Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filippinerna - Geologi och terrängformer - Växt- och djurvärld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Filippinerna
392
Zambales, förbinder via Mindoro och Palawan
Luzon med Borneo. De mellersta bergskedjorna,
som utgöra en fortsättning på Cordillera
central, sammanbinda via Panays, Cebus, Masbates,
Leytes och Bohols bergsområden denna med
Mindanaos mell. och v. bergsområden. Den
östligaste bergskedjan, Sierra Madre, har sin
fortsättning i Camarines bergsområde och kan via
Samar och Mindanaos ö. del och via
Talaudöar-na följas till Djilolo bland Moluckerna. Inom
Visayaöarna, som alla med undantag för Panay
äro genomgående bergiga, nå bergen upp till
mellan 1,000 och 2,000 m. Flera av de högsta
topparna, däribland Malaspina (2,497 m) på
Negros, äro verksamma vulkaner. Längs
Mindanaos ö. kust löper den imponerande Sierra
Diuata, som når 2,652 m ö. h. De centrala
delarna av ön upptagas av vulkaniska bergskedjor. I
s. ligger Sierra Apo, som i vulkanen Mount Apo
(2,929 m) bildar F :s högsta punkt. Området
mellan dessa bergsområden
och Sierra Diuata upptages i
s. och n. ö. av bördiga
slätter samt i n. v. av ett
berg-och kullandskap, som är täckt
av vulkaniskt material från
vulkanerna i områdets v. del.
V. om Sierra Apo vidta
nedanför sluttningarna
sumpmarker, som uppta prov.
Co-tabatos n. ö. del. Mellan
dessa sumpmarker och Sierra
Tiruray, ett lågt
bergsområde i Cotabatos ännu till stor
del outforskade sydvästligaste
del, ligger ett vidsträckt,
bördigt slättområde, som är på
väg att bli ett av F:s
viktigaste jordbruksområden.
Mindanaos v. del, den långa
och smala Zamboangahalvön,
uppfylles nästan helt av en
vulkanisk, upp till 2,425 m
hög bergskedja, som sedan
via Suluöarna fortsätter i
Borneos n. ö. bergsområde.
På en liten ö utanför
Mindanaos n. kust ligger
vulkanen Camiguin (1,713 m),
som bildades vid ett
vulkaniskt utbrott 1781. F. sakna
mera betydande vattendrag.
Klimat. F. ligga i stort
sett inom det tropiska
området. Det är endast
Batan-öarna n. om Luzon, som ha
ett kyligare klimat. Som
helhet betraktade ha F. ett
jämnt, tropiskt havsklimat
med mycket små
temp.-växlingar. Medeltemp. i Manila
är 270, och skillnaden mellan
den kallaste och den
varmaste månaden är blott 3%
Nederbördsmängden varierar
ganska mycket inom skilda delar av F. Genom sitt
läge i närheten av den stora asiatiska
kontinenten ha F. kommit att ligga inom det
sydöstasiatiska monsunområdet. Under tiden juni
—okt. blåser följaktligen sydvästmonsunen och
medför regn över öarna. Under nov.-—maj för
nordöstpassaden nederbörd in över F.
Årsnederbörden är i Manila 1,916 mm, på Luzons ö.
kust 3,400 mm samt på s. v. Mindanao 3,828 mm.
Ett utmärkande drag för öarna n. om
Mindanao äro häftiga förhärjande tyfoner.
Växt- och djurvärld. Floran är mycket rik.
omkr. 10,000 arter kärlväxter äro kända.
Släktskapen med den malajiska floran är
framträdande. Vid kusterna uppträder mangrove av
samma typ som på de ostindiska öarna. Mer
än hälften av arealen täckes av skog, i vilken
talrika värdefulla virkesträd ingå. — I
djur-geografiskt hänseende ansluta sig F. till
Ost-indien, ehuru deras fauna är fattigare än fast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
