Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epos - Epp, Franz von - Epping - Epsom - Epsomit - Epstein, Jacob - Epulae el. epulum - Epulis - E pur si muove - Epworthförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Epp—Epworthförbundet
770
artistiskt utarbetade konstepos. Numera
konstaterar man endast en gradskillnad mellan de
båda typerna och förutsätter sålunda en
redigerande konstnär även för de bevarade folkeposen,
vilka dock bygga på en sägenartad
populärtradition.
De forngrekiska eposen ”Iliaden” och
”Odys-séen”, skrivna på hexameter, ha till såväl form
som innehåll tagits till mönster för senare e.
Romaren Vergilius’ ”Aeneis” efterbildar
”Iliaden” och togs i sin tur till mönster för det
antikefterbildande e. på 1500- och
1700-talen, t. ex. i Frankrike av Ronsard och
Voltaire. I medetidens konstdikt uppträder
riddareposet, t. ex. Chrestien de Troyes’ och
Wolfram von Eschenbachs versifierade
sago-och äventyrsromaner, till vilka sedan anknötos
t. ex. Tassos ”Gerusalemme liberata” och
Ca-möes’ ”Os Lusiadas” och ännu senare Wielands
”Oberon”. Med rötter i det romantiska e. och
i olika länders nationella e. uppstod i början av
1800-talet en germansk nationellt-romantisk epik
(Fouqué, Oehlenschläger, Tegnér, Ling).
Idylliskt e. uppstår i senare hälften av 1700-talet
med Voss’ ”Luise” och Goethes ”Hermann und
Dorothea”, som fått efterföljare i bl. a.
Runebergs ”Elgskyttarne” m. fl. och Longfellows
”Evangeline”. Den versifierade epiken hade i
förra hälften av 1800-talet en blomstringsperiod
(verk av Walter Scott, Byron, Moore, Pusjkin,
Mickiewicz, Almquist, Stagnelius m. fl.) men
har mot århundradets slut nästan upphört. R
e-1 i g i ö s t e., i regel mera lyriskt och didaktiskt
betonat, föreligger i Miltons ”Paradise lost”
och ”Paradise regained” samt Klopstocks
”Mes-sias”. Bland komiska e., gärna parodiska el.
travesterande, märkas det forngrekiska
”Ba-trachomyomachia”, Boileaus ”Le lutrin”, ”The
rape of the lock” av Pope och ”Markalls
sömnlösa nätter”.
Epp, Franz Xaver, Ritter von, tysk
militär och politiker (1868—1946). Han blev bayersk
infanteriofficer 1889, deltog i bekämpandet av
boxarupproret 1900—01 och i striderna i Tyska
Sydvästafrika 1904—06. Under 1 :a världskriget
var han regementschef. Han bildade 1919
frikåren von Epp och bidrog med denna på ett
avgörande sätt att kuva bolsjevismen i Bayern.
Han blev brigadchef i riksvärnet 1920 och
erhöll avsked 1923 som generallöjtnant, var
därefter verksam i den nationalsocialistiska
rörelsen, invaldes i riksdagen 1928 och blev 1933
riksståthållare i Bayern. Han blev 1932
riksledare för partiets kolonialpolitiska byrå och
utnämndes 1941 till nominell koloniminister. E.
fick 1935 generals rang. Som ståthållare i Bayern
kvarstod han till det tyska sammanbrottet 1945.
Epping, stad i grevskapet Essex i England, 25
km n. ö. om Londons city; 6,000 inv. Det 23
km2 stora skogsområdet Epping For est är ett
omtyckt utflyktsställe för huvudstadsborna.
Epsom [e’psam], stad i s. England, grevsk.
Surrey, 25 km s. v. om Londons city; 70,000
inv. Var under senare hälften av 1700-talet en
besökt brunnsort (bittersaltkällor). I närheten
Ep-NF VI — 25
Jacob Epstein: Porträttbyst.
som Downs, där årl. stora kapplöpningar, Derby
och Oaks, hållas, besökta av 100,ooo-tals pers.
Epsomit, mineralog, namn på bittersalt.
Epstein [e’p/täin], Jacob, engelsk
bildhuggare av rysk-polsk härstamning (f. 1880),
utbildad i Paris i impressionistisk anda med intryck
från Rodin. Inom skulpturen är den flitigt
experimenterande E. en av expressionismens
förnämsta målsmän. Hans första
uppseendeväckande arbeten inom monumental skulpturen voro 18
dekorativa figurer för British Medical
Association (1908). Bland hans många gravmonument
märkes det över O. Wilde (Paris, 1909). E:s
stil är än strängt arkaiserande, än barockt
uttrycksfull och än fullständigt abstrakt. 1925
utgavs i serien ”Contemporary British artists” E:s
”35 plates”.
E’pulae (plur.) el. e’pulum (sing.), lat., hos
romarna festmåltider vid religiösa och andra
högtidligheter.
Epülis, nybildning el. svulst på tandköttet.
E pur si muove [e po’r si moå’ve], it, ”och
dock rör hon sig”, påstås Galilei (enl. en
otillförlitlig uppgift) ha sagt, då han tvungits att
förneka, att jorden rör sig kring solen.
Epworthförbundet [e’pæäb-], ett efter John
Wesleys födelseort, Epworth, uppkallat, inom
me-todist-episkopala kyrkan i U.S.A. 1889 bildat
förbund med uppgift att främja sann
gudsfruktan bland kyrkans yngre medlemmar. I Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
