisation National Education
Association. På gr. av de låga lönerna har det
under och efter 2:a världskriget uppstått en
skriande brist på lärare, särsk. manliga.
Folkskollärare (elementary school teachers) utbildades
tidigare i allm. i normal schools, som voro 1—2
åriga. Av dessa skolor finnas blott några
tiotal kvar. De övriga ha ombildats till teachers
colleges. Utbildning av lärare för high schools
ombesörjes dels av liberal arts colleges, d. v. s.
colleges för humaniora (dessa studier ge
ämnes-lärarkompetens), dels av universiteten, som i
allmänhet ha en school el. ett department of
education. Av skolorna äro 52,8 °/o enrumsskolor
(one room-schools; närmaste svenska
motsvarighet är folkskola av Ba-typ), men t. ex. i South
Dakota utgöra de 88% och i Utah 7,2%.
Kristen-domsundervisning får ej förekomma, eftersom stat
och kyrka äro skilda åt. Detta har gett upphov
till privata skolor, vilka utgöra 10% av alla
skolor. Största delen av dem höra till den
katolska kyrkan och kallas församlingsskolor
(parochial schools). Söndagsskolor äro vanligare
i F. än i Sverige. Även vuxna gå i sådana
skolor.
Enrumsskola, Illinois.
Man skilj er mellan
elementarundervisning (elementary schools),
sekundärundervisning (secondary schools el. high
schools) och högre undervisning.
Skolåldern i folkskolan är mellan 5 och 14 år,
medan barn i åldern 3—5 år kunna gå i
kinder-garten och i åldern 2—3 år i s. k. nursery schools
(barnkammarskolor). Folkskolan omfattar i
Sydstaterna vanl. klasserna 1—5 el. 1—7, i städerna
1—6 och på landsbygden och i samhällena 1—8.
över hälften höra till det sistn. slaget, men från
1934 är tendensen att inrätta 6-åriga folkskolor.
— Efter folkskolan följer high school,’ som är
4-, 5- el. 6-årig alltefter folkskolans
organisation. Sammanlagt blir det 12 skolår, som äro
obligatoriska i flera stater. Den 6-åriga high
school kallas junior-senior high school och delas
ofta i en 3-årig junior high school och en 3-årig
senior high school. Läsåret 1944/45 funnos
26,000 offentliga high schools med 5,560,190
elever och 3,000 privata high schools med 518,776
elever. På gränsen mellan sekundärundervisningen
och den högre undervisningen stå s. k. junior
colleges, sålunda omfattande 13 :e—14 :e skolåren,
motsvarande de svenska läroverkens 2 sista
ringar, 1948 funnos 652 sådana colleges med
446,734 elever.
Till den högre undervisningen
räknas colleges, univ. och fackhögsk. (professional
schools). 1948 funnos 1,260 dyl. högre
läroanstalter, fördelade på 782 colleges el. univ., 265
fackskolor och tekniska skolor, 212 lärarhögsk.
och normalskolor. Varje univ. har ett college
och oftast flera professional schools, t. ex. för
teologi, juridik, medicin och ingenjörsvetenskap.
Byggnaderna med tillhörande område kallas
campus. De amerikanska univ. ha på gr. av
sin stora omfattning ofta ett överväldigande
stort antal studenter. De största äro 1947 Univ.
of California (43,000 studenter), Columbia Univ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
