Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkhögskolor - Danmark - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
743
Folkhögskolor
744
en tre månaders sommarkurs, medan den
manliga f. pågick under fem vintermånader, en
anordning, som allt framgent blivit regel inom
dansk f.
Danmarks olyckor 1864 framkallade, i all
synnerhet inom de kretsar, som voro påverkade av
Grundtvig, kraftiga ansträngningar till att
åter-uppresa det slagna folkets livsmod. En mäktig
hävstång därtill blev f., som nu uppnådde en
märklig blomstringstid. En hel rad unga män,
av vilka de flesta studerat teologi vid
Köpenhamns univ. men framför allt fått sin prägel
av Grundtvigs anda, upprättade ute på
landsbygden f., vilka snart fingo en storartad
tillslutning. Under året efter kriget tillkommo sålunda
f. i Askov genom L. Schröder, i Vallekilde
genom Ei;nst Trier, i Testrup genom Jens
Nörre-gaard m. fl.
Grundtvigs program med Kolds praktiska
utformning var länge nästan allenarådande inom
Danmarks f. Historia, nordisk mytologi och
diktning voro de främsta läroämnena, och inom
metoden dominerade föredraget. Efter hand
kom-mo dock andra läroämnen till sin rätt.
Moders-målsundervisningen blev väl tillgodosedd, och
handledning i praktiska ämnen har man ej heller
avvisat. J ordbruksundervisning, stundom även
annan yrkesundervisning, ingår ej sällan i
programmet, särsk. vid de mindre skolorna. Den
fysiska fostran har f. främjat genom införande
från Sverige av Lings gymnastik, vilken i sin
danska form blivit mer populär än i Sverige.
— Numera finnas även f. av annan typ än
den grundtvigska. ”Indre missionen” o. a.
pietistiskt färgade kretsar ha upprättat egna f.; två
arbetar folkhögskolor (i Esbjerg och Roskilde) stå
i nära samband med det socialdemokratiska
partiet; i Helsingör finns Den internationale
höj-skole, som genom förbindelser med
folkbildnings-organisationer i utlandet, särsk. i England,
erhållit icke så få elever från främmande länder.
De danska f. voro till en början så gott som alla
föreståndarens enskilda egendom. Inalles ha 160 f.
upprättats i Danmark, men en stor del av dessa
ha efter längre el. kortare verksamhet nedlagts.
Antalet statsunderstödda f. var 1947 55.
Flertalet av dessa ägas av föreningar el. stiftelser.
Däremot finns i Danmark ingen motsvarighet
till de svenska, av landstingen ägda f. —
Elevantalet höll sig före 2 :a världskriget vid omkr.
6,000—7,000 årl. Under kriget blevo en del
skolor urståndsatta att uppehålla sin verksamhet,
och även sedan tyskarna lämnat landet, voro
somliga tagna i beslag som flyktingläger o. dyl.
Enl. uppgifter för läsåret 1946/47 hade f. 7,269
elever, därav 2,877 manliga och 4,392 kvinnliga.
Med undantag för de speciella
arbetarfolkhög-skolorna ha de danska f. icke kunnat dra till sig
synnerligen många elever från andra
samhällslager än jordbrukarbefolkningen. Det har dock
visat sig, att stadsbefolkningen livligt intresserat
sig för de korta kurser på en vecka (”8 dage
på höjskole”), som anordnats vid många f. —
Danska staten har från början lämnat ett om ock
täml. sparsamt utmätt understöd till f.
Ansla
get till understöd åt elever är däremot större
än det direkta bidraget till skolorna. Omkr. Vs
av eleverna kunna komma i åtnjutande av
stipendier. En av regeringen tillsatt inspektör övar
tillsyn över skolorna, vilka i sin undervisning
åtnjuta den största tänkbara
självbestämmanderätt.
I Sverige framträdde folkhögskolan närmast
som en skapelse av 1860-talets bondeliberalism.
De nya kommunallagarna av 1862 och
representationsreformen 1865 hade givit bondeklassen
större möjligheter att göra sig gällande i
samhällslivet. Insiktsfulla män inom denna klass
kommo då till den övertygelsen, att man måste
skaffa jordbrukarungdomen bättre
utbildningsmöjligheter, om bönderna skulle kunna väl nyttja
de nya rättigheterna och uppbära det
medborgerliga ansvaret. När dessa tankar voro på väg att
taga form, gjorde man bekantskap med den
danska f. Kännedomen om denna förmedlades i
Sverige dels genom dåv. redaktören för
Aftonbladet, fil. dr Aug. Sohlman, vilken i tal och
skrift livligt verkade för saken och utsände fil.
dr O. V. Ålund för att studera och i tidningen
skildra de danska f., dels av kyrkoherden fil. dr
C. A. Bergman i Vinslöv, en av de främsta
ledarna för den lågkyrkliga riktningen i Skåne.
Framstående bondemän i Skåne och
Östergötland funno nu formen given, och så upprättades
hösten 1868 de tre första f.: Herrestad, sedan
förflyttad till Lunnevad, i Östergötland, på
initiativ av Sohlman och riksdagsmannen Jonas
Andersson i Häckenäs samt med Ålund (se ovan)
som förste föreståndare, Önnestad i
Kristianstads län och, på initiativ av O. Andersson i
Burlöv, Hvilan i Malmöhus län. 1869
upprättades en f. i Blekinge under 1870-talet ej mindre
än 23 skolor. 1948 var antalet statsunderstödda
f. 70.
De flesta svenska f. ha upprättats genom för
ändamålet bildade föreningar. I några län ha
skolor tillkommit genom vederbörande landsting,
och efter hand ha allt flera övertagits av dessa,
så att numera omkr. hälften ägas av landsting.
De övriga tillhöra föreningar el. stiftelser. —
Liksom i Danmark fick f. i Sverige från början
utveckla sig i stor frihet. Genom de första
ban-brytarnas insats av hänförelse och uppoffrande
intresse kom den att få över sig en starkt ideell
prägel. Bland dem, som utformat den svenska
f. under dess första tid, må särsk. nämnas L.,
Holmström på Hvilan samt P. A. Gödecke vid
Östergötlands, sedermera Närkes f.; av de något
yngre T. Holmberg i Tärna, H. Odhner i
Lunnevad och G. A. Aldén i Södra Vi.
Redan 1872 kommo f. i åtnjutande av ett, till
en början visserligen blygsamt statsunderstöd.
Någon egentlig kontroll över skolorna
förknippades icke härmed. Först 1912 beslöt riksdagen att
tillsätta en inspektör, varjämte skolorna,
sedan en särskild överstyrelse för
folkundervisningen inrättats, blevo ställda under dennas inseende.
Skolöverstyrelsen har bl. a. att vid tillsättande
av rektorer och lärare med fast anställning
yttra sig över de sökandes lämplighet, och
skol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
