Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fackeldans - Fackellopp - Fackelros, Fackelblomster - Fackelrosväxter - Fackförbund - Fackförening - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
F ackellopp—F ackf örening
124
heter och infördes av Konstantin den store (på
300-talet e. Kr.) i hovceremonielet. Under den
senare medeltiden och fram på 1600-talet
före-kommo fackeldanser ofta vid bröllop, särskilt
kungliga sådana. I vissa operor (Rubinstein,
Meyerbeer m. fl.) är f. inlagd.
Fackellopp, som har sitt ursprung i antikens
Grekland, har fr. o. m. 1936 genomförts vid de
Olympiska spelen, varvid en fackla överbringas
från Zeusaltaret i Olympia till platsen för spelen.
Fackelros, Fackelblomster, Ly’thrum,
släkte av fam. fackelrosväxter, med 25
arter och representerat i alla
världsdelar. I Sverige finns
en art, L. salicaria, en
företrädesvis på sjöstränder och i
kärrkanter växande, ända till
meterhög, flerårig ört med
smalt avlånga el. lansettlika,
vanl. motsatta blad och röda
blommor i sammansatt ax.
Ståndarna äro 12, olika långa.
Stiftet är hos skilda individ
till sin längd av tre olika typer
(heterostyli).
Fackelrosväxter,
Lythrä-ceae, familj inom serien
Myrtiflorae, utmärkt genom tvåkönade,
strål-formiga el. ensymmetriska, vanl. 4- el. 6-taliga
blommor med skålformig el. nästan urnelik
blomaxel, i vars kant kronbladen äro fästa.
Hithörande omkr. 500 arter äro örter, buskar el. träd
med vanl. motsatta, enkla, helbräddade blad och
förekomma såväl i tempererade som i synnerhet
i varma länder, särskilt i Amerika. Från några,
t. ex. Lawsonia, erhållas färgämnen, andra, t. ex.
Physocalymma, lämna värdefullt virke, och arter
av släktena Cuphea (från Amerika) och
Lager-stroemia (från ö. Asien) odlas som
prydnadsväxter.
Fackförbund, se Fackförening.
Fackförening, en fortbestående
sammanslutning av lönearbetare, vars huvudsakliga syfte är
att motsätta sig försämring och verka för
förbättring av arbetsvillkoren. Enligt vedertagen
svensk uppfattning är en f. en fortbestående lokal
sammanslutning av löntagare inom visst fack,
viss bransch el. industri el. visst arbetsföretag.
En f. är i regel en beståndsdel, en s. k.
lokalavdelning, av ett landsomfattande förbund,
fackförbund.
Historik. I England kunna f. spåras
tillbaka till början av 1700-talet. Där uppstodo ur
tillfälliga möten, ur strejker, ur understödskassor,
ur arbetsförmedlingsställen el. andra
föreningspunkter för arbetarna inom samma yrke lokala
sammanslutningar. Hela rörelsen hindrades av
den allt strängare lagstiftningen mot
sammanslutningar mellan arbetare och mellan arbetsgivare.
De mot sammanslutningssträvandena riktade
lagarna upphävdes 1824—25, varefter
fackföreningsrörelsen utvecklade sig snabbt och kraftigt
för att inom kort åter avtaga, till följd av att
den drogs med i politiska äventyrligheter. Först
på 1840-talet inträdde en ny uppsvingsperiod,
kännetecknad av bemödanden att konsolidera f. i
förbund med ordnat understödsväsen med tanke på
såväl arbetsinställelser som arbetslöshet och
sjukdom. Genom fackföreningslagarna av 1871—76
vunno f. i England omsider en fullt laglig
ställning. Dittills hade de mest omfattat yrkeslärda
arbetare. De icke yrkesutbildade kommo på allvar
med i rörelsen först efter 1889. S. å. bildades
en centralorganisation (landsorganisation),
General Federation of Trade Unions, till vilken
åtskilliga fackförbund anslöto sig.
Centralorganisation i den bemärkelsen, att den kunnat göra
anspråk på att företräda hela el. större delen av
den engelska fackföreningsrörelsen, har den
aldrig varit. Detta kan däremot sägas om The
Trade Union Congress, den sedan 1868 årl.
sammanträdande allmänna fackföreningskongressen.
Varken kongressen el. dess verkställande organ,
The Parliamentary Committee, ägde till en
början myndighet att blanda sig i de enskilda
förbundens angelägenheter med avseende på
lönerörelser och arbetskonflikter utan hade
huvudsaki. till uppgift att uppdraga allmänna
riktlinjer för fackföreningsverksamheten. Först efter
1 :a världskriget genomfördes en mera
organisa-tionsmässig konsolidering. Den parlamentariska
kommittén ersattes 1921 med The General
Coun-cil, vilket som en ”fackföreningsrörelsens
generalstab” fick befogenhet att vid exceptionella
tillfällen ingripa för att säkerställa enhetligt
uppträdande av hela fackföreningsrörelsen till stöd åt
strejkande el. lockoutade arbetargrupper. Efter att
ända till tiden för 1 :a världskrigets utbrott ha
varit tämligen moderat såväl i fråga om den rent
fackföreningsmässiga verksamheten som i sina
politiska strävanden utvecklades den engelska
fackföreningsrörelsen under och framför allt
efter kriget i en mera radikal riktning i båda
avseendena.
Utom i England var det endast i Förenta
staterna, som en fackföreningsrörelse
uppstod före mitten av 1800-talet. Den hade sin
revolutionära period 1825—50, drogs med i
allehanda kommunistiska experiment och upplöstes i en
mängd små, halvt fackliga, halvt politiska
organisationer. 1850—66 började uppbyggandet av
fackförbund efter i stort sett samma plan som i
England under samma period. 1881 bildades American
Federation of Labor (AFL), som kom att omfatta
de flesta fackförbunden. En
konkurrentorganisation bildades 1887, kallad The Noble Order of the
Knights of Labor (Arbetets riddare). Den erhöll
till en början rätt kraftig utbredning men
förlorade inom kort så gott som all betydelse.
Senare (1905) framträdde en ny
konkurrentorganisation, Industrial Workers of the World
(IWW), med ett revolutionärt-syndikalistiskt
program. Den led dock under 1 :a världskriget
svåra bakslag, från vilka den icke hämtat sig.
En ny period för f.-rörelsen i Amerika började
med Roosevelts näringspolitiska åtgärder på
1930-talet. I Roosevelts program ingick
organisa-tionsfrihet för arbetarna. Myndigheternas
möjligheter att hindra f:s utbredning undanröjdes
Fackelros,
Lythrum salicaria.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
