Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Ekonomisk geografi - Kommunikationer - Religiösa förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Förenta staterna
540
cago och Seattle. Chicago är mer el, mindre
direkt ändpunkt och utgångspunkt för de flesta
viktigare järnvägslinjerna i F.
Järnvägsnätets längd var 1890 269,063 km,
1929 419,218 km och 1947 362,300 km (enkelt
huvudspår). Antalet resande uppgick 1945 till
897 mill. och vikten av fraktat gods till 1,517
mill. ton. Linjernas längd i km per 1,000 inv.
var 1940 2,9 och per 1,000 km2 49,3. (Motsv.
siffror för Sverige voro 2,4 och 37,3).
Järnvägarna i F. äro nästan helt och hållet
privata företag, men unionen och de olika
staterna ha på ett el. annat sätt underlättat
järn-vägsbyggandet.
Landsvägarna hade 1948 en längd av
4,8 mill. km, därav 2,5 mill. km permanentade.
Inom tätbefolkade områden äro vägarna i allm.
goda, likaså de stora huvudvägarna i glest
befolkade trakter, där vägarna annars äro relativt
dåliga. På gr. av biltrafikens oerhörda
omfattning nedläggas stora summor på förbättringar
av vägnätet. 1950 funnos i F. 43,4 mill.
motorfordon (1 på var 3:e inv.).
Postväsendet är ett unionelit,
telegraf- och telefon väsendet däremot
enskilda företag. Telegrafen behärskades av
Western Union Telegraph Company, telefonen
av American Telephon and Telegraph Company.
1948 funnos c:a 38 mill. telefoner i F.
Lufttrafiken har genomgått en kolossal
expansion under de senaste decennierna. 1948
hade flygnätet i F. en längd av 88,000 km,
vilken sträcka trafikerades av c:a 670 flygplan.
Dessutom upprätthållas regelbundna
flygförbindelser med Canada, Europa, Syd- och
Mellanamerika samt med övriga stillahavsländer. Det
totala flygnät, som 1946 trafikerades av
amerikanska flygbolag, hade en längd av 213,143
km. Antalet passagerare, som s. å.
transporterades, var 16,3 mill.
Handelsflott a. Den amerikanska
handelsflottans tonnage uppgick 1913 till 7,9 mill.
(Englands till 19,3), 1919 till 12,9 (i6,e) och 1921
till 17,0 (19,6) mill. bruttoton. Den hastiga
ökningen var ett resultat av 1 :a världskriget och
skedde till stor del genom statens ingripande.
Från 1921 minskade F:s handelsflotta till 11,5
mill. 1939, medan Englands ökade till 21,0 mill.
1942 omfattade F:s handelsflotta 10,3 mill. ton.
För att motverka det tyska ubåtskriget, som
allvarligt hotade F :s förbindelser med Europa,
igångsattes med statligt stöd serietillverkning av
s. k. ”Liberty”- och ”Victory”-fartyg i
nyuppförda varvsanläggningar vid stillahavskusten och
Mexikanska bukten. Från Vi 1942 till 31/i2 1946
byggdes 5,686 fartyg om tillsammans 55,058,000
bruttoton. En del av detta tonnage sänktes och
en del överfördes till F:s allierade, men omkr.
hälften ingår nu i den amerikanska
handelsflottan, som är den största i världen. 1949
omfattade den amerikanska handelsflottan (över 100
bruttoton) 5,026 fartyg om tills. 27,8 mill.
bruttoton.
Religiösa förhållanden. Under och efter
frihetskriget inskrevs den fulla religionsfrihetens
grundsats i de nya staternas konstitutioner,
liksom också unionsförfattningen bortskaffade
kravet på religiös kvalificering och dessutom i sin
första tilläggsartikel stadgade, att
unionskon-gressen icke må anta någon lag, som skulle
upprätta någon form av statskyrka. På gr. av den
allmänna skilsmässan mellan stat och kyrka
understöddes icke någon kyrklig verksamhet av
allmänna medel, icke heller skolor under kyrklig
ledning. Icke heller förekommer
kristendoms-undervisning i de allmänna skolorna, men
däremot har den gällande religionsfriheten icke
ansetts hindra, att man i skolorna håller
andaktsstunder med läsning ur Bibeln, psalmsång och
läsning av någon bön. Lika litet har den fulla
skilsmässan mellan stat och kyrka haft till följd,
att den kristna religionen avlägsnats ur det
offentliga livet.
Under den allmänna religionsfriheten ha de
många likaberättigade kyrkosamfunden utvecklat
en livlig verksamhet under 1800-talet. Genom
den europeiska immigrationen fingo några kyrkor
en utomordentlig förstärkning, främst den
romersk-katolska, den luterska och den
protestan-tisk-episkopala. Den grekisk-ortodoxa liksom den
romersk-katolska kyrkan har särsk. under den
senaste mansåldern fått mäktiga tillflöden
genom den starka syd- och östeuropeiska
invandringen. Under 1800-talets stora andliga rörelser
ökades de typiska väckelsesamfunden, metodismen
och baptismen, med stor snabbhet och ryckte
fram som de största protestantiska kyrkorna.
Som en följd av väckelserna och av inre strider
tillkommo nya samfundsbildningar, ss. Disciples
of Christ, mormoner och adventister. Å andra
sidan har under det senaste seklet en stark
tendens till historisk syn och fastare
kyrkoupp-fattning gjort sig gällande. Denna tendens har
stärkts genom nya teologiska impulser från
Europa och en enastående utveckling av den
högre undervisningen, varvid även de olika
kyrkosamfundens teologiska anstalter alltmer frigjorts
från beroendet av predikstolen och
kyrkokollek-terna. De kyrksamma millionärerna ha i detta
fall fyllt en betydelsefull mission för höjandet
av prästutbildningen. En motrörelse mot denna
modernism har under den senaste
mansåldern framträtt under namn av
fundamentalism, vilken fört och för en livlig fejd för
den gamla tron. 1908 bildades Federal Council
of the Churches of Christ in America, ett av
protestantismens mäktigaste organ i nutiden.
Enl. den officiella kyrkliga census 1936 funnos
då 256 olika religiösa samfundsbildningar med
ett totalt medl.-antal av 55,8 mill. Om man
räknar den vidare sfären av protestantiska familjer,
torde man få öka siffran med nära 5ofl/o. Många
av dessa samfund äro ytterst obetydliga, och de
flesta kunna föras samman i några stora
huvudgrupper. I slutet av år 1950 funnos i F. 28,6 mill.
katoliker, i6,« mill. baptister, 8,9 mill. metodister,
5 mill. anslutna till judiska organisationer, 5
mill. luteraner, 3 mill. presbyterianer, 2,5 mill.
anslutna till den protestantiska episkopalkyrkan,
1,7 mill. Disciples of Christ och bl. a. 1,1 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
