Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärrkontroll - Fjärrpunkt - Fjärrverk - Fjärrverkan - Fjärsingar - Fjärsingsläktet - Fjärås - Fjätälven - FKHS - F-klarinett - F-klav - f. Kr. - fl. - Fl. - Fla - Flaccus, 1. Gaius Valerius Flaccus Setinus Balbus - Flach, 1. Sigge - Flach, 2. Wilhelm - Flacius (Vlacich), Matthias (Illyricus) - Flackarp - Flackbanepjäs (flackeldpjäs) - Flackeld - Flackgrav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
583
Fjärrpunkt—Flackgrav
584
Fjärsing, Trachinus draco.
själva överföringen av mätstorheterna i regel
enl. impulssystem med en av mätvärdet
beroende impulsfrekvens, men även andra anordningar,
t. ex. enl. kompensationsmetod, ha tillämpats.
Största intresset tilldrar sig dock f. med
hög-frekvent överföring på själva kraftledningen,
varvid anslutning i regel sker med kondensatorer
på sådant sätt, att överföringen är oberoende av
den samtidigt pågående driften på
kraftledningen. Själva överföringen av mätvärden,
indikeringar och kommandon sker i regel enl.
im-pulsfrekvenssystem, varvid impulseringen äger
rum genom modulering av bärfrekvensen. Genom
användning av olika moduleringsfrekvenser kunna
flera olika mätstorheter överföras samtidigt.
Fjärrpunkt, den punkt, för vilken ögat i
ackommodationsvila är inställt. Avståndet till f.
växlar med ögats ljusbrytningsförhållanden från
”oändligheten” vid s. k. normal brytning till allt
kortare avstånd från ögat, ju högre grad av
närsynthet det företer. Vid översynthet tänkes
f. ligga bakom ögat.
Fjärrverk, mus., se Manualer.
Fjärrverkan, se Avståndsverkan.
Fjärsingar, Trachinidae, familj, hörande till
de taggfeniga fiskarna och kännetecknad av att
kroppen är täml. långsträckt och täckt av små
fjäll. Två ryggfenor finnas, den främre kort med
styva taggstrålar, den bakre i likhet med
anal-fenan lång. Gällocket bär en stor tagg. De få
hithörande arterna leva i havet.
Fjärsingsläktet, Trachinus, tillhör fam.
fjärsingar. Den vanliga fjärsingen, T. draco, finnes
vid Sveriges västkust, tillfälligtvis också i s.
Östersjön, och anträffas f. ö. utmed Europas
kust ända ned till Medelhavet. Den når en längd
av 3—4 dm och lever på sandbottnen, halvt
nedgrävd i sanden. Till färgen är den brun med
sneda, ljusa streck och blå, gula och gröna
fläckar. Köttet är välsmakande. Se även art.
Fisk-gift.
Fjärås, socken i Hallands län, Fjäre härad,
mellan Kungsbackafjorden och västgötagränsen;
129,86 km2, 2,526 inv. (1951). Omfattar närmast
kusten bördiga slätter och kala berg (100 m) ;
inre delen upptages av skogiga bergpartier (130
m) kring v. Lygnern och n. därom. Över
Lyg-nerns dalsänka sträcker sig mellan sjön i ö. (15
m) och Duvehedens slätt i v. (6—13 m) randåsen
Fjärås bräcka (76 m) med ett av Sveriges
största järnåldersgravfält; området har numera
förvärvats av staten för att bevaras som
naturminnesmärke. 3,743 har åker. Egendomar:
Tjo-löholm, Duvehed och Rossared (tillhör sedan
1940 Hushållningssällskapet). Omfattande
pep-parrotsodling, stenindustri samt vid Sundsjöns
avlopp till Stensjön Algårda kraftverk. Den
ur
sprungliga kyrkan var romansk. Bildar med
Förlanda ett pastorat i Göteborgs stift, Fjäre
och Viske kontrakt; utgör tills, m. Förlanda och
Hanhals storkommunen Fjärås; 197,73 km2, 3,950
inv. (1951). — Litt.: G. Ahlberg och E.
Lindälv, ”F. bräcka” (1921).
Fjätälven, se Dalarne.
FKHS, förk. för Flygkrigshögskolan.
F-klarinett, mus., se Klarinett.
F-klav, mus., se Basklav.
f. Kr. (f. Kr. f.), förk. för före Kristus
(före Kristi födelse).
fl., förk. för myntet f 1 o r i n.
Fl., förk. för lat. Flaminius, Flavius och
flarnen.
Fla, off. förk. för Florida.
Fla’ccus. 1) Gaius Valerius F.
Seti-nus Balbus, latinsk skald (d. före 92 e. Kr.).
Skrev ett epos, ”Argonautica”, en fri
efterbild-ning av Apollonios Rhodios, utmärkt genom
skildringens livlighet, skarp karaktärsteckning
och motivering av händelserna. — 2—4) Se
Fulvius, Horatius och Verrius.
Flach [-k], 1) Fredrik Qirister Sigismund
(Sigge) F., lanthushållare (1839—1921),
kapten vid Västgöta reg:te 1879, lantbrukare i
Västergötland (ägde bl. a. Prinshaga egendom).
Han vann stort anseende som främjare av
nöt-kreatursavel, särskilt genom sitt förslag om
pre-miering av nötboskap, vilket blev grunden för det
i Sverige införda boskapspremieringssystemet.
2) Axel Wilhelm F., den föreg:s syssling,
ämbetsman (1857—1920). Han var sekr. i
Sveriges utsädesförening 1892—1900 samt 1896—
1900 även i Malmöhus läns
hushållningssällskap, blev 1900 kansliråd i Jordbruksdep. och
1912 chef för Lantbruksstyrelsen, från 1918 med
generaldirektörs namn. F. var en skicklig
administratör och en nitisk främjare av
jordbrukets intressen. Han var 1890—1918 huvudred,
för tidskr. Lantmannen.
Fläcius (Vlacich). M a 11 h i a s, lutersk
teolog (1520—75), f. i Istrien (därav tillnamnet
111 y r i c u s). Han blev 1557 prof, i N. T. i Jena
men avsattes 1561. F. företrädde efter Luthers
död den strängare luterdomen och deltog
häftigt i de teologiska striderna. F. var den förste
luterske teolog, som framförde läran om
verbalinspirationen. På kyrkohistoriens område blev
han epokgörande genom sitt arbete ”Centuriæ
Magdeburgenses”. — Jfr biogr. av W. Preger
(2 bd, 1859—61).
Flackarp, socken i Bara härad, Malmöhus län,
s. v. om Lund; 7,81 km2, 204 inv. (1951). 671
har åker, skog saknas. Mer än halva socknen
tillhör Trolleberg. Förs, begagnar Uppåkra
kyrka. Ingår i Uppåkra och F :s pastorat i Lunds
stift, Bara kontrakt; tillhör storkommunen
Staf-fanstorp.
Flackbanepjäs (f 1 a c k e 1 d p j ä s), se Kanon.
Flackeld, skjutning med eldvapen med stor
ut-gångshastighet och låg elevation (< 200),
d. v. s. med flack (föga krökt) projektilbana.
Flackgrav, en i allm. grund grav med starkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
