Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frijs, 1. Christian Emil Krag-Juel-Vind-F. - Frijs, 2. Mogens Krag-Juel-Vind-F. - Frijsenborg - Frikadeller - Frikallelse - Frikassé - Frikativa ljud, frikativor - Frikonservativa - Friktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
F ri jsenborg—F riktion
210
F, helstatsman och 1850 en av stiftarna av
Grund-ej er föreningen, som ville hävda godsägarnas
inflytande. Invald i riksrådet 1858, röstade han
dock där 1863 för november för fattningen. Efter
kriget tog han jämte Estrup ledningen bland
godsägarna, var 1865 en av upphovsmännen till
Oktoberforeningen, som ville förena godsägare
och bönder mot det nationalliberala partiet, samt
var nov. 1865—maj 1870 konseljpresident och
utrikesminister. Ministären stödde sig på alliansen
med J. A. Hansens parti, men efter
grundlags-revisionens genomförande 1866 var F:s inre
politik vacklande, och med hans avgång upphörde
samarbetet. Han avvärjde försiktigt 1870 ett
franskt försök att indraga Danmark i kriget.
Godsägarna ledde han intill sitt utträde ur
landstinget 1880.
2) Mogens Christian K r a g-J u e 1-V i n
d-F., den föreg:s son, greve, dansk politiker (1849
—1923). Han invaldes 1880 i landstinget, där
han till 1918 satt som en av godsägarnas
ledande män. Han tillhörde högern men
avlägsnade sig mer och mer från Estrup, var från
1900 ledare för de frikonservativa och avsåg att
bilda ett borgerligt centerparti av höger- och
vänstermän. Under ministären Berntsen sökte
F. förgäves hindra den demokratiska
grundlags-revisionen och drog sig 1918 från politiken.
Frijsenborg [frfsanbår], egendom i östra
Jylland, till 1920 grevskap och då Danmarks största
privata gods (värt över 21 mill. kr), gr. av greve
Mogens Friis 1672 och 1848 omfattande omkr.
45,400 har, numera omkr. 10,000 har. Slottet
ombyggdes 1861—67 i fransk-nederländsk
renässansstil.
Frikadedler, små bullar av köttfärs, kokta
i saltat vatten el. svag buljong, vanl. serverade i
kål- el. buljongsoppor.
Frikallelse. Enl. värnpliktslagen frikallad från
värnpliktens fullgörande är den, som på gr. av
lyte, stadigvarande sjukdom, bestående kroppslig
svaghet el. annan dyl. orsak är oduglig till
krigstjänst. Härom utfärdar inskrivningschef intyg,
s. k. f r i s e d e 1.
Frikassé (fr. fricassée), maträtt av småskuret
(höns-, kalv-, lamm-) kött, stuvat, med sötsur sås.
Fri’kativa ljud, frikativor (av lat.
fri-cäre, riva, gnida) el. s p i r a n t e r, sådana
kon-sonantljud, som frambringas genom att
luftströmmen hörbart pressas fram genom en mellan ett par
talorgan bildad förträngning, t. ex. mellan
underläppen och övre framtänderna (tonlöst f, tonande
v), mellan tungspetsen och dessa (tonlöst och
tonande eng. ZA-ljud: p, 5), mellan tungan och
olika delar av gommen (tonlöst och tonande
och jJe-lj ud: s, z, f, g, dessa kallas stundom v ä
s-1 j ud; vidare k, svenskt j). H är att anse som
ett frikativt ljud, bildat vid andningsströmmens
friktion i ljudspringan samt mot struphuvudets
och munhålans väggar.
Frikonservativa i Tyskland, se Deutsche
Reichspartei.
Friktion (av lat. fri’c tio), gnidning,
strykning, knådning (i medicinskt syfte);
misshällig-het, slitning (mellan människor o. s. v.).
Fys. Man skiljer mellan yttre och inre f.
Den yttre f. uppträder mellan en fast
kropp och en annan, då den ena glider el.
rullar längs ytan av den andra, medan
kropparna tryckas mot varandra. Härvid uppstår
ett friktionsmotstånd, som med en viss kraft,
riktad tangentiellt mot beröringsytan,
motverkar den rörelsen åstadkommande kraften.
Lagarna för glidfriktionen äro uppställda av C. A.
Coulomb, som fann, att f. är proportionell mot
det mellan de båda ytorna verkande trycket
(normaltrycket) men oberoende av storleken av
glidytorna och hastigheten, varmed glidningen
försiggår. Det konstanta förhållandet mellan
friktionskraften och normaltrycket kallas f r i
k-tionskoefficient. Dessä lagar äro dock
endast tillnärmelsevis riktiga. Sålunda är
frik-tionskoefficienten vid övergång från vila till
rörelse (vilofriktionen) i allm. större än
den under rörelsen förhärskande f. Även
minskas f. ofta något med ökad rörelsehastighet.
Avsevärt mindre än glidfriktionen är den f., som
uppkommer, då en kropp rullar över en annan.
Detta förhållande utnyttjar man för att minska
f. i axellager genom att använda s. k. kullager,
varvid glidfriktionen ersättes med rullfriktion.
Den yttre f. mellan fasta kroppar förorsakas
bl. a. av ojämnheter i kropparnas beröringsytor,
vilka gripa in i varandra; en viss roll spelar
säkerligen också kohesionen mellan ytpartiklarna.
Denna f. är av oerhörd betydelse i det dagliga
livet. — Även mellan en fast kropp och en
vätska el. gas, som strömmar längs ytan av
densamma, kan glidning uppkomma, som
förorsakar en yttre f. Detta inträffar, då det närmast
den fasta kroppen belägna vätske-, resp,
gasskiktet ej häftar vid kroppens yta.
Den inre f. i en vätska el. gas är orsaken
till de krafter, som uppträda vid strömningar i
densamma och som söka motverka dessa. Två
angränsande skikt, som röra sig med olika
hastigheter parallellt med beröringsytan mellan
dem, påverka varandra, så att det hastigare
skiktet bromsas med en viss kraft, verkande i
motsatt riktning mot rörelseriktningen, medan det
långsammare accelereras av en motsatt riktad,
lika stor kraft. Den s. k. inre
friktionskoeffici-enten, r], definieras som den kraft, varmed
ytenheten av ett skikt påverkas, då
hastighetsdiffe-rensen mellan detta och ett med detsamma
parallellt skikt, beläget på längdenhetens avstånd,
är = hastighetsenheten. För gaserna är den
inre f. liten. Ett anmärkningsvärt förhållande är,
att t] inom vida gränser är oberoende av gasens
tryck. För vätskorna är rj ett mått på segheten
el. viskositeten och benämnes även v i s k o s
i-tetskonstant. Reciproka värdet är den s. k.
f 1 u i d i t e t e n. För bestämning av r/ användas
viskosimetrar. Den i förhållande till den yttre f.
mellan fasta kroppar ringa inre f. hos vätskorna
begagnar man sig av inom maskintekniken
genom användning av flytande el. halvfasta smörj
-ämnen. — Inre f. kan även finnas i fasta
kroppar, för vilka dock rj måste antagas ha oerhört
stora värden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
