Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flinders River - Flink, Gustaf - Flint, Flintshire - Flint (Michigan) - Flinta - Flintberg, Jakob Albrekt - Flintglas - Flintlåsgevär - Flintporslin - Flint River - Flintrännan - Flip - Flirt - Flis - Flisby - Fliseryd - Flistad (Skaraborgs län) - Flistad (Östergötlands län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621
Flink—Flistad
622
land, Australien, från Great Dividing Range till
Carpentariaviken. Omkr. 800 km lång.
Flink, Gustaf, mineralog (1849—1931),
lärare vid Stockholms folkskolor 1871—1904,
assistent vid Riksmuseets ’mineralogiska avd.
1905-—16. Fil. hedersdr i Uppsala 1900. F.
beskrev ett stort antal nya eller ofullständigt kända
mineral, särskilt från Grönland samt från
värmländska gruvor. Framför allt undersökte F.
mineral från Långbans gruva. 1897 upptäckte han
den mycket märkliga mineralförekomsten vid
Narsarsuk på Grönland.
Flint, F 1 i n t s h i r e [flihitj(i)a], grevskap
i n. ö. Wales; 663 km2, 121,000 inv. Riklig
förekomst av bly, silver, zink, järn och stenkol.
Huvudort Flint (13,000 inv.) vid Dee.
Flint, stad i Michigan, U.S.A., vid Flint River,
80 km n. v. om Detroit; 163,000 inv. F. är en
av de största bilindustristäderna (General
Motors Corp.) i världen; början gjordes 1904 med
Buick Motor Co.
Flinta, en tät bergart, bestående av en
blandning av kristallinisk och amorf kiselsyra, som
förekommer inom övre delen av kritsystemet i
n. v. Europa. F. bildar inlagringar, närmast
konkretioner, i lager av skrivkrita el. kalksten. I
Skånes kritområde finnas olika flintarter;
skriv-kritan innehåller en enfärgad, vanl. djupt svart,
f., medan den i Kristianstadstraktens olika
kalkstenar förekommande f. är ojämn i färgen och
vid vittring blir spräcklig med ljusa fläckar på
grå eller gråbrun botten. F. lämnade material
till vapen och redskap för stenålderns
människor. Den mycket homogena bergarten låter
genom väl avpassade slag ganska lätt klyva sig
på önskat sätt, och de erhållna skivorna få
omedelbart en skarp egg, som på nytt kan
upp-skärpas. Genom verkliga gruvschakt uttogs
under yngre stenåldern f. ur skrivkritan vid
Tullstorp och Kvarnby ö. om Malmö.
Flintberg, Jakob Albrekt, juridisk
författare (1750—1804), från 1771 tjänsteman i
Kommerskollegium, kommerseråd 1803. F. är
känd för sina goda arbeten i svensk rätt, främst
det ännu anlitade samlingsverket
”Lagfarenhets-bibl.” (6 bd, 1796—1807).
Flintglas, se Glas.
Flintlåsgevär, se Handeldvapen.
Flintporslin, se Fajans.
Flint River [riVa], flod i Georgia, U.S.A.,
upprinner i trakten av Atlanta, flyter söderut
för att i Georgias s. v. hörn förena sig med
Chattahoochie River och bilda Apalachicola
River; längd 560 km; flodområde 20,640 km2.
Flintrännan, farvattnet i Öresund mellan
danska ön Saltholm och svenska landet. Minsta
vattendjupet i farleden är 7,2 m vid
medelvatten-stånd. De s. ö. om och helt nära rännan belägna,
farliga grunden Kalkgrundet och O
s-karsgrundet äro utmärkta med var sitt
fyrskepp, med samma namn som resp, grund.
Även vid rännans n. ö. ända, omedelbart
utanför inloppet till Malmö hamn, ligger ett
fyrskepp, ”Malmö redd”, försett med
lotsupp-passning. I övrigt är rännan utmärkt med lys-
bojar och många prickar. Av de n. v. om
rännan belägna grunden må nämnas Sjölien, Nordre
Flint och Söndre Flint. Mellan F. och skånska
landet framgå ytterligare två farleder med
mindre vattendjup, Trindelrännan och
Lernacksrännan.
Flip, se Drink.
Flirt [flört] (av eng. flirt, [flät]), flört,
kurtis, förälskelse utan allvar; person, som flirtar
el. är föremål för flirt. — Verb: Flirta,
F 1 ö r t a.
Flis. 1) F. el. flisa, stenplatta, stenskiva.
En bergart säges vara slagen på flis, om den
kluvits så, att lagrings- el. skiffringsytorna
framkommit. — 2) Vid skånska kolgruvor namn
på skifferblandad, sämre sorts stenkol med hög
askhalt.
Flisby, socken i Jönköpings län, S. Vedbo
härad, n. ö. om Nässjö; 106,71 km2, 1,347 inv.
(1951). Är ett starkt brutet, sjörikt område på
småländska höglandet. 1.846 har åker. I
stationssamhället Flisby (c:a 370 inv.) vid ö.
stambanan ligga en trätoffelfabrik och Betesda
vårdanstalt för obildbara sinnesslöa. Egendomar:
Knutstorp (med vinfabrik), Torrsjö, Orreda och
Johannisberg. Den nuv. kyrkan av gråsten
byggdes på 1850-talet. Ingår i F. och N. Solberga
pastorat i Linköpings stift. Ydre och S. Vedbo
kontrakt; tillhör storkommunen Solberga.
Fliseryd, socken i Kalmar län, Handbörds
härad, omkring Emåns nedersta lopp; 250,39 km2,
2,397 inv. (1951). Är en jämn skogstrakt, i n.
småbergig och sjörik. 2,682 har åker. Vid Emån
och statsbanelinjen Oskarshamn—Ruda ligga
stations- och industrisamhällena Fliseryd (c :a
760 inv.) och F i n s j ö med Kvarntorp (c :a 300
inv.). I det förra finnas någon träindustri
samt fabrik, tillhörande Svenska
ackumulator-ab. Jungner, i det senare kraftverk samt
pappfabrik tillhörande ab. Finsjö pappersbruk.
Ett kraftverk finns i Fågelsjö. Bland de många
större egendomarna märkas Läggevi (förr med
krutbruk), Bankeberg (förr med spikhammare
och pappersbruk), Gökhult, Fågelsjö, Äby,
Id-hult, Högsrum, Ekhult och Skärshult. Talrika
fornminnen, på Högsrums ägor en bygdeborg.
Kyrkan av trä byggdes i början av 1800-talet.
Pastorat i Växjö stift, Handbörds kontrakt;
bildar storkommunen Fliseryd.
Flistad, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, ö. om sjön Östen (mellersta Tidan) ; 15,33
km2, 380 inv. (1951). Är till större delen odlad,
jämn slätt. 1,447 har åker. Kyrkan från
medeltiden, ombyggd i början av 1700-talet. Ingår i
Götlunda och F :s pastorat i Skara stift, S.
Vadsbo kontrakt; tillhör storkommunen Tidan.
Flistad, socken i Östergötlands län, Gullbèrgs
härad, på östgötaslätten n. om nedre Svartån;
17,01 km2, 532 inv. (1951). Är en bördig
slättbygd med enstaka kullar och smärre skogsdungar.
1,346 har åker. Egendomar: Södra Lund och
Ljungsgården. Den väl bibehållna romanska
kyrkan härstammar från 1100-talet. Ingår i Ljungs
och F:s pastorat i Linköpings stift, Gullbergs och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
