Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freskomåleri - Fresnay (Lauterbach), Pierre - Fresnel, Augustin Jean - Fresno - Fresta - Frett - Freuchen, Peter - Freud, 1. Sigmund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Fresnay—F reud
176
teknik. Under 1800-talet upplivades konstarten
även i Sverige med J. G. Sandbergs bilder ur
Gustav Vasas historia i Uppsala domkyrka.
Mycket kända liksom dessa äro de av Carl Larsson
utförda freskomålningarna i trapphuset till
Nationalmuseum i Stockholm. Senare ha bl. a.
Georg Pauli, Otte Sköld, Einar Forseth, Sven
Erixson, Prins Eugen, Axel Törneman, Gunnar
Torhamn och Pär Siegård utfört
freskomålning-ar. — Jämte f. på fuktig grund förekom under
medeltiden det mindre varaktiga målningssättet
med vatten- och temperafärger på torr kalkgrund
(it. al secco, av secco, torr).
Fresnay [fränä’] (eg. Lauterbach),
Pierre, fransk skådespelare och
filmskådespelare (f. 1897). Efter läroåren engagerades han
till Comédie franqaise, där han blev en av de
mest uppskattade skådespelarna i den klassiska
repertoaren. Med ljudfilmen kom F:s
genombrott som filmskådespelare i filmer som Marcel
Pagnols ”Marius”, ”Fanny” och ”César”. F. har
senare återvänt till teatern och är en av de
populäraste skådespelarna i Paris, där han äger
Théåtre de la Michodière. G. m.
operettsångerskan och skådespelerskan Yvonne Printemps.
Fresnel [fränä’l], Augustin Jean, fransk
fysiker (1788—1827), överingenjör för bro- och
vägbyggnader. Vid sina undersökningar av
ljusfenomenet förkastade F. emissionsteorien men
bekräftade med både matematiska och
experimentella bevis vibrationsteorien. Dels ensam, dels
tills, m. Arago utsträckte F. sedan sina
undersökningar till optikens alla delar. Även de
praktiska användningarna av ljuset voro föremål för
F:s arbeten. Han uppgjorde bl. a. ett nytt
system för fyrar med sammansatta linser (F:s
linssystem). F:s ”CEuvres complètes” utgåvos 1866
—70 i 3 bd.
Fresno [fre’znåu], stad i Kalifornien, U.S.A.,
i San Joaquindalen; 92,000 inv. Medelpunkt för
ett vidsträckt konstbevattnat vin- och
fruktod-lingsdistrikt (särsk. russin).
Fresta, socken i s. Uppland, Vallentuna
härad, Stockholms län, n. n. v. om Stockholm,
inom dettas yttre förortsomr.; 23,27 km2,
1,337 inv. (1951). Omfattar smärre slätter
mellan skogiga bergkullar, i s. v. F. ett större
bergparti intill Norrviken. 736 har åker. Vid sjöns
v. strand ligger villasamhället Bollstanäs
(540 inv.) och v. om kyrkan villasamhället
Odenslunda (300 inv.). Egendomar: Alby
och Skällnora kungsgård. Karlslunds
sinnesslö-anstalt tillhör Föreningen för psykiskt
vanlottade. Fornlämningar äro talrika. Kyrkan
uppfördes på 1300-talet. Ingår i F. och Hammarby
pastorat i Stockholms stift, Roslags v. kontrakt;
tillhör storkommunen Upplands-Väsby.
Frett, se Vesslesläktet.
Freuchen [fråi’kon], Lorenz Peter Elfred,
dansk polarforskare och författare (f. 1886). F.
deltog 1906—08 i Mylius-Erichsens
Danmark-expedition till Nordöstgrönland. Då Knud
Ras-mussen 1910 anlade handelsstationen Thule i
Nordvästgrönland, var F. hans medhjälpare och
senare stationens ledare (1913—19). Han deltog
i andra och femte
Thuleexpeditionerna
(1916—18 och 1921
—24) och förfrös
under den senare ena
foten, som måste
amputeras. Han företog
resor i arktiska
Ryssland 1928, anställdes
1932 vid
Metro-Gold-wyn-Mayer studios i
Hollywood och ledde
1932—33 en expedition
till Alaska för
inspelning av filmen
”Eski
må”. 1937 deltog han i en stor rysk expedition i
arktiska Sibirien. Under den tyska ockupationen
av Danmark under 2:a världskriget blev F.
internerad i Hövelte-lägret men lyckades fly till
Sverige våren 1944, varifrån han kom över till
U.S.A., där han 1945—48 företagit
föreläsnings-turnéer. Han har skrivit skildringar om Grönland
och dess upptäcktshistoria, ss. ”Grönland, land
och folk” (1927), ”Grönlandske problemer”
(1931), ”Knud Rasmussen som jeg husker ham”
(1934; sv. övers. 1944), reseskildringar, ss.
”Flug-ten til Sydamerika” (1935), ”Sibiriske eventyr”
(1939; sv. övers. 1945), och livfulla
självbiografiska arbeten, ss. ”Min grönlandske ungdom”
(1936; sv. övers. 1940), ”Min anden ungdom”
(1938; sv. övers. 1941). En betydande insats som
förf, har F. gjort med en rad romaner och
noveller med motiv främst från Grönland.
Freud [fråit]. 1) Sigmund F., österrikisk
läkare (1856—1939). Han blev 1885 docent i
nervpatologi vid univ. i Wien, 1902 e. o. prof,
och 1920 ord. prof. F. blev hastigt europeiskt
ryktbar genom sina hj ärnanatomiska studier. Han
publicerade tills, m. Breuer 1895 en uppsats om
ett fall av botad hysteri och om uppkomsten av
neuroser, där han först framlade sina teorier
om de icke medvetna psykiska förloppen. F.
behandlade först neurospatienter medelst Breuers
hypnotiskt-katariska (renande) metod, men
övergick till bruket av utfrågningar och spontan
rapport av patienterna. Metoden att följa
patienternas fria infall har under namnet
psykoanalys i F:s hand utvecklats till en inträngande
tolkning av symtom och psykiska processer i
allm. Termen psykoanalys begagnas även för det
lärosystem, som F. och åtskilliga av hans
lärjungar uppbyggt medelst denna metod. F:s första
upptäckt var drömtydningen. Drömmar i
neuroserna befunnos enl. F. vara en kungsväg till
upptäckande av de sjukdomssättande, med
sinnesrörelse behäftade tankekomplexerna. Neurosernas
ursprung vore att söka huvudsaki. i upplevelser
av sexuell art under barndomen; över huvud
avslöjade sig det undermedvetna själslivet som
bestialiskt. F. föranleddes härigenom att i ”Drei
Abhandlungen zur Sexualtheorie” (1905) visa
sexualitetens utveckling från tidiga barndomen,
ur denna förklara perversiteterna (som former
av infantil sexualitet) samt ur dessa
neuroserna. Omedvetna och oförstådda erotiska bindningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
