Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friktionsbreccia - Friktionselektricitet - Friktionshjul - Friktionskoefficient - Friktionskoppling - Friktionsväxel - Frikyrkliga - Frikyrkliga studieförbundet - Frikår - Frikännande - Friköp - Friköpning - Frilager - Frilans - Frilistning - Frilla - Frillestad - Frillesås - Friluftsbad - Friluftsdagar (idrottsdagar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F riktionsbreccia—F riluftsdagar
211
Friktionsbreccia, se Breccia.
Friktionselektricitet, se Elektricitet, sp. 465.
Friktionshjul, hjul för kraftöverföring
mellan två axlar med hjälp av friktionen. Den
enklaste anordningen består av två cylindriska
hjul, lagrade på var sin av två parallella axlar.
Axelavståndet måste härvid vara förställbart, så
att hjulen kunna ansättas mot varandra (för så
vitt annat ämne än gummi användes som
frik-tionsmaterial). Ena hjulets ring utföres ibland
med kilformig sektion, vilken svarar mot ett
kil-formigt spår i det andra, varigenom erforderligt
normaltryck uppnås med betydligt reducerad
an-pressningskraft. För axlar, som skära varandra,
användas antingen koniska f. el. p 1 a n h j u 1
s-växel. Den senare anordningen, även kallad
friktionsväxel, består av en plan
roterande skiva, på vilken det andra hjulet ligger
an med sin periferi, som i regel utföres med en
yta av kantställd råhud. Detta hjul kan
förskjutas axiellt, varigenom utväxlingsförhållandet
ändras. — F. i kontinuerlig drift lämpa sig
endast för överföring av mindre effektbelopp men
kunna intermittent bringas att överföra stora
krafter, ss. vid skruvpressar.
Friktionskoefficient, se Friktion.
Friktionskoppling, se Axelkoppling.
Friktionsväxel, se Friktionshjul.
Frikyrkliga, eg. medlemmarna av de av
staten oberoende protestantiska religiösa samfund,
som tillkommit genom frivillig sammanslutning
av personer med likartade religiösa erfarenheter
(”föreningskyrkliga” i motsats till stats-, resp,
folkkyrkliga), men ofta även beteckning för
sådana, som utan att lämna stats- el. folkkyrkan
hysa mer el. mindre pietistiska åsikter i religiösa
och kyrkopolitiska frågor (frireligiösa,
lågkyrkliga). De flesta frikyrkliga
samfunden i Sverige ha icke utträtt ur statskyrkan.
Frikyrkliga studieförbundet, sammanslutning,
bildad 1947, av Fria kristliga studentföreningen,
Metodistkyrkans ungdomsförbund, Svenska
baptisternas sångarförbund, Svenska
missionsförbundets ungdom, Svenska missionsförbundets
juniorer och Svenska missionsförbundets
sångarförbund med sammanlagt omkr. 85,000 medl. och
med uppgift att organisera, leda samt genom
information och anslag stödja studiearbetet i alla
former inom ovannämnda organisationer.
Frikår, mindre truppavdelning, som i krig el.
under revolutionstider bildas av frivilliga. Se
Fria kriget.
Frikännande, dom i brottmål, varigenom
an-svarstalan ogillas. I regel formuleras domen som
ett ”rent” frikännande. Har domstolen skrivit,
att den tilltalade på gr. av sitt nekande ej
kunnat åt saken fällas, trots att viss bevisning
före-bragts mot honom, äger han enl. praxis klaga
för att erhålla ett rent frikännande. Institutet
”ställande på framtiden”, som innebar, att
rättegången mot en starkt misstänkt person
avslutades med möjlighet att när som helst inom
brottets preskriptionstid återupptaga densamma,
avskaffades 1934. I samband med resningslagen
(1939) upphävdes även en gammal bestämmelse
212
i rättegångsbalken 17:32 om återupptagande av
brottmål i vissa fall, då målet icke ställts på
framtiden. Numera kan därför ett mål mot en
frikänd person återupptagas endast om resning
beviljas, vilket dock knappast förekommer i
praktiken.
Friköp, se Ensittarelagstiftningen.
Friköpning, den i äldre krigsförfattningar
medgivna rättigheten att mot en bestämd avgift
vinna befrielse från krigstjänst el. tjänstgöring
i fredstid. I sammanhang med den allmänna
värnpliktens fullständiga genomförande
upphörde f. I Sverige var det 1860—72 varje
bevä-ringsskyldig tillåtet att mot 100 kr vinna befrielse
från vapenövningarna.
Frilager, till allmänt bruk för
handelsrörelse och industriell verksamhet avsedda, under
tullverkets uppsikt stående anstalter, där från
utrikes ort inkommande varor kunna, utan att
underkastas tullbehandling, intagas och bearbetas,
som om de befunne sig utanför rikets tullgräns.
I svensk lagstiftning infördes f.-institutet genom
k. f. 20/i2 1912. Intet f. blev emellertid inrättat,
och förordningen upphörde att gälla med
utgången av 1935. Däremot har en enklare form
av f., provianteringsfrilager,
kommit till vidsträckt användning. I provianterings-f.,
som inrymmes i särskilt magasin under vård
av godsets ägare, får tullpliktigt gods, avsett för
proviantering och utrustning av fartyg el.
luftfartyg, uppläggas efter tullbehandling utan
tullavgifts erläggande, om säkerhet ställes för
denna.
Frilans, se Free-lance.
Frilistning, upphävande av importkontroll i
fråga om vissa varuslag.
Frilla (fsv. fripla, besläktat med fria, frid),
älskarinna, mätress; bihustru.
Frillestad, socken i Malmöhus län, Luggude
härad, ö. om Hälsingborg; 10,8« km2, 515 inv.
(1951). Tillhör Hälsingborgsslätten; sandig
moränlera och mosstorv. 949 har åker.
Egendomar: Norregård, Bunketofta och östergård. Av
den gamla gotiska kyrkan återstår blott tornets
nedre del, medan den nuv. byggnaden i övrigt
tillkommit 1877. Ingår i Bårslövs, Fjärestads,
F:s och Välluvs pastorat, Lunds stift, Luggude
s. kontrakt; tillhör storkommunen Mörarp.
Frillesås, socken i n. Hallands län, Fjäre
härad; 43,93 km2, 913 inv. (1951). Omfattar kring
nedre Löftaån en odlad dal och skoglösa
bergstrakter. 1,196 har åker. Vid västkustbanan
ligger stationssamhället och badorten Frillesås
(265 inv.); ett kapell byggdes här 1936.
Förs.-kyrkan är från 1864. Bildar med Gällinge och
Idala ett pastorat i Göteborgs stift, Fjäre och
Viske kontrakt; tillhör storkommunen
Löfta-dalen.
Friluftsbad, badanläggning för utomhusbad.
Förutom vid badorter etc. ha betydande
kommunala f. anlagts, främst vid naturliga
badstränder men även i form av konstgjorda
utomhusbassänger. I vissa fall ha också barnbad el.
dagskolonier anordnats.
Friluftsdagar (tidigare idrottsdagar),
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
