Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Förenta staterna
534
Maryland byggde urspr. på
träkol och
antracitförekomster-na i n. ö. Pennsylvania samt
lokala järnmalmsfyndigheter.
Nu erhålles kol från v.
Pennsylvania, West Virginia och
Virginia, järnmalm från Lake
Superior distriktet, n. New
York och lokala järngruvor
men även genom import,
hu-vudsakl. från Cuba. Även
Sverige, Spanien, Nordafrika m. fl.
länder exportera järn hit.
Härifrån utgår en stor järnexport
till Stillahavsstaterna.
Kopparp rodu kt i
o-n e n har under de sista 35—
40 åren mer än 5-dubblats,
vilket sammanhänger med den
elektriska industriens stora be-
hov av denna metall. 1845 började de rika
kop-parfyndigheterna på Keweenawhalvön i n. v.
Michigan, vid Övre sjön, att bearbetas. Dessa
fyndigheter lämnade det mesta av F :s
kopparproduktion fram till 1887, då de som
kopparproducenter överträffades av koppargruvorna i
Butte, Montana, som i sin tur sedan
efterträddes av Bisbee-gruvorna i Arizona som F: s och
världens förnämsta kopparproducent. Bland stora
koppargruvor böra nämnas Bingham Canyon i
Utah, som f. n. är F:s främsta kopparproducent,
Globe-Miami i Arizona och Ely i Nevada. F. n.
finnas i F. ett 30-tal gruvor, som vardera lämna
mer än 225 ton koppar årl. 1945 producerade F.
1 mill. ton koppar. De flesta stora gruvorna ha
egna smältverk, men det mesta av kopparn
raffineras i New Jersey och i trakten av Baltimore.
N. ö. F. och Europa förbruka huvudparten av den
amerikanska kopparn. Raffinaderier ha anlagts i
Montana, Arizona, Washington och vid Puget
Sound på gr. av den ökade kopparmarknaden i
v. F. och i Japan.
B 1 y och zink förekomma ofta tillsammans.
1945 producerades i F. 354,100 ton bly. 160,360
ton (46%) kommo från Missouri, 61,600 (15%)
från Idaho, 37,150 (n°/o) från Utah, 20,800
(6«/o) från Arizona och 15,400 (5%) från
Colorado. De största blygruvorna ligga vid Coeur
d’Alene i Idaho och i Missouri.
Zinkproduktionen uppgick 1945 till 556,600 ton. En stor del
(23 «/o 1945) av zinken kommer från
Tri-State-distriktet, d. v. s. området kring den punkt, där
Oklahoma, Kansas och Missouri stöta ihop,
övriga zinkproducerande stater voro 1945 Idaho
(Coeur d’Alene), New Jersey (gruvorna vid
Franklin och Sterling), Arizona, Colorado
(Lead-ville), Utah (Tintic, Park City ö. om Salt Lake
City, Bingham Canyon), Montana (Butte),
Wisconsin och New Mexico.
Guld och silver förekomma i F. dels
tillsammans med andra metaller, dels i
kvartsgångar, dels i sand- och grusavlagringar, s. k.
pla-cers. Placerguld förekommer särsk. i
Kalifornien, som är F :s näst största guldproducent med
4,600 kg 1945, varav ung. hälften placerguld.
Den andra hälften kommer från Mother
Lode-och Grass Valley-distrikten, där guldet
förekommer i kvartsgångar. F :s största guldgruva är
Homestakegruvan vid Lead i Black Hills, South
Dakota. Den främsta guldstaten var 1945 Utah,
8,428 kg, och efter Kalifornien följa sedan
Colorado (Cripple Creek), 3,732 kg, Nevada
(Jar-bridge, Goldfield), 2,830 kg, och Arizona, 2,426
kg. — 1945 producerade Idaho 256 ton silver,
Utah 194, Montana 171 och Arizona 106 ton.
B a u x i t, som är den förnämsta råvaran för
aluminiumframställningen, brytes i stor skala i
Sydstaterna, främst i Arkansas, som svarar för
mellan 90 och 97% av F:s årliga produktion.
Ung. hälften av F :s bauxitbehov täckes genom
import. — F : s andel i
världsproduk-t i o n e n av metaller var 1950 ung. följ.:
tackjärn 50 °/o, stål 53 ®/o, koppar 38 °/o, zink
41 °/o, bly 30 °/o och aluminium 43 °/o.
Industri. Den industriella utvecklingen i
F. tog riktig fart först efter inbördeskriget.
Råmaterial fanns i överflöd, invandringsströmmen
från Europa tillförde relativt billig och ofta
fack-utbildad arbetskraft, höga tullmurar skyddade
industrien mot europeisk konkurrens,
folkmängden ökades starkt och därmed den inhemska
marknaden för industrivaror av alla slag. Redan
före 1 :a världskriget översteg exportvärdet på
industrivaror, exportvärdet på
jordbruksprodukter, som tidigare varit dominerande. Eftersom
de flesta för industrien nödvändiga råvaror (med
undantag av kautschuk o. a. tropiska varor)
finnas inom landet, är den amerikanska industrien
präglad av stor mångsidighet.
Det sammanlagda värdet på alla
industriprodukter uppgick 1849 till c:a 1,000 mill. $, 1899
till 11,407, 1914 till 24,246, 1919 till 62,418, 1939
till 56,843 och 1947 till 74,425 mill. g. (Värdet
av jordbruksprodukterna uppgick 1939 till 14,549
mill. g.). De flesta industrierna äro
förlagda till New England- och Mellanatlantiska
staterna samt n. ö. Centralstaterna. Emellertid
har under krigsåren förmärkts en kraftig
förskjutning västerut av industriproduktionen. Till
Kalifornien ha sedan gammalt filmproduktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
