Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frälsningsarmén - Främby - Främlingslegionen - Främmande ord - Främmande trosbekännare - Främmestad - Främre Asien - Främre Indien - Fränckel, Eduard - Frändefors - Frändeforsån - Frändskap - Fränka - Fränninge, Frenninge - Främsta - Fräs (krås) - Fräs (lantbruk, teknik) - Fräsch - Fräsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F rämby—F räsmaskiner
273
Norrköping. F. har dessutom en omfattande
barn- och ungdomsverksamhet, innefattande barn
och ungdom från den tidigaste barnaåldern fram
till myndighetsåldern, med söndagsskolor,
scoutverksamhet, barnlegion och ungdomsförbund (för
ungdom i åldern 12—21 år), omfattande en aktiv
och en passiv klass m. m. Dessa organisationer
bilda tillsammans ungdomskåren med 1948 inalles
över 40,000 medl. F. utger utom Stridsropet
månadstidskriften Frälsningsofficeren,
ungdoms-tidn. Korsfanan, barntidn. Den unga soldaten samt
som organ för verksamheten bland dövstumma,
resp, de kvinnliga och manliga sociala
verksamhetsgrenarna tidningarna Ef fata, Ljus i
mörker och Sociala nyheter. — Litt.: Laura
Petri, ”F.” (1921); R. Sandall, ”The history of
the Salvation Army”, I (1947). — F. i Sverige:
”10 års fälttåg” (1893); ”Tjugofem år.
Minnesskrift” (1907); Laura Petri, ”Hanna Cordelia
Ouchterlony” (1924); ”F :s årsb.” (1923 ff.) ;
E. H. Thörnberg, ”F. En engelsk skapelse inom
svenskt samhällsliv” (1939); E. Malmström,
”Sextio års fälttåg” (2 bd, 1942).
Främby, samhälle i Stora Kopparbergs sn i
Dalarne.
Främlingslegionen (fr. La légion étrangère)
bildades efter julirevolutionen 1830 i Frankrike
för att göra mindre önskvärda utländska
individer, som samlats i landet, oskadliga och draga
nytta av dem genom att värva dem till ett
ny-uppsatt, till Algeriet förlagt truppförband. F.
har deltagit i alla Frankrikes krig och särskilt
använts för att kuva upprorsförsök i n. Afrika.
I f. ingå numera både utlänningar och fransmän.
Ofta ha legionärerna ett stormigt föregående
liv; en järnhård disciplin måste därför
upprätthållas. F. bestod före 2:a världskriget av 5
inf.-och 1 kav.-reg. Dessa reg:ten ha en ganska
spridd förläggning, företrädesvis i n. Afrika.
Främmande ord, ord, som förekommer i ett
språk, där det ej är ursprungligt. Efter graden
av införlivning kunna de främmande orden
indelas i 1) citatord, till formen oförändrade
ord, vilkas främlingskap ofta i skrift anges med
citationstecken, kursiv o. s. v., ss. status quo,
dolce far niente; 2) främmande ord i
inskränkt betydelse, vilkas främmande natur
kännes, även om de antagit det lånande språkets
böjning, t. ex. match, flegma-, 3) lånord, som
så sammansmält med det övriga ordförrådet, att
de fattas som inhemska, t. ex. kyrka, beväring.
Av sv. ordlistor med förklaringar av f. må
nämnas O. östergren, ”Våra vanligaste främmande
ord” (27 :e uppl. 1949).
Främmande trosbekännare, se
Religionsfrihet.
Främmestad. 1) Socken i Skaraborgs län,
Viste härad; når i s. v. gränsen mot Älvsborgs
län; 53,86 km2, 1,079 inv. (1951). Tillhör i n. ö.
kring Nossan häradets slättbygd; f. ö. skogiga
bergstrakter och mossar. 2,202 har åker.
