Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Historia - Litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
475
Finland
för Finlands folk, en partigruppering, allmänt
benämnd folkdemokraterna, som kom att
spela en stor roll. Vid valen 17/s—18/s 1945
uppstod en ganska jämn balans mellan de
borgerliga och vänstern. Socialdemokraterna gingo
tillbaka. Bland folkdemokraterna vunno de rena
kommunisterna mest. Socialdemokraternas,
folkdemokraternas och agrarernas riksdagsgrupper
ingingo en koalition, det ”röd-gröna blocket”.,
med ett arbetsprogram, som upptog vänsterns
reformkrav och agrarernas önskemål i fråga om
jordbruket. Svenskarna och framstegspartiet
stödde blocket utan att ansluta sig till
detsamma. Den egentliga oppositionen bildades av
finska högern. Efter valet bildade Paasikivi 17/4
sin andra regering, inom vilken vänsterns
inflytande ytterligare stärktes. — Enär en
uppgörelse i krigsansvarighetsfrågan var en politisk
nödvändighet på gr. av förhållandet till
Sovjetunionen, vidtog, regeringen särskilda åtgärder. I
okt. antog riksdagen en undantagslag med
retroaktiv verkan, som i betydande grad var
främmande för nordisk rättsuppfattning. Vidare
tillsattes en specialdomstol.
Krigsansvarighetspro-cessen pågick 15/n 1945—21/2 1946. Ryti dömdes
till 10 års tukthus och de övriga till
fängelsestraff : Rangell 6 år, Linkomies 5 år 6 mån.,
Tanner 5 år 6 mån., f. d. ministern i Berlin T.
Kivimäki 5 år, utrikesministern i Linkomies’
regering H. Ramsay 2 år 6 mån., f. d.
undervisningsministern A. Kukkonen 2 år och f. d.
finansministern T. Reinikka 2 år. Medan
krigs-ansvarighetsmålet förbereddes, avslöjades den
s. k. vapensmusslingen. Officerare i
högkvarterets operativa avd. hade inför
demo-biliseringen samlat vapen i hemliga depåer för
att vid ett ev. nytt krig möjliggöra omedelbart
uppsättande av mindre förband utom den
medgivna fredsarméns ram. En på speciell lag
grundad rättegång inleddes i mars 1947. I april
1948 dömdes ett flertal officerare, däribland
generaler, till i några fall långvariga
frihetsstraff. Redan 1945 genomfördes ett antal
krigs-förbrytarprocesser. — President Mannerheim,
som hade fullgjort sin politiska huvuduppgift
genom att föra landet ut ur kriget, avgick 4/s
1946, bl. a. på gr. av försvagad hälsa, och
efterträddes */4 av J. K. P a a s i k i v i, som valdes
av riksdagen. Statsminister blev den relativt
moderate folkdemokraten M. Pekkala. Hans
regering medförde en ny förskjutning åt vänster.
Agrarerna voro missnöjda med den ekonomiska
politiken, och den extrema vänstern försökte öka
sitt inflytande genom utomparlamentariska
medel. Regeringen Pekkala demissionerade i april
1947 men återtog efter 6 veckors interregnum
sin avskedsansökan. — I maj s. å. antog
riksdagen en ny universitetslag, som i betydande grad
tillmötesgick svenska önskemål. Antalet
svenskspråkiga professurer ökades från 16 till 23.
Vidare avskaffades spärren för inrättande av nya
svenska professurer. — Vid fredskonferensen i
Paris 1946 ställdes F. inför fullbordat faktum.
Freden bekräftade de dikterade
vapenstilleståndsvillkoren. Efter att i aug. 1947 ha ratificerats
476
av Sovjetunionen upphävdes den s. k.
skyddslagen, som hade möjliggjort godtyckliga
häktningar, samt censuren. Kontrollkommissionen
avvecklades. F. måste avstå från deltagande i
Marshallplanen och sattes på hårt prov, då Stalin
i febr. 1948, samtidigt med den kommunistiska
kuppen i Tjeckoslovakien, föreslog ett
bistånds-fördrag. Ehuru den finsk-ryska pakten, som kom
till stånd i mars—april s. å., icke blev så
vittgående, som man på flera håll väntat,
innebar den dock i viss mån en traktatmässig
bekräftelse på landets beroende av grannen i
öster. Fördraget godkändes av riksdagen 28/4. Det
avser främst gemensamt försvar, för den
händelse F. el. ”Sovjetunionen genom finskt
territorium” blir utsatt för angrepp. Fördraget syntes
icke väsentligen rubba F :s särställning bland
staterna inom den ryska inflytelsesfären.
Skadeståndet innebar en tung påfrestning för hela landets
ekonomi. Betalningstiden förlängdes emellertid i
jan. 1946 från 6 till 8 år, och i juni 1948
efterskänkte Sovjetunionen med verkan från 1h s. å.
hälften av det då återstående skadeståndet, vilket
betydde en lättnad med 74 mill. $. —
Kommunisternas försök att sätta den parlamentariska
demokratien ur spel rönte ett bakslag, och
inrikesminister Leino blev i maj 1948 nödsakad att
avgå. Han efterträddes av den socialistiske
folkdemokraten E. Kilpi. Samtidigt inträdde Leinos
maka Hertta Kuusinen i regeringen som
minister utan portfölj. Riksdagsvalet i juli s. å. visade
tydligt, att folkdemokraterna kommit i stark
motvind. De förlorade 13 mandat. Agrarerna
vunno 8 och finska högern 4. Socialdemokraterna
erhöllo 6 nya platser. Däremot gick
framstegspartiet starkt tillbaka, medan Svenska folkpartiet
led en mindre förlust. I den nya riksdagen
uppstod en borgerlig majoritet på inalles 108
mandat mot 92 för arbetarpartierna. Under rådande
förhållanden ansågs en rent borgerlig regering
icke kunna komma ifråga. Agraren dr U.
Kek-konen valdes som representant för det största
partiet till riksdagens talman, och förre talmannen,
socialdemokraten K. A. Fagerholm fick
uppdraget att bilda regering. Han försökte få till stånd
en ny koalitionsministär på grundval av
rödgröna blocket. En sådan lösning visade sig dock
omöjlig, enär folkdemokraterna framställde krav
på nyckelpositioner i regeringen utan hänsyn till
valresultatet. Fagerholm bildade i stället 29/? en
socialdemokratisk minoritetsregering. Enckell
kvarstod som utrikesminister. Denna regering
avgick i mars 1950 och efterträddes av en
borgerlig under agraren Kekkonens ledning. Denne
om-bildade i jan. 1951 sin regering till en
koalitionsministär, vari ingå agrarer, socialdemokrater,
Svenska folkpartiet och Framstegspartiet. Som
utrikesminister ersattes Enckell 1950 med Åke
Gartz, Svenska folkpartiet.
Litt.: ”F., land, folk och rike” (3 bd, 1923—
25); C. A. J. Gadolin, ”F. av i går och i dag”
(2:a uppl. 1940) ; ”Fritt fädernesland” (1943). ■—
H. Hausen, ”Huru naturen danat F.” (1933) ;
V. Tanner, ”Die Oberflächengestaltung F :s”
(1938). — G. Nikander, ”Det svenska F.”, 1—2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
