Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Födelsefrekvens, födelsetal (nativitet) - Födelsekontroll - Födelsemärke - Födelsenummer - Födelse- och dopbok - Födelsetalet - Födoråd - Födoämnen, livsmedel, näringsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
429
F ödelsemärke—F ödoämnen
430
Tabell 3. Internationell översikt.
Land och år Levande födda per 1,000 inv. [-Födelseöverskott-] {+Födelse- överskott+} per 1,000 inv.
Sverige ............... 1950 16,4 6,4
Danmark ............... 1949 18,9 10,0
Finland ............... 1950 24,1 13,9
Island ................ 1948 27,8 19,7
Norge ................. 1950 79,9 10,4
Belgien ............. 1950 16,7 4,9
Bulgarien ............. 1947 24,0 io,«
Frankrike ............. 1949 21,0 7,9
Grekland .............. 1948 27,0 14,9
Irländska republiken .. 1949 21,4 8,7
Italien ............... 1950 19,2 9,5
Luxemburg ............. 1949 14,4 i,s
Nederländerna ......... 1950 22,7 15,2
Portugal .............. 1950 23,7 11,8
Rumänien .............. 1947 22,4 1,9
Schweiz ............... 1950 18,2 8,1
Spanien ............... 1950 19,9 9,1
Storbritannien och
Nordirland ............ 1950 16,1 4,4
Tjeckoslovakien ....... 1949 22 a 10,4
Tyskland (Väst-) .... 1950 16,0 5,7
Ungern ................ 1948 19,1 7,9
Österrike ............. 1950 15,1 3,9
Egypten .............. 1947 43,5 22,2
Sydafrikanska unionen 1950 25,7 16,9
Amerikas förenta sta-
j ter ................. 1950 23,4 13,8
1 Canada .............. 1950 26,5 17,5
Japan ................. 1950 28,5 17,5
j Australiska förbundet 1949 22,9 13,4
j Nya Zeeland ..... 1950 24,9 15,9
ret Sanger. I England har motsv. verksamhet
utövats av Malthusian League. I Sverige har
bl. a. det 1933 grundade Riksförbundet för
sexuell upplysning på sitt program även att ge
råd och undervisning i preventivteknik. I
landets större städer finnas dessutom numera
kommunala rådfrågningsbyråer för sexualfrågor, vid
vilka även råd om havandeskapsförebyggande
åtgärder ges.
Födelsemärke, varje medfödd abnorm fläck
på människans hud. Till f. höra bl. a. s. k. el
d-märken (se d. o.).
Födelsenummer. I samband med
omläggningen av den svenska folkbokföringen 1946
tilldelas varje född ett f., bestående av förutom
födelseåret (årtalets två sista siffror), -mån.
och -dag ett tresiffrigt tal, udda för gossar,
jämnt för flickor; t. ex. 47 03 11 411. Detta f.
följer personen hela livet igenom. F. ha
fördelats mellan länen efter ett visst system, så
att det därav indirekt framgår, inom vilket län
personen är född.
Födelse- och dopbok, se Kyrkoböcker.
Födelsetalet, se Födelsefrekvens.
Födoråd, se Undantag.
F ödoämnen, livsmedel,
näringsmedel, äro de från växt- el. djurvärlden
härstammande beståndsdelarna i människans föda,
vars huvuduppgifter äro 1) att lämna
byggnadsmaterial för den tillväxande kroppen, 2) att
ersätta förbrukat dylikt material, 3) att tillföra
råmaterial för kroppens körtelverksamhet, för
såväl de utåt avsöndrade som de inre sekretoriska
körtlarna, och 4) att lämna den för
livsfunktio
nen nödvändiga energien. De för människan
viktigaste näringsämnena äro utom det för
förbränningen nödvändiga syret proteiner
(äggviteämnen), fett, kolhydrat (ss. stärkelse och
socker), vatten och organiska salter samt vitaminer.
Äggvita, fett och kolhydrat äro organiska
näringsämnen, som underhålla den i kroppen
försiggående förbränningen. De representera ett
visst energiförråd, som i organismen omsättes i
värme el. yttre arbete. Näringsämnenas
energiinnehåll mätes genom den vid deras förbränning
frigjorda värmemängden. Denna plägar
uttryckas i värmeenheter (kalorier); med 1 värmeenhet
betecknar man den mängd värme, som åtgår för
att höja temperaturen hos 1 kg vatten från o°
till i°. Vid näringsämnenas förbränning inom
kroppen utvecklas för 1 g äggvita 4,1, för 1 g
fett 9,3 och för 1 g kolhydrat 4,1 kalorier. Vid
förbränningen inom kroppen kunna dessa
näringsämnen delvis ersätta varandra i mängder, som i
fråga om förbränningsvärdena motsvara
varandra, s. k. isodynama mängder. Dock behöves i
födan en viss minsta mängd av äggvita och
kolhydrat, möjl. också av fett. Vatten och salter
tjäna visserligen icke direkt förbränningen men
måste likväl tillföras kroppens vävnader för att
ersätta de förluster dessa ständigt lida av
ifrågavarande betydelsefulla ämnen. Vitaminernas
betydelse framgår av rubbningar, som uppträda
vid vitaminbrist. Se Vitaminer.
Människans näringsbehov växlar inom vida
gränser alltefter olika ålder, kön, kroppsvikt och
arbete. För en fullvuxen man i fullständig vila
(t. ex. sömn) och fasta är omsättningen ung. 1
kalori per kg och timme, vid starkt yrkesarbete
kan den uppgå till omkr. 10 kalorier och vid
stora ansträngningar till vida större belopp. Som
ungefärliga värden för näringsbehovet vid olika
arbete kan man för vuxna män sätta: lätt arbete
2,000—3,000, medelhårt arbete 3,000—4,000,
tungt arbete 4,000—6,000 kalorier om dygnet.
Är näringstillförseln lika stor som
näringsbehovet, säges personen befinna sig i
närings-jämvikt. Är tillförseln mindre än behovet, sker
en avmagring, eventuellt inträder småningom ny
jämvikt vid den lägre vikten. Å andra sidan kan
genom en näringstillförsel, som överstiger
näringsbehovet, en viktökning uppstå (gödkur).
Vår föda utgöres av en blandning av olika
f. jämte vissa njutningsmedel (t. ex. kryddor).
Vissa f. innehålla även för kroppen otjänliga
ämnen (avfall). Det är av vikt, att ett lämpligt
urval göres av olika f. — För uppgifter ang.
de viktigaste f:s näringsvärden hänvisas
till bifogade tabell. Vid dess uppställning har
hänsyn tagits därtill, att kolhydrat och fett
hu-vudsakl. tjäna som förbränningsmaterial och ej
som byggnadsmaterial för kroppen. De kunna
också i stor utsträckning ersätta varandra.
Proteinerna bidraga, förutom genom sitt
energiinnehåll, till uppbyggande av kroppsäggvitan och
kunna därför ej ersättas av de båda föregående
näringsämnena. Kortast kan man därför
karakterisera ett f. genom att angiva den vikt av
detsamma, som lämnar 100 cal (100 cal-portioner),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