Egendom: F.2). Den nutida kyrkan av sten byggdes
1775—77. Ingår i F:s och Bärebergs pastorat
i Skara stift, Väne kontrakt; tillhör
storkom-munen Essunga.
274
2) Gods i F.i), vid Nossan; c:a 400 har, därav
180 har åker. Tax.-värde 252,600 kr. Innehades
i slutet av medeltiden av ätten Tre Rosor,
såldes 1821 till Karl XIV Johan och 1845 av Oskar
I till frih. Fr. Hierta. Nuv. ägare äro J. och
N. Larsson.
Främre Asien, s. v. Asien, omfattande
Kaukasus, Mindre Asien, Armenien, Syrien, Israel,
Arabien, Jordanien, Irak (Mesopotamien),
Persien, Afghanistan och Beluchistan.
Främre Indien, se Indien.
Främre Orienten, se Orienten.
Fränekel, E d u a r d, ingenjör,
industriid-kare och riksdagsman (1836—1912). Han vann
anställning vid statens järnvägar 1855 och blev
maskindirektör där 1863. Sedermera ledde F.
som verkst. dir. 1873—87 ab. Atlas’ mek.
verkstäder i Stockholm. F. var 1889—1911 led. av
F. K., där han uppträdde som ivrig protektionist.
Han var en synnerligen framstående affärsman.
Frändefors, socken i s. ö. Dalsland, Sundals
härad, Älvsborgs län, på Dalboslätten vid
Vänern; 205,43 km2, 3,234 inv. (1951). Är i n.
nästan helt uppodlad, i s. täckt av småbergiga
skogsmarker och mossar; här märkes
Häste-fjorden, genom sänkning delad i två sjöar. 6,557
har åker. I Forsane nära kyrkbyn finns en
statlig yrkesskola, och nära Vänersborg ligger
Dalbobergens vård- och konvalescenthem
(landstingets). Torvfabrik. Kyrkan av gråsten blev
färdig 1800. Ingår i F., Brålanda och
Sundals-Ryrs pastorat i Karlstads stift, S. Dals
kontrakt; bildar storkommunen Frändefors.
Frändeforsån, biå till Dalbergsån (se d. o.).
Frändskap, kem., se Affinitet.
Fränka (fränd-kona), kvinnlig släkting.
Fränninge, F r e n n i n g e, socken i
Malmöhus län, Färs härad, 32 km n. om Ystad; 57,42
km2, 1,843 inv- Ö951)- Är till större delen
odlad, vågig slätt; n. delen tillhör Linderödsåsen.
3,489 har åker. Egendomar: Vallarum och
Hår-derup. En obetydlig del av stationssamhället
Vollsjö ligger inom F. En staty av Nils Månsson
i Skumparp, utförd av A. Olson, restes 1937.
Kyrkan torde härstamma från slutet av
1100-ta-let. Ingår i F. och Vollsjö pastorat i Lunds stift,
Färs kontrakt; tillhör storkommunen Vollsjö.
Främsta, samhälle i Torps sn i Medelpad.
Fräs (fr. fraise, urspr. innanmäte, ”krås"),
liktydligt med krås (se d. o.).
Fräs. 1) Lantbr., se Jordfräs. — 2) Tekn., se
Fräsning.
Fräsch (fr. fraiché), som ser frisk,
ungdomlig, (el. om saker) ny, obegagnad ut. — F r
ä-s c h ö r, friskhet, ungdomlighet.
Fräsmaskiner. 1) Lantbr., se Jordfräs.
2) Tekn. F. utföras som horisontal- och
vertikalfräsmaskiner, kännetecknade
av vågrät, resp, lodrät frässpindel, vidare som
universalfräsmaskin, försedd ant. med
i olika riktningar ställbar spindel el. med
stjälp-bart arbetsbord, samt som
specialfräsma-skin, t. ex. kugghjulsfräsmaskin,
s n ä c k- och skruvfräsmaskin, s å
g-fräsmaskin och kopieringsmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
