Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frederiks hospital - Frederiksodde - Frederikssund - Frederiksværk - Fredga, Arne - Fredholm, Ivar - Fredhäll - Fredlös - Fredlöshet - Fredman, Jean och Fredmans epistlar - Fredmundbergsfältet - Fredrek på Rannsätt - Fredricson, Nils - Fredrik I (konung av Sverige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Frederiksodde—F redrik
128
V 1756. Förbunden med sjukhuset var sedan
1771 en kungl. ”födsels- og plejestiftelse”,
särskilt för ogifta mödrar. 1910 flyttades hela F.
till det nyuppförda Rigshospitalet. Till
sjukhusets forna byggnader flyttades 1926
Kunstindu-strimuseet och Folkemuseet.
Frederiksodde [-å’öa], se Fredericia.
Frederikssund [-so’n], stad i Danmark i n. ö.
Själland, Frederiksborg amt, vid Roskil de fjord;
3,500 inv. Handel, sjöfart. Fick stadsrättigheter
av Fredrik III 1665.
Frederiksvæ’rk, stad i Danmark i n. ö.
Själland, Frederiksborg amt, vid Roskilde fjord och
Arresös avloppskanal; 3,000 inv. På platsen
anlades i mitten av 1700-talet krutbruk,
kanon-gjuteri m. m. Staten övertog på 1800-talet
anläggningarna och driver numera endast
krutbruket. Maskinfabrik och gjuteri. 1942
igångsattes ett stort stål- och valsverk. F. blev stad
1907.
Fredga, Arne, kemist (f. 1902 W7), fil.
dr och doc. i kemi 1935, prof, i organisk kemi
1939, allt vid Uppsala univ. F. har bl. a.
studerat organiska selenhaltiga föreningar och
optiskt aktiva ämnens konfiguration. Han har
bl. a. utg. ett 50-tal skrifter i organisk och
historisk kemi.
Fredholm, Erik Ivar, matematiker (1866
—1927). Han studerade från 1888 under
Mit-tag-Lefflers ledning vid Stockholms högskola,
där han blev docent
1898 och från 1906
var prof, i mekanik
och matematisk fysik.
Redan 1890 framlade
F. märkliga rön om
vissa potensseriers
egenskaper. I sin
gra-dualavh. (i Acta
Ma-thematica, 23)
lyckades han, i
anslutning till ett
elastici-tetsteoretiskt problem,
f. ggn reda ut
problemet att finna
grundlösningen till ett visst
system partiella differentialekvationer. Genom
grundlösningsmetoden återföres ett stort antal
matematiskt-fysikaliska problem till en enda
uppgift, lösningen av en s. k. lineär integralekvation.
Abel synes ha varit den förste, som uppställt
integralekvationer till behandling, men lyckades
endast i ett mycket speciellt fall finna lösningen.
På 1890-talet gjordes, framför allt av Volterra,
nya framsteg, dock av mera speciell natur. Som
en fullständig bräsch i muren kom så i
Vet-akad:s översikt 1900 en uppsats på några sidor
a.v F., vari den allmängiltiga lösningen till en
integralekvation meddelades. Denna uppsats
följdes 1903 av en längre avh. i Acta Mathematica,
där metoden utvecklades till en avrundad, väl
disponerad teori. F :s metod har utlöst en mängd
avh., lämnade av världens yppersta matematiker,
ss. Hilbert, Volterra, Poincaré, Picard m. fl.
Fredhäll, stadsdel på s. v. Kungsholmen,
Stock
holm; började bebyggas 1930. C:a 10,500 inv.
(1950).
Fredlös, fridlös. Se Fredlöshet.
Fredlöshet, jur., var hos de germanska folken
i äldre tid en följd av vissa brott och innebar,
att den fredlöse ställdes utanför rättssamhällets
skydd, utanför dess frid, blev utstött (fsv.
utlægher), hänvisad till obygden med vargnamn
(isl. var gr). F. inträdde vid svårare brott och
vid rättsvägran. En sträng form av f.
medförde ej blott att den fredlöse oskyddad ställdes
inför den förorättades hämnd utan även att han
ansågs för var mans fiende samt att hans
egendom, såväl fast som lös, fråntogs honom. Vid
mildare former gällde f. endast tills försoning
ingåtts genom erläggande av böter, avsåg blott
visst område el. medförde förmögenhetsförlust
endast av lösegendom. — F. förekom i stor
utsträckning i de svenska landskapslagarna, bl. a.
vid edsöresbrotten, kvarstod i ett mindre antal
fall i landslagen men övergick genom praxis
alltmera till landsflykt. När 1734 års lag i ett par
fall alltjämt stadgade f., innebar detta i
verkligheten, att den fredlöse jämställdes med den
landsförviste. — Litt.: C. J. Schlyter, ”Utkast
till edsöreslagarnas historia” (i Juridiska Afh.,
I, 1836); A. O. Winroth, ”Föreläsningar i
straffrätt” (1889); K. v. Amira, ”Grundriss des
ger-manischen Rechts” (3:e uppl. 1913), ”Die
ger-manischen Todesstrafen” (1922).
Fredman, Jean, urmakare (1712—67), och
Fredmans epistlar, se Bellman.
Fredmundbergsfältet, järnmalmsfält i
Ludvika landskommun, Kopparbergs län, ö. n. ö. om
Blötbergsfältet. Under perioden 1935—39 har
malmproduktionen i genomsnitt utgjort 40,000
ton per år. De största utmålen ägas av
Berg-verks-ab. Vulcanus.
Fredrek på Rannsätt, pseud. för F. A.
Dahlgren.
Fredricson, Nils, författare (f. 1909 23/g).
F., som varit sjöman, debuterade 1940 med ”Resa
utan slut”, där man får följa en ynglings
utveckling till en desillusionerad man, för vilken
sjömansromantiken blev en chimär. 1946 följde
”Farväl, du hav”, även den en uppgörelse med
den traditionella uppfattningen av sjömanslivet.
Fredrik, furstar.
Sverige. 1) Fredrik I, konung, lantgreve
av Hessen (1676 17A—1751 25/s), son till
lantgreven Karl av Hessen-Kassel och Maria
Amalia av Kurland. F. deltog i spanska
tronföljds-kriget på koalitionens sida och vann därvid
anseende som en personligen tapper och dugande
militär. 1700 äktade han Luise Dorotea av
Preussen, Fredrik I:s dotter, men blev änkling
1705 och ingick 1715 i Stockholm nytt
giftermål med prinsessan Ulrika Eleonora, syster till
Karl XII. Förhållandet mellan F. och Karl blev
åtm. till det yttre gott. F. deltog i fälttåget i
Norge 1716, blev svårt sårad vid Höland och
fick s. å. titeln generalissimus över svenska
krigsmakten. F :s ställning i Sverige var dock intill
Karl XH:s död rätt bekymmersam. F. befarade,
att Karl under påverkan av Görtz ämnade göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
