Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frisch, Ragnar - Frisches Haff - Frischlin, Philip Nikodemus - Frischman, David - Frisch vom Fass - Frisco - Frisell, 1. Erik - Frisell, 2. Gösta - Frisendahl, 1. Carl - Frisendahl, 2. Halvar - Frisendahl, 3. Fredrik - Frisenheim, Johan Henrik (Frisius) - Frisens park - Friser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Frisches Haff—Friser
222
na riktnings huvudorgan, Econometrica. Hans
vetenskapliga författarskap sträcker sig från den
rena matematiken till statistik och tillämpad
nationalekonomi. De senaste åren har han ägnat
åt omfattande forskningar ang.
nationalinkomstberäkningar.
Fri’sches Ha’ff, strandsjö, huvudsaki. inom
Ostpreussen, skild från Danzigbukten och
Östersjön av den i—3 km breda, sandiga
strandsporren Frische Nehrung, som 1510
genombröts i Pillauer Tief (380 m brett, 6 m
djupt). F. omfattar 860 km2 och är 3—5 m
djupt. F. delades 1945 mellan Polen och SSSR.
Fri’schlin, Philip Nikodemus, tysk
skald och filolog (1547—90), prof, i Tübingen.
Skrev på latin ett antal skoldramer, ”Rebecca”
(1576; sv. övers. 1674 av Johannes Beronius),
”Susanna” (1578) m. fl., vilka länge spelades
och efterbildades.
Fri’schman, David, polsk-judisk författare
(1863—1922). Han debuterade 1882 som hebreisk
förf, och verkade från 1880 som tidskr.-utg. F.
utgav mästerliga övers, till hebreiska av
världslitteraturens bästa verk, skrev lyriska dikter, ss.
”Messias” (övers, i M. Ehrenpreis & R.
Josephson, ”Nyhebreisk lyrik”, 1920), berättelser
och legender, oftast med bibliska motiv, samt
journalistik. En fullständig uppl. av F:s
samlade arbeten började utges 1925.
Frisch vom Fass [fåm] (ty.), ”direkt från
fatet”; eg. om nytappat öl; i figurlig bet.: i
friskt, ursprungligt skick.
Fri’sco, förk. för San Francisco.
Frise’ll. 1) Erik F., industriman (1859—
1942). F., som 1900—07 var direktör i ab.
Car-negie & co., tillhörde sedan 1902 Skandinaviska
kredit ab:s styrelse och spelade härigenom en
betydelsefull roll vid de finansoperationer, som
krävdes för Trafik-ab. Grängesberg-Oxelösunds
övertagande av de norrländska malmfälten och
för bildandet av Svenska sockerfabriks-ab. F.
tillhörde styrelsen för båda dessa företag och
var 1909—16 direktör i Trafik-ab. Grängesberg
—Oxelösund samt i Luossavaara-Kiirunavaara
ab. Han anlitades ofta för offentliga uppdrag.
2) Ernst Gustaf (Gösta) F., industriman
(f. 1885 13/6), officer vid Dalregementet 1905,
kapten i Generalstaben 1917, major i arméns
reserv 1935, dir. vid Stora Kopparbergs
bergslags ab. 1919—46, verkst. dir. och fullmäktig i
Jernkontoret sedan 1946. F :s utomordentliga
organisatoriska skicklighet har tagits i anspråk för
flera offentliga uppdrag. Han är ordf, och verkst.
chef i Statens trafikkommission sedan 1944, ordf,
i Arbetsgivarnes ömsesidiga
olycksfallsförsäk-ringsbolag sedan 1946.
Frisendahl. 1) Lennart Carl Ossian F.,
bildhuggare och målare (1886—1948), från 1907
verksam i Paris. Som målare skildrade F.
hu-vudsakl. djur, mycket elegant i bred, summarisk
form. I hans mycket sparsamma alstring intog
skulpturen huvudrummet. Med utgångspunkt från
Rodin och Bourdelle nådde han fram till en
lätt, subtil och ytterst förfinad stil av fransk
karaktär. Bland porträtthuvuden märkas Pelle
Molin (Härnösand), Sven Wingquist och K. O.
Carl Frisendahl: Damporträtt.
Brons.
Bonnier, vidare
”Kvinna från
An-jou” (Nationalmuseum). Djur i
rörelse, fångade med
impressionistisk
snabbhet, var en
annan motivkrets. F :s
största arbete är
”Näcken” (rest 1948
i Statens historiska
museum,
Stockholm).
2) Halvar F.,
den föregzs bror,
skulptör (f. 1889
25/9), studerade vid
Konsthögsk. 19 u
—14 och därefter i
Paris och Italien.
Bland hans arbeten
märkas porträtt och
gravmonument.
3) Fredrik F.,
den föreg:s bror, skulptör (f. 1891 5/«) har
förutom djurskulpturer utfört byster och statyetter,
bl. a. med idrottsmotiv. Hans mest bekanta verk
är det stora monumentet ”Timmerflottare”, som
restes 1940 på en granitpelare i Ängermanälven
utanför Sollefteå.
Frisenheim, Johan Henrik (före
adlandet Frisius), frih., ämbetsman (d. 1737).
Han började som handlande i Nyen och Viborg
samt gjorde under Stora ofreden som enskild
kreditgivare och sedan som chef för
proviantväsendet krigsförvaltningen stora tjänster. Han
adlades 1716, blev 1721 landshövding i
Kymmene-gårds och Nyslotts hövdingedöme samt 1727 frih.
Frisens park, park på s. Djurgården,
Stockholm, uppkallad efter grosshandlaren K. M. Fris,
som i början av 1800-talet ägde Biskopsudden.
Där ligger bl. a. K.S.S.S:s båthamn.
Friser (lat. Frlsii), en germansk folkstam,
som vid tiden för Kr. f. bodde vid Nordsjökusten
mellan Maas och Ems. F. bragtes under
romarnas välde genom Drusus (12 f. Kr.) och
åter-fingo sin frihet, då kejsar Claudius (reg. 41—54)
drog tillbaka de romerska legionerna från högra
Rhenstranden. Vid början av 1600-talet hade f.
utbrett sig i s. till gränsen av nuv. Belgien och
i n. v. till Weser. Under karolingiska tiden
bodde f. även på Slesvigs v. kust och öarna
därutanför, i Dithmarschen samt på Helgoland.
F. voro länge besvärliga grannar för det
fran-kiska riket men bragtes på 700-talet till
underkastelse. Kristendomen utbreddes bland dem bl. a.
av Bonifatius. Frisernas land, Friesland,
tilldelades 843 Lothars rike, ingick vid nästa
riksdelning i Lothar II :s område (Lothringen)
och förenades efter Lothar II :s död (869) med
Tyskland. F:s gamla lag upptecknades trol. redan
genom Karl den stores försorg och sammanfördes
med senare rättsurkunder ej långt därefter till
ett samlingsverk, lex frisionum.
Friesland var indelat i Västfriesland (v. om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
