Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flottningslagstiftning - Flottstation, örlogsbas - Flottsund - Flottyr - Flottör - Flourens, Pierre Jean - Flournoy, Théodore - Flox - Fluctuat nec mergitur - Fluga, flugkrok - Flugbaggar - Flugblomma - Flugblomster - Flugfällan - Flugmögel - Flugor - Flugpapper - Flugsnappare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
651
Flottstation—Flugsnappare
652
stämma sin styrelse, vilken bl. a. tillsätter
såväl fast anställd som tillfällig personal.
De, som utöva flottningsarbete, äro i lagen
tillerkända att fritt beträda alla stränder,
anlägga bomfästen och utlägga bommar m. m. För
skada, som härigenom vållas strand- och
vattenägarna, skall ersättning av flottningsföreningen
betalas till fulla värdet.
Flottstation, örlogsbas, en administrativ
och teknisk hemort för en större del av en
ör-logsflotta. Sveriges f. äro Karlskrona,
Stockholm och Göteborg.
Flottsund, Fyrisåns utlopp i Ekoln, 8 km s.
om Uppsala; passeras på svängbro av stora
landsvägen Stockholm—Uppsala. Vid F. sommarvillor;
spårväg och regelbunden busstrafik till Uppsala.
Flottyr, fett, särskilt avsett att steka i, vanl.
en blandning av olika feta ämnen.
Flottör (fr. flotteur). i) En på en vätska
flytande kropp, som har till uppgift att låta
vätskans nivåförändringar åstadkomma någon
mekanisk effekt av mätande el. reglerande art.
2) F. el. ponton, vattentät kropp
(flyt-kropp), avsedd att åt sjö- el. amfibieplan ge
erforderlig flytförmåga på vatten samt att
underlätta start och ev. bidraga till flygplanets
stabilitet på vattnet.
Flourens [florä’s], Pierre Jean Marie,
fransk fysiolog (1794—1867), prof, i fysiologi vid
Collège de France 1828, erhöll personlig
professur i jämförande anatomi 1832. Mest betydande
äro hans undersökningar över lilla hjärnans
förrättningar och hans upptäckt av de egendomliga
koordinationsrubbningar, som uppträda vid
skador på båggångarna i innerörat.
Floumoy [florncna’], Théodore,
franskschweizisk psykolog (1854—1920). Han blev
prof. 1891 i psykologi vid univ. i Genève och
grundade ett psykologiskt laboratorium. Mest
bekant är F. på grund av det synnerligen
värdefulla forskningsarbete han ägnade
undermedvetna själsliga fenomen och religionspsykologiska
problem. Tills, m. E. Claparède grundade F.
1901 tidskr. Archives de Psychologie.
Flox, bot., se Phlox.
Flüctuat nec me’rgitur, lat., (skeppet) vräkes
(av vågorna) men sjunker ej; staden Paris’
valspråk.
Fluga, flugkrok, krok med konstgjort,
in-sektliknande bete, som användes vid metning. En
massa olika typer av f. finnas för olika
fiskslag, olika väderlek och olika tider på dagen.
Vanl. dragés f. ner i vattnet vid
fisket (våtfluga), men den kan även
kastas så, att den blir liggande på
vattenytan (torrfluga).
Flugbaggar, skalbaggar,
tillhörande fam. Cantharidae. De ha
långsträckt, högst omkr. 2 cm lång
kropp och äro till färgen vanl.
svarta el. bruna, med rödfärgad
halssköld. Täckvingarna äro,
liksom kroppen i sin helhet,
mycket mjuka och böjliga. F. äro alla
utpräglade rovdjur, men några av
Flugbaggen
Cantharis
rustica.
de större arterna kunna stundom förgripa sig på
fruktkart. Larverna äro svarta el. bruna, fint
sammetshåriga. De övervintra i jorden men
framkomma ej sällan vid töväder, varvid man
kan få se dem — ofta massvis — krypa omkring
på snön. I Sverige finnas ett 30-tal arter,
fördelade på ett fåtal släkten, bland vilka Cantharis
och Rhagonycha äro de största och omfatta flera
mycket allmänna arter.
Flugblomma, se Pollination.
Flugblomster, O’phrys musci’fera (O.
myö-des), en på fuktiga ängar i kalktrakter växande
2—3 dm hög orkidé med klotrunda knölrötter
och i glest ax sittande blommor.
Läppen, som är mycket större än de
övriga kalkbladen, är brett avlång,
treflikig med bred mittflik och till
färgen mörkbrun med en stor blågrå
fläck. Vid hastigt påseende liknar
blomman en fluga.
Flugfällan, se Insektätande växter.
Flugmögel, Empüsa mu’scae,
svamp av fam. Entomophthoraceae
inom algsvamparnas klass, parasiterar
på husflugan. Flugorna dödas av
svampen, och man finner dem då med
uppsvälld, liksom vitmjölig bakkropp.
Detta vita stoft är f:s
föröknings-kroppar, konidierna, som liksom
explosivt utslungas och då träffa och
smitta andra flugor.
Flugor. 1) I vidsträckt bemärkelse
(Brachycera) betecknar f. alla
tvåvingar, som icke tillhöra gruppen
myggor, d. v. s. alla fam., vilka ej som
denna grupp ha mångledade antenner.
2) Egentliga f., Muscidae, en stor fam.
av ordn. tvåvingar, i rikedom på såväl släkten
som arter överträffande alla andra fam. inom
ordn. och omfattande oftast medelstora el. mindre
former av husflugans utseende. De äro
varandra mycket lika, till färgen vanl. grå- el.
svartaktiga. Antenner 3-ledade, med alltid väl
utbildat och ryggställt borst; sugrör och palper
väl utvecklade; vingarnas analfält helt kort,
beläget vid vingroten, bakre basalfält genom en
tvärådra skild från diskfältet.
Flugpapper, papper, belagt med en klibbig
massa, innehållande något för den vanliga
husflugan giftigt ämne (t. ex. kvassiaextrakt). Ett
verksamt f. får ej torka för snart. F. ha numera
antingen undanträngts av DDT-preparaten el.
modifierats medelst DDT.
Flugsnappare, Musci’capa, släkte inom
få-gelordn. tättingar; det omfattar små
fåglar, som igenkännas på den vid basen breda och
platta näbben, på sidorna omgiven av talrika
borst. De äro livliga skogsfåglar och livnära sig
av insekter, som de fånga i flykten. F. tillhöra
ö. halvklotet och äro talrikast i varmare
länder. Skandinavien har blott fyra arter, alla
flyttfåglar. Allmännast är grå
flugsnappare n, M. ficedula, som förekommer över hela
Sverige. Till färgen är den ovan gråbrun, under
vit med bruna fläckar. Sitt bo bygger den på
[-Flugblomster,-]
{+Flug-
blomster,+}
Ophrys
muscifera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
