Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkets Tidning - Folkets Väl - Folketymologi - Folkfronten - Folkförbundet - Folkförsäkring - Folkhemmet - Folkhushållningsdepartementet - Folkhushållningskommissionen (FHK) - Folkhälsa - Folkhögskolor - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
741
Folkets Väl—Folkhögskolor
742
son W. Bülow. Tidningen sammanslogs 1920
med Skånetidningen Dagen, men båda upphörde
mars 1921.
Folkets Väl, tidskrift, utg. sedan 1922 av
Riksutskottet för de kristnas förbudsrörelse,
sedermera De kristna samfundens
nykterhetsrörelse.
Folketymologi, en på god tro gjord, av
yttre ljudlikhet föranledd folklig (icke vetenskaplig)
anknytning, varigenom ett ord (historiskt sett)
felaktigt hänföres till ett annat ord; oftast om
förändring av ett ords form (stundom av dess
betydelse), förorsakad av dylik anknytning;
stundom även konkret, om det sålunda förändrade
ordet. Ex. i svenskan: undervisit et, för
universitet, pantomin för pantomim, nackdel av ty.
Nachteil, aktiv uppfattat som ”aktsam”. — Litt:
A. Noreen i ”Spridda studier”, I (2:a uppl.
1911); K. Nyrop, ”Ordenes liv”, III (1926).
Folkfronten, benämning på vissa politiska
vänstersammanslutningar, t. ex. i Frankrike
koalitionen Front populaire, etablerad 1934 och
omfattande samtliga vänsterpartier från
radikalsocialisterna till kommunisterna. Koalitionen
bildade fram till april 1938 basen för de franska
regeringarna. — Under spanska inbördeskriget
användes f. som beteckning för den allmänna
vänsterkoalitionen, Frente populär, som stödde
den republikanska regeringen i kampen mot
Franco. — Även i andra länder brukades under
åren före 2 :a världskrigets utbrott termen f.
som beteckning på tendenser till allmänna
vänstersammanslutningar med antifascistisk
inställning och kommunistiskt stöd.
Folkförbundet, dets. som Nationernas förbund.
Folkförsäkring, även kallad ”liten försäkring”,
benämnes i Sverige livförsäkring i dess efter
arbetarklassens särskilda förhållanden anpassade
form. Motsatsen är den s. k.
ståndspersonförsäkringen, även kallad ”stor försäkring”. Från
sistn. skiljer sig f. genom sina lägre
försäkringssummor ; medan medelförsäkringssumman för
ståndspersonförsäkringen vid 1946 års utgång i
Sverige var c:a 3.250 kr, utgjorde den för f.
endast c:a 1,250 kr. F. utmärker sig i regel för
kortare försäkringstid (tidigare utfallande
försäkringssummor) än annan livförsäkring och
avslutas sålunda i regel som s. k. blandad liv- och
kapital försäkring. Premiebetalningssättet är särk.
anpassat efter arbetarklassens villkor med
inbetalning i regel månadsvis, tidigare även
veckovis. — F. meddelas i Sverige närmast av
livförsäkringsbolagen De Förenade, Folket,
Framtiden och Trygg.
Folkhemmet, politiskt slagord för det
demokratiska Sverige, präglat av Per Albin Hansson.
Folkhushållningsdepartementet, ett statsdep.,
som inrättades genom lag av 14/n 1939 i och
för åstadkommande av bättre översikt över de
krisåtgärder, som 2 :a världskriget föranledde.
F. upphörde 30 juni 1950.
Folkhushållningskommissiönen, förk. FHK,
en 28/a 1916 tillsatt statlig kommission med
uppgift att handha ransoneringen och försörjningen
av livsmedel under ■■ 1 :a världskrigets sista år.
Under 1918 voro 654 personer anställda vid F.
och 2,266 vid de under F. stående 1 i v s m
e-de Isstyrelserna. I de flesta kommuner
funnos dessutom lokala organ,
livsmedelsnämnder, som bl. a. hade till uppgift att
utlämna korten och att för kommunens räkning
anskaffa, tillvarataga och fördela diverse
livsmedel, som kunde erhållas och erfordras för
ortens behov. Då F. måste använda en mängd
oerfaren personal, var det oundvikligt, att dess
verksamhet gav upphov till åtskillig kritik. —
Sedan varubristen upphört, avvecklades F:s
verksamhet synnerligen snabbt. 31/i2 1920 var denna
avveckling slutförd. Som chef för F. fungerade
sedermera överståthållaren H. Elmquist.
Folkhälsa. Ang. den svenska organisationen
för främjande av f. se Statens institut för
folkhälsan.
Folkhögskolor, undervisningsanstalter,
avsedda att under en kortare lärokurs bibringa vuxna
unga män och kvinnor ett högre mått av
allmän och medborgerlig bildning, än vad
barndomsskolan förmår giva.
Danmark är f :s ursprungsland, och denna
skoltankes upphovsman är N. F. S. Grundtvig.
I sin strävan att väcka det danska folket till
högre andligt liv och starkare medvetande om
sina nationella uppgifter började Grundtvig på
1830-talet yrka på upprättandet av en högre
bildningsanstalt, som i motsats till univ. skulle vara
”en högskola för folklig vetenskap och
borgerlig bildning”. Han tänkte sig denna som en stor,
för hela landet och alla befolkningslager avsedd
inrättning, där undervisningens mål skulle vara
ej så mycket att bibringa kunskaper som att
genom själfulla föredrag (”det levende ord”)
väcka och nära intresset för fäderneslandets
historia, diktning, språk och samhällsliv.
Grundt-vigs plan var, att den gamla riddarakademien i
Sorö, skulle omdanas till en ”kunglig dansk
högskola”. Genom den för saken intresserade
Kristian VIII :s död 1848 gingo dock alla planer
på åstadkommandet av en statens f. om intet.
Den första enskilda f. hade då redan ett par
år varit i verksätnhet. I Slesvig hade
dansksinnade män med professorn vid Kiels univ. Chr.
Flor i spetsen insamlat medel till upprättande av
en f. för bondeungdom. Denna öppnades i
Röd-ding i Nordslesvig hösten 1844 och kom med sin
i Grundtvigs anda ledda, nationellt väckande
undervisning att spela en betydande roll i striden
för danskheten inom Sönderj ylland. På 1850-talet
öppnades flera f. i olika delar av Danmark
(Hindholm, Ryslinge, Grundtvigs höjskole i
Lyngby, åstadkommen genom insamling bland
Grundtvigs vänner). Störst i betydelse bland
ledarna för dessa äldsta f. blev Kristen Kold. I
sin skola, öppnad 1851 i Ryslinge på Fyn,
sedermera flyttad till Dalum, lade Kold så gott som
all vikt på elevernas andliga väckelse;
meddelande av kunskaper och färdigheter var för honom
blott en bisak till utfyllnad mellan de åt
föredrag el. uppläsning av diktverk ägnade
timmarna. Kolds skola var den första, som öppnades
även för kvinnlig ungdom; , för denna inrättades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
