Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fräsmaskiner - Fräsning - Fräspulver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
F räsning—F räspul ver
276
Fig. i. Större portalfräsmaskin med 4 samtidiga fräsoperationer; vikt 33 ton. Fig. 2. Universalfräsmaskin.
Jfr Fräsning. — Fig. 1 visar en kombinerad
horisontal- och vertikal-f. av portaltyp med
vridbara fräsdockor, avsedd för seriefabrikation av
maskinstativ och andra grövre delar av gjutgods.
Bordet rör sig enbart horisontellt, varvid
bearbetning av arbetsstycket sker på en gång med
två fräsar uppifrån och med en fräs från
vardera sidan. — Fig. 2 återger en universal-f. av
avancerad typ, försedd med en i alla vinklar
ställbar frässpindel och utrustad med automatisk
längsmatning av bordet. — Universal-f.
användas endast i begränsad utsträckning i
produktions-verkstäder men komma å andra sidan till sin fulla
rätt på verktygsavdelningarna, där endast
svarven kan mäta sig med dem i teknisk betydelse.
Skall en universal-f. användas för fräsning av
t. ex. raka kugghjul med tillhjälp av skivfräsar,
fordras, att densamma kompletteras med en på
bordet monterad delningsapparat; skall
fräsning-en utföras med snäckfräs, fordras, att
delnings-apparaten är växlad till f:s egen mekanism.
Samma förhållande gäller, om spiralformade spår
skola skäras. — F. för träbearbetning äro av
betydligt anspråkslösare konstruktion.
Fräsning. 1) Lantbr., se Jordfräs.
2) Tekn. F. är en av de vanligaste metoderna
för skärande bearbetning av metaller och trä och
sker i fräsmaskiner med tillhjälp av
sågtandför-sedda, roterande verktyg, fräsar. Dessa
utföras i regel av härdat kol- el. snabbstål, varvid
fräständerna slipas med stor noggrannhet. Vanl.
tillverkas fräsarna så, att skären bli såväl e
f-t e r s ku r n a (släppande) som u n d e r s k u
r-n a (d. v. s. med en skärvinkel, understigande
900). Stora fräsar, spec. för plan-f., tillverkas
i regel med utbytbara skär, vilka numera i stor
utsträckning förses med hårdmetall-eggar. Ett
fräshuvud av denna typ visas i fig. I.
Materialavverkningen från en dyl. fräs kan vid den
förberedande s. k. skrubbfräsningen göras
mycket stor, varför planfräsning i den moderna
verk
stadstekniken nästan helt slagit ut den mera
långsamma hyvlingen av plana ytor. — De
operationer, som i övrigt kunna utföras medelst f., äro
av mångfaldigt slag; några av dem framgå av
följ, förteckning på en del mera vanliga
fräs-typer: planfräsar (fig. 2), sidfräsar, ändfräsar
(fig. 3, 5, 6), T-spårsfräsar, spårfräsar,
slits-fräsar, kilspårsfräsar (fig. 5), vinkelfräsar (fig.
6), profilfräsar (fig. 4), gängfräsar, kuggfräsar
(fig. 7, 8) och sågtandfräsar. — Med
syskon-fräs a r förstår man två på samma dorn med
lämpligt mellanrum uppsatta sid- el. vinkelfräsar
för samtidig bearbetning av två motstående ytor,
t. ex. vid f. av 4-kanter med två sidoytor i taget.
En h o b b (eng. hob) är en kuggfräs av
snäck-typ. — Fräsar för träbearbetning skilja sig till
formen från metallbearbetningsfräsar genom den
mycket kraftigare underskärningen (fig. 9).
Dessutom köras de med mycket stor hastighet, under
det att bearbetning av metaller medelst f. fordrar
en jämförelsevis låg skärhastighet, från 8—12
m/min. vid skrubb-f. av segt stålgjutgods, upp
till 50 m/min. vid slät-f. av mässing. De angivna
siffrorna gälla fräsar av snabbstål. Vid
användande av hårdmetallskär kommer man upp till
c:a 5 ggr så stora hastigheter.
Fräspulver, en blandning av 17 d. magnesia,
17 d. vinsyra, 65,7 d. socker och 0,3 d. peppar
-myntolja. Vid f:s upplösning i vatten utdriver
vinsyran magnesians kolsyra under bildning av
magnesiumtartrat, varvid kolsyran bortgår under
fräsning. Laxerande f. är en blandning av
2 d. natriumbikarbonat, 8 d. kaliumnatriumtartrat
(seignettesalt) och 1,5 d. vinsyra; det kallas även
seidlitzpulver efter en by i Böhmen, bekant för
sina bittervattenskällor. De i handeln
förekommande fruktsalterna utgöras av växlande
blandningar av natriumbikarbonat, vinsyra och
mindre mängd seignettesalt. F. användes som
uppfriskande kolsyrad dryck med svagt laxerande
verkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
