Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förenta staterna - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531 Förenta
Mexico, Washington, North och South Dakota
uppgick 1945 till 33 mill. ton.
Petroleum. Den moderna oljeindustrien
började i F. först med Edvin Drakes lyckade
djupborrning vid Titusville, i Oil Rivers
dalgång i n. v. Pennsylvania, 1859. Utvecklingen
gick raskt framåt, och sedan 1904 ha F. varit
världens största oljeproducent (i95° 27i mill.
ton råpetroleum). Ända fram till omkr. 1900
utvanns den mesta oljan i det appalachiska
oljefältet (i Pennsylvania, New York, West
Virginia, Kentucky och ö. Ohio). Numera äro
Texas, Kalifornien, Louisiana, Oklahoma och
Kansas de största olj eproducerande staterna.
1947 producerade dessa 5 stater 84,1% av F:s
hela oljeproduktion. Oljan är av högre kvalitet
inom de n. ö. oljefälten än inom oljefälten vid
Mexikanska bukten och i Kalifornien. De förra
ge paraffin som slutprodukt vid destilleringen,
medan Kalifornienoljan ger asfalt. En del av
oljan renas på produktionsorten, men det mesta
föres i rörledningar (pipelines) till de stora
oljeraffinaderierna i Bayonne, Philadelphia,
Cle-veland, Chicago, San Francisco, Houston m. fl.
städer. Konsumtionen av olja inom F. överstiger
produktionen med några procent. F: s olj
epro-duktion har fördubblats under perioden 1930—
45. 1948 var produktionen nära % av
världs-produktionen. Det stora problemet för
olje-producenterna f. n. är, hur länge F :s
olje-reserver skola räcka. Vissa tidigare synnerligen
rika oljefält, t. ex. Oklahomas, synas vara på
väg att tömmas. Man har visserligen genom
bättre borrningsmetoder, djupare borrning,
vat-teninpumpning, gastryck o. s. v., lyckats driva
upp produktionen till dess nuv. ofantliga höjd,
men några nya oljefält av betydelse har man
trots intensiva undersökningar och
provborrningar ej lyckats upptäcka. Därför är det naturligt,
att F:s oljeproducenter ha skaffat sig
omfattande koncessioner, bl. a. i Främre Asien, för att
säkra landets framtida behov av olja.
Av naturgas producerades 1947 177,397
mill. m3. Produktionscentrum har flyttats från
de ö. staterna till de s. v. Centralstaterna,
varifrån gasen i pipelines transporteras till
konsum-tionscentra i n. och n. ö. Detta nät av
pipelines har en längd av c:a 150,000 km, och
genom det förses 36 stater med sitt behov av
naturgas. Av 1947 års gasproduktion användes 78%
för industriella ändamål. Av de återstående
22’% användes 17% som hushållsbränsle och
5 % för uppvärmning av bostadshus.
Vattenkraft. Den utbyggda vattenkraften
uppgick 1870 till 1,1 mill., 1930 till 13,8 mill.
och 1945 till 21,6 mill. hk. Den utbyggda
vattenkraften fördelade sig 1945 på de olika
geografiska områdena sålunda: New
Englandsta-terna 1,6 (1930 l,e) mill., Mellanatlantiska
staterna 2,3 (2,1) mill. (därav i New York 1,8
mill.), n. ö. Centralstaterna 1,1 (1,1) mill.
(Michigan 0,5, Wisconsin 0,4 mill.), n. v.
Centralstaterna 0,8 (o,e) mill. (Minnesota 0,3), s.
Atlantiska staterna 3,6 (2,7) mill., s. ö. Centralstaterna
3,a (1,2) mill. (Tennessee 1,4 mill.), s. v.
Central
staterna 532
staterna 0,5 (0,05) mill., Bergsstaterna 2,7 (1,2)
mill. (Nevada 0,8, Arizona 0,7, Montana 0,5,
Idaho o,36 mill.) och Stillahavsstaterna 5,9 (3,4)
mill. (Kalifornien 2,7, Washington 2,2 mill.). Det
mesta av den ännu ej utnyttjade vattenkraften,
som uppskattas till 105 mill. hk, finns inom
Washington, Kalifornien, Idaho och Oregon i
nu nämnd ordning. Som framgår av ovanstående
jämförelse mellan den utbyggda vattenkraften
1930 och 1945 har kraftverksbyggandet i det
närmaste stagnerat inom de n. ö., ö. och n.
delarna av F. Hela ökningen av den utbyggda
vattenkraften faller på Stillahavsstaterna,
Bergsstaterna och de s. ö. staterna. Inom dessa
områden ha några av världens största
dammbyggnader färdigställts under 1930- och 40-talen,
näml. Boulderdammen på gränsen mellan Nevada
och Arizona, Grand Couleedammen vid Columbia
River i Washington, Bonnevilledammen vid
samma flod i Oregon samt det system av dammar,
som går under namnet T.V.-(Tennessee Valley-)
projektet i Tennessee River. Det beräknas, att
effekten av dessa kraftverksanläggningar vid
uppnådd full kapacitet kommer att bli resp. 2,4,
2,6, 0,7 och 2,7 mill. hk. Under 2:a världskriget
växte många av F:s krigsindustrier upp i
närheten av dessa väldiga kraftverksanläggningar,
ss. aluminiumindustriens nyanläggningar i
Washington, Alabama och Tennessee och
atombombtillverkningens anläggningar Oak Ridge i
Tennessee och Hanford i Washington.
Järn. De största och ojämförligt viktigaste
malmfälten äro belägna kring övre sjön (Lake
Superior) i Minnesota, Michigan och Wisconsin
och kallas med ett gemensamt namn för Lake
Superior-distriktet. Inom detta distrikt brötos
1945 85% av F:s hela j ärnmalmsproduktion. De
viktigaste järnmalmsfälten här äro: Marquette,
Menominee och Gogebic i Michigan, Vermillion,
Mesabi och Cuyuna i Minnesota. Mesabifältet
är det största: från det komma årl. 50—-6o°/o
av F:s hela järnmalmsproduktion. Den malm,
som brytes inom Lake Superior-distriktet,
utgöres huvudsaki. av hematit. De viktigaste
malmkvaliteterna innehålla över 50% järn.
Malmerna utgöras av mer el. mindre anrikade
vitt-ringsprodukter, härstammande från fattigare
malmer, och äro till sin konsistens så lösa, att
de kunna brytas med tillhjälp av endast
grävskopor. Gruvorna äro öppna. Det mesta av
malmen fraktas över Stora sjöarna till
hamnarna vid Eriesjön för att sedan smältas ned inom
koldistrikten i Pennsylvania, Ohio och West
Virginia. Dessa koldistrikt äro F :s största
järnindustriområden. En betydande del går till
järnindustridistriktet vid Michigansjöns sydända,
Chicago-Gary-distriktet. De näst Lake
Superior-malmerna viktigaste förekomsterna äro belägna
inom Birmingham-distriktet i Alabama. De
största gruvorna äro belägna omedelbart intill
Birmingham och Bessemer. I Alabama brötos
1945 6,4 mill. ton järnmalm, 7,2% av F:s hela
j ärnproduktion.
Järnindustrien inom det s. k.
Bethlehem-distriktet i ö. Pennsylvania, New Jersey och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
