Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Funktionsteori - Funktionsväxling - Funktionär - Funt - Funt (vikt) - Funäsdalen - Fur, Fura - Fur (ö) - Fur (sanatorium) - Furage - Furan - Furcellaria - Furen - Furesö - Furfural, furfurol - Furfuran, furan - Furiae, furier - Furingstad - Furioso - Furir - Furirskola - Furka - Furlong - Furneauxöarna - Furnera - Furness - Furness-linjen - Furnissör - Furol - Furor - Furstbiskop - Furste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Funktionsväxling—F urste
315
förde de e 11 i p t i s k a el.
dubbeltperio-diska funktionerna som den närmaste etappen
efter de tidigare kända enkeltperiodiska
funktionerna, exponential funktionen och de
trigo-nometriska funktionerna. Mot slutet av det
senaste århundradet införde Klein och H. P o i
n-caré de automorfa funktionerna som en
följande utvidgning i samma riktning. På en
annan linj e möter man de A b e 1 s k a
algebrais-ka funktionerna.
I utbyggandet av f. ha Sveriges matematiker
tagit en framstående del. Särskilt må nämnas
G. M i 11 a g-L e f f 1 e r och I. F r e d h o 1 m.
Funktionsväxling, biol., det förhållande, att
vissa organ under den ontogenetiska el.
fyloge-netiska utvecklingen ändrat sin funktion (t. ex.
ombildandet av extremiteter till antenner el.
sim-blåsa till andningsorgan).
Funktionär (fr. fonctionnaire), ämbetsman,
tjänsteman.
Funt (av lat. fons), se Dopfunt.
Funt [-o-] (av ty. Pfund), rysk vikt, 409,5 g.
Funäsdalen, by och turistort i Tännäs
kommun i n. v. Härjedalen, vid den lilla
Funäsdals-sjön (583 m ö. h.). F. ligger i en bred, vacker
dal, över vilken Funäsdalsberget (981
m) höjer sig med branta, skrovliga väggar. I
F. ligger Härjedalens fornminnesfören:s
kulturhistoriska museum med stugor och intressanta
saml., grundat 1893 av Erik Fundin. En kyrka
av sten byggdes 1926—27.
Fur, Fura, bot., se Tall.
Fur, dansk ö i Limfjorden.
Fur, sanatorium i Sillhövda socken i Blekinge;
c:a 270 vårdplatser.
Furage [-ä’J] (av fr. fourrage, foder), för
arméns hästar avsett foder. Till foder användas
kraftfoder (havre, foderkakor, cellfor m. m.),
stråfoder (hö och halm) och saftfoder
(grönfoder, morötter, kålrötter m. m.). Den fodermängd,
som förbrukas pr häst och dag, kallas en r
a-tion (krigsration, fredsration). Denna utgår
enl. utfodrings stater, vilkas
sammansättning bestämmes av Arméförvaltningens
intenden-turavd. För att fodertillgångarna i krigstid skola
kunna utnyttjas effektivt, få utbyten göras enl.
fastställda normer.
Furän, se Fur furan.
Furcelläria, se Rödalger.
Furen, sjö i Småland, se Flåren.
Furesö [fö’-], sjö på Själland, n. v. om
Köpenhamn; 9,5 km2, 38 m djup,
Furfuräl, furfuröl, C4H3O. CHO, en
he-terocyklisk aldehyd; bildas ur pentoser genom
kokning med utspädd svavelsyra. F. är en
angenämt luktande, färglös vätska med kpt 162°.
Ger med anilinklorhydrat röd färgning. Lukten
av färskt rågbröd förorsakas av f. F. har fått
riklig användning bl. a. som lösningsmedel för
lacker och vid framställning av nylon.
Furfurän, furän, förekommer i tjärolja från
torrdestillation av hartsrikt trä, är en vattenklar
vätska (kokpunkt 32°), luktande likt kloroform.
F. är modersubstansen till flera föreningar, av
vilka den viktigaste är furfuröl.
316
Fu’riae, lat., furier, ”de rasande”, dets. som
erinyer (se d. o.).
Furingstad, socken i Östergötlands län,
Lö-sings härad, på Vikbolandet; 18,se km2, 327 inv.
(1951). Odlad slätt, bergkullar och smådungar.
1,222 har åker. Egendomar: Ylingstad, Valler
-stad (statens) och Skälsund. Borglämning vid
Ylingstad. Av den äldsta romanska stenkyrkan är
åtskilligt bevarat i den nuv. Ingår i F :s och
Dags-bergs pastorat i Linköpings stift, Norrköpings
kontrakt; tillhör storkommunen V. Vikbolandet.
Furioso [foriå’så], it., mus., rasande, vilt
före-dragssätt.
Furir (från ty. Furier, av fr. fourrier, till
germ. stammen i foder, eg.: som sörjer för
foder [furage]), underbefälsgrad vid armén,
marinen och flygvapnet. Redan på 1600-talet
fun-nos i svenska armén furera re (namnet
sedermera ändrat till f.) i underofficersställning,
vilka ombesörjde inkvartering m. m. vid lägre
truppförband. Sedan benämningen, avskaffats på
1870-talet, återinfördes den 1914 (nyinfördes 1940
vid flottan). — Fast anställd kan påräkna att
bli befordrad till f. efter c:a 3 tjänsteår. F.
kan efter minst 6 tjänsteår, räknat från första
anställningen, bli anställd som s. k.
”långtids-tjänstgörande” underbefäl och kallas då
över-furir (vid flottan högbåtsman). Denne är
ord. tjänsteman, hans pensionsålder är 55 år;
graden infördes vid flygvapnet 1942, vid armén
och kustart. 1943.
Furirskola, se Underbefälsskolor.
Furka [foTka], pass i Schweiz, mellan Rhöne
och Reuss (2,436 m). Under F. leder en 1,850
m lång järnvägstunnel.
Furlong [fä’låjo], eng., längdmått, använt i
hästsporten, = 220 yards = 201,17 m.
Fumeauxöarna [fr. fyrnå’-, eng. fä’nåu-],
ofruktbara klippöar i Bass sund, tillhöriga
Australien ; 2,670 km2. C :a 1,000 inv. Störst är Flinders
Island.
Furnéra_(fr. fournir), anskaffa, förse med. —
F u r n i s s ö r (fr. fournisseur), leverantör.
Fumess [fä’nis], n. delen av eng. grevsk.
Lancaster.
Fumess-linjen [fä’nis-], engelsk rederikoncern,
grundad 1877 av Lord Christopher Furness (1852
—1912). I koncernen ingå 13 rederibolag med
en flotta, som består av 100 fartyg på
sammanlagt 800,000 bruttoregisterton. F. uppehåller
förbindelse med så gott som alla delar av världen.
F:s största fartyg är ”Dominion Monarch”
(byggt 1939) på 27,155 bruttoregisterton.
Fumissör, se Furnera.
Furol [-å’l], se Furfuröl.
Furor [-å’r] (it. furo’re), stormande framgång.
Furstbiskop (ty. Fürstbischof) kallades i
Tyskland de katolska biskopar, som tillika voro
furstar i tysk-romerska riket. F. var sedan
titel för vissa österrikiska biskopar med furstlig
rang och för biskopen i Breslau.
Furste, eg. den förste el. mest utmärkte. F. är
dels allmän beteckning för suverän el.
detronise-rad regent samt andra medl. av suveränt el.
detroniserat hus, dels titel för regent i vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
