Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkpensionering - Folkpsykologi - Folkrepresentation - Folkrepublikanska partiet - Folkriksdag - Folkräkning, census - Folkrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JM Folkpsykologi—Folkrätt 758
tillägg på 700 kr utan hänsyn till inkomst.
Då samtliga blinda räknas som invalider, får
varje person med blindtillägg minst 900 kr. —
Kommunerna kunna besluta, att utöver de i
lagen bestämda förmånerna skola utgå
särskilda bostadstillägg. Kommunerna ha
också möjlighet att med bidrag av staten bereda
pensionärerna billiga bostäder i
pensionärshem. t
Den obligatoriska f. kan även kompletteras
genom frivillig pensionsförsäkring
hos Pensionsstyrelsen. Anmälan kan göras på
vilken postanstalt som helst i riket, där också
avgifterna erläggas. Den frivilliga försäkringen
är ordnad rent försäkringsmässigt. Pensionen
kan börja utgå när som helst mellan 55 och 67
års ålder men blir högre, ju längre pensionsåldern
uppskjutes. Storleken beror i övrigt på
storleken av de inbetalda premierna och på den
försäkrades ålder, när dessa erläggas.
Pensionsstyrelsen bedriver sedan 1915 en viss
förebyggande verksamhet, dels
genom kuranstalter och lasarettsvård för
reumatiska sjukdomar och nervösa åkommor, dels
genom yrkesutbildning vid vanföreanstalter och
yrkesskolor samt hos enskilda hantverkare. —
Litt.: T. Jerneman & P. E. Brusewitz,
”Handbok rörande folkpensioner och barnbidrag m. m.”
(5:e uppl. 1948).
Folkpsykologi (ty. Völkerpsychologié),
vetenskapen om de själsliga egenskaper, som
tillkomma människan genom att hon är medlem av
en klass, en nation o. s. v. Till f. räknas ofta
språkfilosofien.
Folkrepresentation, samlingen av de
personer, som i regel på grund av val, stundom på
grund av utnämning eller arvsrätt, statsrättsligt
representera folket och i denna sin egenskap
utöva vissa befogenheter, ss. rätt att lagstifta
(el. deltaga i lagstiftningen), beskattningsrätt,
rätt att välja statschef, ställa ministrarna till
ansvar o. s. v. F. bär i olika länder olika namn,
t. ex. riksdag, storting, parlament, kongress och
lantdag.
Folkrepublikanska partiet, fr. Mouvement
re-publicain populaire (MRP), franskt
vänsterbor-gerligt, katolskt parti, bildat i nov. 1944. F. blev
hastigt ett stort parti av heterogen
sammansättning. Kring detsamma samlades katoliker ur
krigsårens motståndsrörelse, medlemmar av den
kristliga fackföreningsrörelsen och ett
betydande antal center- och högerorienterade, som främst
önskade ett borgerligt, antikommunistiskt
bålverk. Partiet håller på enskild äganderätt och
individuell frihet men förordar nationalisering av
storindustrien och kreditväsendet samt kräver
högre minimilöner och sociala reformer. Under
de första efterkrigsåren ha mera radikala
element från motståndsrörelsen varit tongivande i
partiledningen, främst G. Bidault, P. H. Teitgen,
F. de Menthon och M. Schumann. I början
gjorde F. med fog anspråk på att företräda
general de Gaulle, men partiet bröt med denne
i samband med den skarpa striden om en ny
statsförfattning. Som det största borgerliga
par
tiet spelar F. en viktig roll i Frankrikes
politiska liv. Det har medverkat i olika
koalitionsregeringar efter kriget. Dess huvudorgan i
tidningspressen är L’Aube.
Folkriksdag, namn på sammankomster, som
1893 och 1896 höllos i Stockholm av på
grundvalen av allmän rösträtt för män och kvinnor
utsedda delegerade och verkade för den
allmänna rösträttens införande i Sverige. Namnet
antydde ett anspråk på att fullständigare än den
lagliga riksdagen representera folket. Ordf, vid
den första ”folkriksdagen” var J. Mankell och
vid den andra David Bergström.
Folkräkning, c e n s u s, en numera i de flesta
länder regelbundet (vanl. vart io,e år)
återkommande, allmän inventering av befolkningen.
Metoden för uppgifternas inhämtande växlar för
olika länder. Uppgifter inhämtas såvitt möjligt
för varje individ om kön, ålder (födelsedatum),
civilstånd och ställning i familjen, födelseort,
yrke, nationalitet, trosbekännelse, lyten m. m.
I vissa fall (så t. ex. i Sverige vid 1930 och
1935/1936 års f.) inhämtas även uppgifter om
bildningsgrad, hushållsstorlek och särskilda
familj estatistiska uppgifter, ss. barnantal och
gif-termålsdatum. Vid två f. i Sverige (1920 och
1930) ha uppgifter jämväl inhämtats om den
deklarerade inkomsten och förmögenheten. —
1936 hölls dessutom en extra f., omfattande Vs
av landets befolkning, varvid särskilda
folkräknare efter utländskt, närmast norskt, mönster
insamlade uppgifterna. Under senare tid ha dyl.
partiella el. representativa f. förekommit bl. a.
för att minska utgifterna och spara tid vid
bearbetningen. Den senaste svenska f. av 1945
var så tillvida total, som uppgifter om kön,
civilstånd, ålder och yrke insamlades för hela
befolkningen, men dessutom även partiell,
eftersom ytterligare data om familj estorlek, inkomst
m. m. insamlades för V12 av befolkningen.
Historiskt gå f. tillbaka till antiken och ännu
längre, ehuru därvid endast vissa grupper, särsk.
de krigs- och skattepliktiga männen, blevo
räknade. Så t. ex. omnämnas i Bibeln f. under
Moses och Davids tid. Den romerska census var
en regelbundet återkommande f. F. i vår tids
mening datera sig emellertid från 1700-talet.
Sverige var det land, där regelbundet
återkommande f. först planerades och kommo till
utförande. De svenska f. började 1749, då Svenska
tabellverket inrättades, och återkommo fr. o. m.
1751 med treåriga mellanrum, 1775—1860 med
femårsmellanrum. Ehuru det är föreskrivet, att
f. skola ske de år, som sluta på 0 el. 5, har det
från 1860 t. o. m. 1930 varit regel, att varannan
f. inställts.
F olkrätt betecknar det område av
rättsreglerna, som avser förhållandet folken eller
staterna emellan. F. jämte internationell privaträtt
sammanfattas under benämningen internationell
rätt. En rättslig reglering av staternas
förhållanden till varandra har endast i ringa
utsträckning kommit till stånd. Under normala
förhål-landen kommer dock f. till efterlevnad, men vid
svårare kriser, krig o. dyl. blir den ofta
åsido
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
