Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flackgrav - Flacktryckförfarande - Flackvall - Flacon - Fladdermakien - Fladdermina - Fladdermöss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585
Flacktryckförf arande—Fladdermöss
586
Skelett av flygande hunden.
C nyckelben, F vadben, T
skenben, U armbågsben, R strålben,
Sp hälsporren. De romerska
siffrorna angiva fingrarnas och
tårnas ordningsnummer; man ser
tydligt hur flyghuden är utspänd
mellan de starkt förlängda
fing-rarna och därpå fortsätter ned
kring bakbenen. Tummen och 2:a
fingern äro klobevännade.
Flygande fladdermus (t. v.), flygande hunden (i mitten) och dvärghästskonäsa i sovande ställning.
sluttande ytterbrant och långsluttande innerbrant.
Dess profil är sålunda triangulär.
Flacktryckförfarande, se Litografi.
Flackvall, en i allm. låg vall med brant
in-nersluttning och ända till marken utdraget
långsluttande krön. Den har sålunda triangulär profil.
Flacon [flakå’], fr., flaska.
Fladderma’kien, se Pälsfladdraren.
Fladdermina, en landmina, anlagd som
stormhinder framför en befästning.
Fladdermöss, Chiro’ptera, utgör en mycket
släkt- och artrik, naturligt avgränsad ordning
bland däggdjuren. Mest utmärkande för f. är
ombildningen av de främre extremiteterna till
vingar, något som sedan påverkat andra delar
av deras organisation. I de främre
extremiteterna äro de flesta
benen starkt
förlängda. De
uppbära ett tunt,
naket el. mycket
gleshårigt
hudveck, flyghuden,
som även
sträcker sig utmed
kroppens sidor
och omsluter de
bakre
extremiteterna, hos
flertalet f. även
svansen. I handen är
endast tummen
fri och försedd
med klo; hos
vissa former kan
även pekfingret
vara klobärande.
Bröstbenet bär en
kam som fäste
för
flygmuskulaturen, revbenen
äro breda och
kraftiga,
bröstkorgen förstorad
och nyckelbenet
stort, bäckenet däremot litet och svagt i likhet med
de bakre extremiteterna. Tårnas klor äro dock
jämförelsevis starka, enär f. vanl. vila i hängande
ställning med huvudet nedåt. F. äro natt- el.
skymningsdjur och vägleda sig väsentligen
genom den fina hörseln och känseln, medan
däremot synen är svagt utvecklad. Känselsinnet är
starkt lokaliserat dels i flyghuden, dels i de i
många fall fantastiskt stora ytteröronen och i de
på skiftande sätt utbildade egendomliga
hudbihang-en i ansiktet. F. utsända läten, som på tonskalan
ligga så högt, att de ej uppfattas av människan.
Dessa ljud återkastas av föremål i närheten.
Kindtänderna äro hos insektätande former
spets-knöliga, hos de fruktätande trubbknöliga. Honan
föder varje gång endast en unge; med de haklika
mjölktänderna håller den sig fast vid moderns
spene även i flykten. — Många f., särskilt
former med smala och spetsiga vingar, äro mycket
skickliga flygare. I kalla el. tempererade zoner
levande f. tillbringa vintern i dvala. De
europeiska f. leva av insekter, som de fånga i
flykten, många tropiska av frukt; även fiskätande och
blodsugande former finnas. F. förekomma
talrikast i tropikerna. Ordn. f. var representerad
redan i eocentiden. F. n. äro omkr. 2,000 arter
beskrivna.
Ordn. f. indelas i underordn. stor- och
småfladdermöss. Storfladdermöss,
Me-gachiroptera, omfatta större, fruktätande former.
Kraniet är långsträckt, ögonen stora, ytterötonen
små, svansen ej indragen i flyghuden och
pekfingret klobärande. Över 250 arter finnas i
Gamla världens tropiska och subtropiska delar. Hit
hör den största av alla f., k a 1 o n g e n el. fl
y-gande hunden, Pteropxis vampyrus, som
kan mäta ända till 1V2 m mellan vingspetsarna.
Den förekommer på Ostindiska öarna.
Småflad-dermössen, Microchiroptera, äro små, i regel
insektätande former. Pekfingret saknar alltid
klo, och huvudet är rundat. Bland viktigare fam.
må anföras följ.: Phyllostomatidae el.
bladnäsorna igenkännas på de väl utvecklade
hud-bihangen på nosen. Hithörande former leva i
Amerika. En art är v a m p y r e n, Vampyrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
