Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flistad (Östergötlands län) - Flisviken - Flitiga Lisa - Flitsch - Flo - Flo (Skaraborgs län) - Floby - Flock (botanik) - Flock (dikt) - Flockar - Flockblomstriga - Flock och farnöte - Flocksört - Flockväxter - Flod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Flisviken—Flod
624
Bobergs kontrakt; tillhör storkommunen Vreta
kloster.
Flisviken, livräddningsstation på Gotland, ö.
om Hoborgs fyr.
Flitiga Lisa, bot., se Impatiens.
Flitsch, ort i n. ö. Italien, se Plezzo.
Flo. i) Gång i kreatursstall bakom spiltorna.
— 2) (Geol.) Äldre benämning på varv, lager.
Flo, socken i Skaraborgs län, Åse härad, s.
om viken Dettern av Vänern; på gränsen i ö.
flyter Nossan; 63,84 km2, 869 inv. (1951).
Omfattar i v. en del av Hunneberg, vid dess fot en
jämn, skoglös och bördig slätt, ”Floslätten”;
sydligast berg och skogsmarker. 2,618 har åker.
Egendomar: Håberg och Kampetorp. Kyrkan av
sten byggdes 1890. Ingår i F., Ås och Sals
pastorat i Skara stift, Väne kontrakt; ingår i
storkommunen Grästorp.
Floby. 1) Socken i Skaraborgs län, Vilske
härad, invid Lidan på gränsen mot Älvsborgs
län, v. s. v. om Falköping; 28,84 km2, 1,474 inv.
(1951). Huvudsaki. odlad slätt, med torrlagda
sankmarker och mindre lövskogsdungar. 1,167 har
åker. På gränsen till Sörby socken Floby
muni-cipalsamhälle (se nedan). Egendom: Österås.
Kyrkan byggdes 1844—46. Ingår i F., Göteve,
Trävattna och Hällestads pastorat i Skara stift,
Vånga kontrakt; tillhör storkommunen Vilske.
2) Municipalsamhälle i Skaraborgs län, Floby.
och Sörby socknar, vid Västra stambanan; 3,53
km2, 1,196 inv. (1951). Inom Sörby ligga 1,32
km2 med 190 inv. F. är häradets tingsställe. Flera
industrier finnas, ss. mekanisk verkstad,
tillhörande ab. Flobyverken, trätoffel- och
karosseri-fabrik, tillhörande Floby industri-ab.,
snickerifabriker och 6 trikåfabriker. Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig fastighet 1,821,400 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 1,783,540
kr (1950).
Flock, bot., se Blomställning.
Flock (isl. flokkr), ett slags fornnordisk
äredikt.
Flockar (Flo’cculi), se Solen.
Flockblomstriga, se Umbellater.
Flock och farnöte (fsv. flok ok farunöte,
d. v. s. flock och ressällskap), en för
allittera-tionens skull gjord sammanställning, som ofta
träffas i de äldre svenska lagarna. Den
förekommer vanl. för att angiva en förutsättning för
medansvar vid vissa brott, ss. edsöresbrott, i det
att straff stadgas ej blott för gärningsmannen
utan även för dem, som voro med honom i flock
och farnöte. Uttrycket förekommer redan under
medeltiden utan att ha en dylik straffrättslig
innebörd.
Flocksört, se Eupatorium.
Flockväxter, se Umbellater.
Flod. 1) Större vattendrag, genom vilket på
jordytan el. i undantagsfall under denna den
fallna nederbörden avrinner. Huvudsaki. olikhet i
storlek skiljer en f. från övriga vattendrag,
bäck, å, ström och älv. Ett flodsystem är
den samling av vattendrag, som avrinner genom
samma huvudflod. I normala fall avrinna
huvudfloderna till havet. Ej sällan utmynna de dock
i avloppslösa bäcken, i regel i insjöar, el.
utsina på grund av stark avdunstning utan att nå
havet el. en avloppslös insjö. Vattendrag, som
infalla i huvudfloden, kallas bifloder (tillflöden)
av 1 :a ordningen, de, som infalla i dessa,
bifloder av 2 :a ordningen o. s. v. En f. säges
komma från en källa, varmed förstås ett större
källsprång, sjö, träsk el. glaciär, som utgör det
första synbara ursprunget till f. Hydrografiskt
betecknas som huvudflod det av flodsystemets
vattendrag, som hela vägen från mynningen till
källan har den största medelvattenmängden.
Det område av jordytan, varifrån nederbörden
avrinner el. som avvattnas genom en f., kallas
dennas flodområde el. vattenområde.
Det angives vanl. i km2. Flodområdets gränser
kallas vattendelar e, och dessa äro mer el.
mindre skarpt utpräglade. Stundom är
avvattningen från ett område obestämd, neutral, d. v. s.
sker till olika flodområden, såsom ofta från
sankmarker, stundom från sjöar. Vattendelaren blir
också obestämd i det fall, då en f. grenar sig
och sänder en del av sitt vatten till en annan
f., b i f u r k a t i o n.
Med en f :s lopp betecknas dess riktning el.
utsträckning, med dess bädd den rännformiga
fördjupning, vari den flyter och som mer el.
mindre utdanats av f. själv. B a n k a r el.
bräddar kallas de i allm. sluttande stränderna. Med
vänstra, resp, högra banken (stranden) förstås
den, som ligger till vänster, resp, till höger, då
man far utför f. Med en flodsträckas lutning
förstås nivåskillnaden mellan sträckans översta
och nedersta punkt, lika fördelad på sträckans
längd; den anges vanl. i m per km.
En f :s längdprofil anger vattenytans
höjd över havet el. annat fixerat plan längs
med flodloppet, tvärprofilen åter i allm.
vattnets djup längs en linje tvärs över f.
(tvärsektion). I en tvärsektion är vattnets hastighet
i regel störst i den djupaste flodfåran något
under vattenytan och avtar mot bottnen liksom
mot stränderna. Medelhastigheten i sektionen
ökas i regel med djupet, d. v. s. med
vattenståndet. Detta anges i förhållande till en
vatten-ståndsmätare (pegel). Dennas höj dläge
bestämmes i förhållande till havet el. annat fixerat
plan. Ju högre vattenståndet är i en tvärsektion
av f., desto större är därför också f:s
vattenmängd, som utgör produkten av
tvärsektionens ytinnehåll och medelhastigheten, vilka
båda växa med ökat vattenstånd. Vattenmängden
angives oftast i m3 per sek. Vattenstånd och
vattenmängd äro i regel underkastade ganska
stora årliga växlingar alltefter nederbördens
fördelning under året och snömagasineringen,
varmed följa flöden, i olika floder uppträdande vid
mycket olika årstider, t. ex. vårflöden och
höstflöden.
Under de geologiska periodernas lopp förmå
floderna genom sitt erosionsarbete, om störningar
ej ske, att anpassa sina lopp, så att
längdprofilen bildar en närmare källan brantare och
mot mynningen alltmer flackt lutande kurva. I
dylika f. urskilj er man därför ett övre lopp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
