- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 8. Franken - Girland /
137-138

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik VIII (konung av Danmark) - Fredrik IX (konung av Danmark) - Fredrik (arvprins av Danmark) - Fredrik Ferdinand (arvprins av Danmark) - Fredrik (prins av England) - Fredrik (lantgreve av Hessen-Homburg) - Fredrik Karl (lantgreve av Hessen-Kassel) - Fredrik III (hertig av Holstein-Gottorp) - Fredrik IV (hertig av Holstein-Gottorp) - Fredrik Frans I (hertig av Mecklenburg-Schwerin) - Fredrik Frans II (storhertig av Mecklenburg-Schwerin)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

137

Fredrik

138

besök i Hamburg 14 maj 1912. F. förmäldes
1869 i Stockholm med Karl XV:s enda dotter,
Louise, och fick med henne fyra söner, däribland
konung Kristian X och prins Karl (som konung
av Norge Håkan VII), samt fyra döttrar,
däribland prinsessan Ingeborg av Sverige.

9) Fredrik IX, konung (f. 1899), äldste
son till konung Kristian X och drottning
Alexan-drine, blev kronprins 1912 vid faderns
trontillträde, avlade studentexamen 1917 och blev s. å.
medlem av statsrådet. Därpå började F. sin
militära utbildning i flottan, avancerade genom
graderna och fick självständiga kommenderingar,
tills han 1945 utnämndes till konteramiral och
generalmajor och vid tronskiftet 1947 blev
amiral och general. I maj 1935 ingick F. giftermål
med prinsessan Ingrid, dotter till Sveriges dåv.
kronprins Gustav Adolf. I äktenskapet ha fötts
tre döttrar, Margrethe
1940, Benedikte 1944
och Anne-Marie 1946.
F. har deltagit i en
lång rad utlandsresor,
bl. a. genom
Medelhavet 1919 och 1924,
till Grönland 1921,
Siam och Japan 1930
och U.S.A. 1939- F.
övertog flera gånger
regeringen under
konung Kristians
utri-kesvistelser, han
gjorde det även vid den
tyska ockupationen
un

der Kristian X:s sjukdom okt. 1942—maj 1943,
varvid han på sin fars vägnar handlade den
allvarliga telegramkrisen i nov. 1942 och
uppmanade riksdagens partier att acceptera en regering
Scavenius. 20 april 1947 övertog F. tronen efter
Kristian X :s död, med valspråket ”Med Gud för
Danmark”. F. är känd för sitt friska, naturliga
väsen, för sin stora musikaliska begåvning (han
har flera gånger framträtt som orkesterdirigent)
och för sina intressen för jakt och järnvägsväsen.

Danmark, prinsar. 1) Fredrik, arvprins
(1753—1805), son till F. V och dennes andra
gemål Juliane Marie, den förste danske prins
sedan enväldet, som erhöll en allt igenom dansk
uppfostran. Godmodig men mycket litet begåvad
råkade F. en tid bli en förgrundsfigur i dansk
politik, i det att de med Struensees revolutionära
regemente missnöjda samlade sig kring F. och
hans myndiga moder och vid Struensees
störtande 1772 gjorde honom till nominell chef för den
nya regeringen. Med kronprins Fredriks
statskupp 1784 var F :s redan tidigare obetydliga roll
utspelad. G. m. prinsessan Sofie Frederike av
Mecklenburg-Schwerin (1758—94), blev F. far till
bl. a. sedermera konung Kristian VIII, arvprins
Ferdinand och lantgrevinnan Louise Charlotte av
Hessen-Kassel, mor till Kristian IX :s gemål
Louise.

2) Fredrik Ferdinand, den föreg :s
son, arvprins (1792—1863), se Ferdinand,
Danmark.

England, Fredrik (eng. Frederick), prins
(1763—1827), hertig av York (se d. o.).

Hessen-Homburg. Fredrik (ty. Friedrich),
lantgreve (1633—1708). Han fick av Karl X
Gustav i uppdrag att värva ett tyskt kav.-reg :te,
deltog i de polska fälttågen, följde Karl Gustav
till Danmark och miste vid Köpenhamns
belägring (1659) sitt högra ben. Han blev s. å. svensk
generalmajor över kavalleriet, förmäldes 1661
med Margareta Brahe. Han blev änkling 1669
och var senare gift två gånger. 1670 gick F. i
brandenburgsk tjänst som general av kavalleriet.
I slaget vid Fehrbellin (1675) öppnade han
striden som anförare för förtruppen. 1681 blev F.
lantgreve, vinnläde sig mycket om sitt lilla lands
utveckling och mottog där landsflyktiga
huge-notter och valdenser.

Hessen-Kassel. Fredrik Karl, lantgreve,
från 1925 huvudman för lantgrevliga huset
Hessen (1868—1940), generalmajor i preussiska
armén, deltog i 1 :a världskriget. F. var g. m.
ex-kejsar Vilhelm II :s syster Margarete, prinsessa
av Preussen (f. 1872). Till stor del på gr. av
svåger skåpet med kejsar Vilhelm valdes han till
Finlands konung 9/io 1918 men avsade sig
värdigheten definitivt 20/i2 s. å.

Holstein-Gottorp. 1) Fredrik III, hertig
(1597—1659), son till hertig Johan Adolf, som
han efterträdde 1616. Han visade stort intresse
för vetenskapen, särskilt astronomi, och ovanlig
religiös fördragsamhet. Både 1627, då Tilly och
Wallenstein ryckte in i hertigdömena, och 1643,
vid Torstenssons genomtåg, visade han, trots sitt
länsförhållande till Danmark, stort
tillmötesgående mot rikets fiender. Med Sverige knöt han
efter freden 1645 närmare förbindelse och ingick
1657 hemligt förbund. I freden 1658 måste
Danmark giva honom suveränitet över hertigliga
delen av Slesvig. F. hade bl. a. sonen Kristian
Albrekt och dottern Hedvig Eleonora, g. m. Karl
X Gustav.

2) Fredrik IV, den föreg :s sonson, hertig
(1671—1702), son till hertig Kristian Albrekt,
tillträdde regeringen 1694. Han slöt förbund med
Sverige och äktade 1698 Karl XII :s äldsta syster,
Hedvig Sofia. Av Karl XII utnämndes han till
generalissimus i Sveriges tyska landskap. Redan
1695 hade han uppfört skansar i s. Slesvig;
Kristian V lät rasera dem 1697, men F.
återupp-förde dem strax efter konungens död. Fredrik IV
av Danmark började 1700 krig mot F. och
besatte största delen av Slesvig men måste vid
freden i Travental utrymma hans land och giva
honom skadeersättning. F. följde sedan Karl på
fälttåget i Polen och stupade vid Kliszow.

M ecklenburg-S chwerin, 1) Fredrik Frans
(ty. Friedrich Franz) I, hertig, sedan 1815
storhertig (1756—1837), efterträdde 1785 sin farbror
och utvidgade sitt land 1803 med staden Wismar,
vilken han erhöll i pant för en till Gustav IV’
Adolf av Sverige försträckt penningsumma. 1808
medl. av Rhenförbundet utträdde han därur 1813
först av alla Tysklands furstar.

2) Fredrik Frans II, den föreg :s
sonsons son, storhertig (1823—83), son till
stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:16:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffh/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free