Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finpapper - Finsbury - Finse - Finsen, Niels - Finsenterapi - Finsjö - Finska fornminnesföreningen - Finska församlingen - Finska handarbetets vänner - Finska historiska samfundet - Finska hushållningssällskapet - Finska konstföreningen - Finska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Finsbury—Finska kriget
508
ligen skriv-, post-, bok-, rit- och läskpapper,
tillverkade av blekt linne- el. bomullslump med
eller utan tillsats av blekt halm- el. träcellulosa.
— Finpappersbrukens
försäljnings-ab. är en försälj ningskartell, som har sitt säte i
Stockholm samt omfattar pappersbruken
Grycks-bo, Klippan och Lessebo. Namnet ändrades 1948
till Finbruken a b.
Finsbury [fi’nzbari], stadsdel i London, n.
om City.
Finse, station på Ber gensbanan, Hordaland
fylke, Norge, 1,222 m ö. h., 190 km från Bergen;
högfjällshotell. Ligger i storartad högfjällsnatur
vid det lilla oftast isbelagda Finsevattnet.
S. om F. ligger Hardangerjökelns iskupol, i n. ö.
Hallingskarvet.
Fi’nsen, N i e 1 s Ryberg, dansk-isländsk
läkare (1860—1904), f. i Thorshavn på Färöarna,
där hans fader, av gammal isländsk släkt, var
stiftsamtman. Han blev
med. och kir. kand.
1890 samt var 1890—
93 anatomie
prosek-tor vid Köpenhamns
univ. Sedan 1888
hade F. studerat frågan
om solljusets inverkan
på kroppen och dess
funktioner. Härigenom
leddes han också in
på frågan om ljusets,
särskilt de blåvioletta
och ultravioletta
strålarnas, betydelse vid
behandlingen av vissa
sjukdomar. 1895 började F. att med dessa
strålar, koncentrerade genom geniala
instrumentala anordningar, behandla den form av
hudtuberkulos, som kallas lupus vulgaris.
Resultatet var glänsande. Redan 1896 inrättades F :s
medicinske lysinstitut i Köpenhamn. Genom
understöd av mecenater och av danska staten
utvidgades anstalten och erhöll 1901 en ny,
monumental byggnad. Där bedrevs nu en intensiv
vetenskaplig forskning om ljusets terapeutiska
verkningar liksom om ljusets allmänna inflytande
på de levande varelserna. Liknande Fi n s
eninstitut finnas för närvarande i nästan
alla civiliserade länder. För sina epokgörande
undersökningar, varigenom F. uppbyggt en på
vetenskaplig bas grundad ljusbehandling, erhöll
han 1903 Nobelpriset i medicin. — Sedan unga år
hade F. lidit av en svår kronisk hjärt- och
leversjukdom. Genom hans åtgörande upprättades 1901
i Köpenhamn ett Sanatorium for hjerte- og
le-versygdomme. Det ombyggdes 1930 till
radiumsjukhus. — Litt: Biogr. av S. Lomholt (1943;
sv. övers. 1944).
Finsenterapi, se Ljusbehandling.
Finsjö, samhälle i Fliseryds sn i Småland.
Finska fornminnesföreningen bildades 1870
för att verka för vården av Finlands
fornminnen. Ett rikt material till belysande av Finlands
äldre kyrkliga konst har insamlats. Fornminnena
i en stor del av landet ha förtecknats och
be
skrivits. Föreningen utger tidskrifterna Finska
Fornminnesföreningens Tidskrift och Suomen
museo—Finskt Museum samt utgav 1926—38
Eurasia Septentrionalis Antiqua.
Finska församlingen i Stockholm bildades
1533 och fick gudstjänstlokal i
Svartbrödraklostret. Sedan klostret 1547 rivits, höllos
församlingens gudstjänster närmare 200 år än här, än
där, bl. a. i Storkyrkan, i S :t Gertrud (1562—
1607), i Riddarholmskyrkan (1609—1719), i
Katarina och i Skeppsholmskyrkan. Först 1725
er-höllo finnarna egen kyrka i Stockholm, då
församlingen inköpte och för kyrkligt bruk inredde
Lilla bollhuset. Kyrkans officiella namn är
F r i d e r i c i kyrka (efter Fredrik I); den
kallas vanl. blott Finska kyrkan.
Församlingens medl. (5,660 1951) äro till övervägande
del svenskspråkiga, varför gudstjänst på finska
numera i regel hålles endast 2 ggr i månaden.
— Litt.: W. Montell, ”Finska förs, i Stockholm”
(1925).
Finska handarbetets vänner, en 1879 bildad
förening med uppgift att uppmuntra och förädla
hemslöjden i Finland. 1920 ombildades föreningen
till aktiebolag, Osakeyhtiö Finska handarbetets
vänner ab., som bl. a. utför kyrklig textil och
är landets förnämsta specialaffär för ryor.
Finska historiska samfundet (fi. Suomen
historiallinen seur a), bildat 1875, verkar bl. a.
genom att utgiva historiska urkunder samt
bevilja understöd, författararvoden och pris åt
dem, som utföra vetenskaplig historieforskning.
Sedan 1917 skiljer samfundet mellan
forskar-medlemmar och betalande medlemmar. Till
for-skarmedlemmar kallar samfundet medborgare i
Finland, vilka genom utgivna arbeten visat prov
på förmåga av forskning i landets historia.
Samfundet har utfört betydande arbeten till
fromma för den finländska historieforskningen, utg.
olika urkundssamlingar, sedan 1875 skriftserien
”Historiallinen arkisto”, som innehåller smärre
historiska studier, och sedan 1920-talet
monogra-fiserien ”Historiallisia tutkimuksia” (”Historiska
undersökningar” ).
Finska hushållningssällskapet stiftades i Abo
1 nov. 1797 för att ”understödja och rikta den i
nationen vaknande hushållningsandan till det
meniga bästas vidare förkovran”. Potatisodlingens
införande och utbredande i landet höra till
sällskapets tidigaste och största förtjänster. Efter
hand som lokala lantbrukssällskap uppstått, har
sällskapets verksamhetsområde inskränkts, och
det åtnjuter numera statsanslag endast för
Åbo-land och Åland. Sällskapet har till sitt
förfogande ett antal konsultenter och instruktörer. Det
har alltifrån sitt stiftande tid efter annan utgivit
populära ekonomiska skrifter.
Finska konstföreningen, stiftad i Helsingfors
1846, har utvecklats till landets förnämsta
konstinstitution, vanl. kallad Atheneum. En
konstskola, vars styrelse bildar Finlands konstakad.,
är därmed förbunden. Vid F. har ett galleri av
tavlor och skulpturer bildats, numera Finlands
förnämsta konstmuseum.
Finska kriget, i Sveriges historia vanligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
