Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filipendula - Filipedi - Filipin, filippin - Filippa (drottning i Sverige, Danmark och Norge) - Filippa (engelsk drottning) - Filipperbrevet - Filippi - Filippik - Filippinerna - Geologi och terrängformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Filipedi—Filippinerna
390
Filipendula ulmaria, älggräs.
Ur N. J. Nilsson: ”Från
havsbandet till inlandet”.
hexapetala (Spiraea
filipendula)
.brudbröd, som är 3—
5 dm hög och har
talrika smala, djupt
tandade småblad
och på utsidan
vanl. rödlätta
kronblad, växer på
ängsbackar i s. och
mellersta Sverige;
rötterna äro
försedda med nötstora
knölar.
Filipe’di, se
Bot-ticelli. _
Filipin, f i 1 i
p-p I n (fr. philippine,
möjl.
förvrängning av ty.
Viellieb-chen, hjärtevän),
ett slags vad, som
ingås på så sätt,
att två personer,
sedan den ene i en mandel el. nöt anträffat en
tvillingkärna, uppäta var sin kärna och därvid
överenskomma, att den vinner, som först ropar
”filipin”, då de nästa gång eller efter viss
avtalad tid råkas.
Fili’ppa, drottning i Sverige, Danmark och
Norge (1393—1430), dotter till konung Henrik
IV i England. Hon äktade 1406 Erik av
Pommern. Genom sin personlighet vann hon
vidsträckt popularitet. Det inflytande Erik lämnade
henne på sina rikens styrelse var, åtm. vissa
tider, ansenligt. Under hans bortovaro från sina
riken 1423—1425 skötte F. med kraft och klokhet
regeringen. 1428, då hansestädernas flotta hotade
Köpenhamn, eldade hon försvararnas mod och
bidrog därigenom att avvärja faran. Hon avled
1430 i Vadstena och begrovs där.
Fili’ppa, engelsk drottning (1314—69), dotter
till greve Vilhelm den gode av Hainaut, 1328
g. m. engelske kungen Edvard III.
Fili’pperbrevet, ett av Paulus till den av
honom (Apg. 16: 12 ff.) grundade församlingen
i Filippi riktat brev, trol. författat under åren
59—61 i Caesarea, enl. andras mening under
fångenskapen i Rom (62—64) el. i Efesos på
slutet av 50-talet. Brevet innehåller, utom tack
för ett aposteln tillsänt penningunderstöd,
förmaningar till de kristna i Filippi samt en del
meddelanden om apostelns läge och utsikter för
framtiden. Brevet vittnar i sin varma ton om
ett personligt nära förhållande till adressaterna.
FilFppi (grek. Fi’lipp6i, lat. Phili’ppi), av
Filip II av Makedonien anlagd stad i Trakien,
viktig genom de närbelägna guldverken i
berget Pangaion och ryktbar genom Antonius’ seger
över Brutus och Cassius (42 f. Kr.). Jfr även
Filipperbrevet. Ruinerna av F. kallas Filibedjik.
Filippik, häftigt och bitande angrepp i tal el.
skrift. — F i 1 i p p i k e r (F il i’p piska tal)
kallades de skarpa tal, som atenaren
Demos-thenes riktade mot konung Filip II av
Makedo
nien. Namnet överfördes sedan på Ciceros tal
mot Antonius och har blivit ett allmänt
appel-lativ.
Filippinerna, eng. Philippine Islands, sp. Islas
Filipinas, off. Repüblica de Filipinas, republik,
omfattande n. v. delen av den ostindiska
övärlden, belägen mellan 4°4i’ och 2i°io’ n. br. samt
ii6°4o’ och 126°34’ ö. 1.; 297,404 km2, 19,234,000
inv. (1948). Huvudstad: Manila; en ny
huvudstad, Quezön, bygges enl. beslut 1948 i närheten
av Manila.
Geologi och terrängformer. F. omfatta
tillsammans 7,110 öar, varav blott 462 ha en areal
överstigande 1 eng. kvadratmil, d. v. s. c:a 2V2
km2. Av ögruppens sammanlagda areal komma
c:a 33% på den n. huvudön, Luzon (105,708
km2), 30% på den s., Mindanao (95,586 km2),
och av de återstående 36% c:a 30% på de
mellan de båda huvudöarna belägna Visayaöarna,
av vilka de största äro Samar, Mindoro, Negros,
Cebu, Leyte, Masbate, Panay och Bohol. 6 °/o
upptagas av den stora ön Palawan mellan
Mindoro och Borneo, de mellan Mindanao och
Bor-neo belägna Jolo- el. Suluöama, de n. om Luzon
liggande Batan- och Babuyanöarna samt en del
smärre öar i Sulusjön. F. omges på alla sidor
av djuphav. Omedelbart ö. om Mindanaos n. ö.
kust ligger i Stilla havet den djupa F i 1 i pp i
n-graven med världshavens största hittills kända
djup (10,793 m)- I övrigt gränsa F. i v. till
Sydkinesiska sjön, vars största kända djup är
5,239 m, i s. till Celebessjön (6,218 m) samt i
s. v. till Sulusjön (5,576 m).
I tektoniskt hänseende tillhöra F. en del av
den öst- och sydasiatiska tertiära veckzonen och
utgöra en föreningslänk mellan de östasiatiska
ökedjorna och den bortreindiska övärlden,
öar-nas terräng är helt präglad av
veckningsproces-ser. Äldre sedimentära bergarter än
juraforma-tionen saknas.
Luzons n. v. del upptages av ett vidsträckt,
mer än 2,000 m högt bergsområde, Cordillera
central, som består av ett system parallella n.—
s. veck, skilda åt av högplatåer. Högsta punkt
är Mount Pulog (2,924 m). Längs öns ö. kust
löper en bergskedja, Sierra Madre, vars höjd
varierar mellan 1,000 och 1,500 m. Området
mellan Sierra Madre och Cordillera central
ut-göres av den fruktbara och väl uppodlade
Ca-gayandalen. Mellan Lingayen- och
Manilabuk-terna i öns mellersta del utbreder sig F :s
viktigaste jordbruksbygd, den vidsträckta och
tätt-befolkade centralslätten. V. om centralslätten
ligger den svårtillgängliga Sierra Zambales,
som når 2,338 m ö. h. S. delen av detta område
utgöres av den från 2:a världskriget kända
halvön Bataån och den därutanför i Manilabukten
belägna ön Corregidor. Luzons s. ö. del är den
starkt vulkaniska halvön Camarines. Den mest
kända av dess vulkaner är Mayon (2,421 m). I
Luzons n. del kännetecknas bergsområdena av
parallella, i n.—s. riktning strykande
bergsked-jeveck. I mellersta delen av ön spridas
emellertid bergskedjorna solfjäderformigt mot s. ö., s.
och s. v. Den västligaste av bergskedjorna, Sierra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
