Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fläkt - Fläktvanna, fläktharpa - Fläkt örn - Fläns - Fläskänger, fläskbagge - Flätsöm - Flätverk - Flöj, flöjel, styrflöj - Flöjel - Flöjel - Flöjt - Flöjtan - Flöjtdus, Flöjttravär - Flöjtverk - Flörist - Flört - Flöte - Flötner, Peter - Flöts - F moll - FN - FNB - Fnöske
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
707
Fläktvanna—Fnöske
708
särsk. där flera hjul äro seriekopplade el. där
jämförelsevis höga tryck alstras och där
fordringarna på god verkningsgrad äro högt
uppdrivna, t. ex. inom gasturbintekniken el.
kyl-tekniken, använder man hellre benämningarna
axial-, resp, centrifugal-k ompressorer. ■—
Inom lantbruket har f. särsk. under senare år
fått en mångsidig användning. Utom i
rensnings-maskiner användes f. numera i stor utsträckning
för transport av agnar, hö, halm, säd, frövaror
m. m. Även för konstgjord torkning av
lantbruksprodukter, stundom genom varmluft, har f.
kommit till användning.
Fläktvanna, fläktharpa, maskin, på
vilken frö el. säd rensas från främmande
inblandningar med tillhjälp av en stark luftström,
som frambringas av roterande fläktvingar.
Fläkt örn, heraldisk figur, se Örn.
Fläns, utstående kant på rör, plåt,
maskindelar och balkar, vilken lämnar stöd för
skruvar, bultar el. andra hopfogningsmedel el. blott
förstärker hållfastheten.
Fläskänger, fläskbagge, Dermestes, ett
skalbaggssläkte, tillhörande
fam. Dermestidae.
Hithörande arter ha långsträckt, täml.
kullrig samt tätt och kort
luden kropp. Larverna äro
beklädda med långa, ofta
knipp-vis samlade hår och leva
liksom skalbaggarna av
anima-lisk föda. Vanliga
fläsk-äng e r n, D. lardarius,
förekommer allmänt inomhus och
skadar ofta pälsverk, ylle,
uppstoppade djur, matvaror m. m.
Den är nästan centimeterlång, svart;
täckvingarna äro framtill grå med 3 svarta prickar.
Larven är brun med vitgul undersida.
Flätsöm, prydnadssöm av mera yt- än
linjekaraktär, vars huvudsaki. på rätan
synliga styng läggas så, att ytan
får utseendet av en fläta.
Flätverk, befästningsk., i marken
på c:a 0,4 m avstånd från varandra
nedslagna smäckra pålar, mellan
vilka en flätning av sammanvridna
mjuka riskvistar är utförd. Med f.
beklädas branta jordsluttningar på
bröstvärn o. dyl.
Flöj, flöjel, styrflöj, en liten vimpel
el. konisk flaggdukspåse, som uppsättes på
masttoppen för att utvisa vindriktningen.
Flöjel, sjöv., se Flöj.
Flöjel, äldre namn på sammet.
Flöjt (it. flauto, fr. flüte), mus. 1) Ett
trä-blåsinstrument, där tonen frambringas genom
en smal luftström, som klyves mot en skarp
kant. L å n g f 1 ö j t anblåses uppifrån,
tvärflöjt från sidan. Den förra kallades för sin
milda, mjuka ton flüte douce (fr.; därav sv.
”flöjtdus”), den senare flüte traversière (fr.;
därav sv. ”flöjttravär”). Långflöjten, särskilt
populär på 1500- och 1600-talen, undanträngdes
under 1700-talets förra hälft av tvärflöjten,
Vanliga
fläskängern.
[-Flätsöm.-]
{+Flät-
söm.+}
Tvärflöjt.
som sedan blev det vanliga orkesterinstrumentet.
Långflöjten kvarlever emellertid ännu bl. a. som
flageolett, och den har fått en renässans i den
nutida blockflöjten. Tvärflöjten byggdes under
1800-talet i fem storlekar: vanlig flöjt
(stämd i c), flüte d’amour (en ters lägre; även
kallad altflöjt), ters flöj t (en liten ters
högre), kvartflöjt (en kvart högre) och
pickolaflöj t (en oktav högre). — Litt.: H.
Hasselgren, ”Om f. och flöjtspelandets konst”
(1931—43). — 2) Ett orgelregister, 8 och 4 fot;
öppen, vitt mensurerad flöjtstämma av kraftig
intonation.
Flöjtan, finsk agafyr på ett litet skär i s. ö.
delen av Ålands hav.
Flöjtdüs, Flöjttravär, mus., se Flöjt.
Flöjtverk, mus., den avdelning i orgeln, vars
pipor äro försedda med 1 a b i u m.
Flöri’st (fr. fleuriste), blomsterhandlare.
Flört, se Flirt.
Flöte, apparat, varmed vissa fiskredskap
hållas flytande. Så t. ex. förses nät med f. i
överkanten (övertelnen) för att hålla denna del av
näten uppe, medan sänken hålla den andra kanten
nere, och krokar med f. för att hålla kroken
uppe från bottnen el. på visst vattendjup el. vid
mete dessutom för att visa, när fisken nappar.
F. göras av kork, trä, hoprullad näver, ihåliga
glaskulor etc.
Flö’tner, Peter, tysk konstnär, arkitekt (1485
—1546). F:s verksamhet var av största betydelse
för särskilt den sydtyska ungrenässansen. Hans
huvudverk i Nürnberg är den s. k.
Hirschvogel-haus. F. är även känd som medaljmodellör och
tecknare för guldsmedsarbeten. — Litt.: J. L.
Sponsel, ”Flötnerstudien” (i Jahrbuch der
preus-sischen Kunstsammlungen, 1924, 1925).
Flöts, lager av praktiskt användbar bergart,
inbäddat i o fyndiga lager i en serie av
sedimentära bildningar. F. nyttjas mest om stenkol
(stenkolsflötser) och brunkol.
F moll (fr. fa mineur, eng. f. minor), mus.,
den molltonart, som har f till grundton och
före-tecknas med 4 b, näml, för h, e, a och d
(parallelltonart: Ass dur).
FN, förk. för Förenta nationerna.
FNB, förk. för Finska notisbyrån.
Fnöske, fås från den på lövträd växande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
