Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frid - Frida, Emil - Fridafors - Fridas visor - Fridegård, Jan - Fridell, Axel - Fridell, Folke - Fridene - Fridericia, Julius Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Frida—Fridericia
186
mansk, delvis från senare tid. Vissa av dessa
särskilda frider äro av hedniskt religiöst, andra
av kanoniskt ursprung, vissa härstamma ur
folkrätten, andra ur kunglig rätt. — För
Sverige må utom de som edsöre stadgade friderna,
hemfrid, kvinnofrid, kyrkofrid och tingsfrid,
nämnas konungsfrid, varmed är att sammanställa
skeppsfrid och i viss mån köptings- el.
marknads-frid, vidare ölfrid (gästabudsfrid, t. ex. vid
bröllop) samt gudsfrid och andra kyrkliga
frider. — Stundom betecknar f. frihet från
stämning och utmätning under viss tid, t. ex. i
andfrid och i vårfrid.
Fri’da, Emil, se Vrchlicky, J.
Fridafors, samhälle i s. Småland,
Almunds-ryds socken.
Fridas visor, se Sjöberg, Birger.
Fridegård, Jan, författare (f. 1897 14/e).
F. växte upp i en uppländsk statarfamilj och
prövade tidigt skilda yrken. Han var
lantarbetare och värvad vid krigsmakten,
industriarbetare, antikvariatsbokhandlare, allt utan
framgång. Han fick även uppleva arbetslöshet och
fängelse. F. debuterade 1931 med en ganska
konventionell diktsaml., ”Den svarta lutan” (ny
uppl. 1947). Redan i nästa bok, statarromanen
”En natt i juli” (1933), har han funnit sin
litterära miljö. Grovt sett anteciperas redan här
motivet till Lars Hårdserien. De tre första
delarna av denna, ”Jag Lars Hård” (1935),
”Tack för himlastegen” (1936) och
”Barmhärtighet” (s. å.), utgöra
en enhetlig trilogi
(utg. i 1 vol. 1942)
med förf:s egen
tidigare utveckling som
motiv. I
fortsättningen ”Här är min hand”
(1942) tecknar F. sina
år som misskänd förf,
i Stockholm.
Fortsättningen kom 1951
med ”Lars Hård går
vidare”. Närmast efter
den självbiografiska
trilogien utg. F.
romanen ”Offer” (1937).
Den präglas av en objektiv och kylig ton. I
språklig pregnans markerar den en av
höjdpunkterna i F:s författarskap. I ”Äran och
hjältarna” (1938), som ger interiörer ur
militärlivet, fortsätter F. samhällssatiren. Detsamma
gäller novellsaml. ”Statister” (1939) och
”Kvarnbudet” (1944), byggda på motiv ur statarlivet.
I ”Torntuppen” (1941) har satiren utbytts mot
en ljusare och mildare social förkunnelse. I
”Trägudars land” (1940), ”Gryningsfolket”
(1944) och ”Offerrök” (1949) anlägger F. en
historisk fj ärr syn på hela statarproblemet,
som flyttats över till svensk vikingatid. En ny
romanserie med historiska och arkeologiska
motiv har F. inlett med stenåldérsskildringen
”Fäderna” (1947).
Fride’ll, Axel, konstnär (1894—1935),
elev vid Konsthögsk. 1914—16, var verksam som
Axel Fridell: Mr. Simmons. Torrnålsgravyr 1933.
målare och grafiker. Hans måleri, huvudsaki.
bestående av interiörer, utmärker sig genom en
ytterst raffinerad förfining i färg och
komposition. Sin största insats gjorde F. inom
grafiken, där han är en av Sveriges störste. Under
en långvarig utomlandsvistelse, främst i London
(1926—29), utbildades hans personliga stil, som
tagit intryck av gammal nederländsk konst, av
Méryon och av modern engelsk grafik. I
stadsbilder och arkitekturmotiv från Stockholm,
Paris, London och Amsterdam ger F. ofta ett inslag
av mystik och surrealistisk öververklighet. Även
som porträttör var han verksam. — Litt.: K.
Asplund”, ”A. F.” (1947).
Fride’ll, Folke Ivar Valter, författare (f.
1904 V10), urspr. textilarbetare. Han verkade
inom den syndikalistiska arbetarrörelsen och
framträdde först med några politiska broschyrer,
debuterade som skönlitterär förf, med romanen
”Tack för mig — grottekvarn” (1945) och blev
uppmärksammad för ”Död mans hand” (1946),
”roman om industriarbetare”. Han har sedan
utg. ”Syndfull skapelse” (1948) och ”Greppet
hårdnar” (s. å.).
Fridene, socken i Skaraborgs län, Vartofta
härad, kring Tidan; 26,48 km2, 715 inv. (1951).
Är en jämn, till större delen odlad slättbygd, i
ö. begränsad av Tidans biå Yan. 1,380 har åker.
I Blikstorp vid Tidan finnas trikåfabriker,
möbelfabriker, sågverk, rörfabrik,
reseffektfab-rik och kraftverk. Kyrkan av sten har det
romanska tornet kvar, f. ö. från 1805. Ingår i
Fröj ereds, Korsberga och F. pastorat i Skara
stift, Kåkinds kontrakt; tillhör storkommunen
Fröj ered.
Fridericia [friöari’sja], Julius Albert,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
