- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
749-750

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epaminondas - Epanorthidae - Epark - Eparki - Épater le bourgeois - Épée, Charles Michel, abbé de l’ - Epeira - Epeiros - Ependym - Epentes - Eperjes - Épernay - Épernon, Jean Louis de Nogaret - Epexegetisk - Eph- - Ephedra - Ephemera - Ephemerida - Ephemerider - Ephestia - Ephippium - Ephydridae - Epi - Epiblema - Epicanthus - Epicentrum - Epicharmos - Epichloë - Epicrates - Epicykel - Epicystotomi - Epidamnos - Epidauros

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

749

Epanorthidae—Epidauro s

750

sände hjälp. Ett försök att överrumpla Sparta
misslyckades. 5 juli kom det till ett slag vid
Mantineia, där tebanerna vunno en knapp seger
och E. dödligt sårades. E. har av vissa antika
författare framställts som mönstret av en ädel
och dygdig patriot; om hans oegennytta,
förnöjsamhet och vältalighet berättas många anekdoter.
Med E:s död avtog Tebes politiska
maktställning.

Epano’rthidae, se Pungdjur.

Epa’rk (grek. e’parchos), befälhavare,
särskilt befälhavaren eller ståthållaren över en
provins.

Eparki (grek. eparchi’a). 1) En eparks
ämbete, förvaltningsområde. I östromerska riket
funnos i äldre tid 64 eparkier. — 2)
Biskops-stift i den grekiska kyrkan, särskilt i Ryssland.

Épater le bourgeois [epate’ la bor^æa’], fr.,
förbluffa borgaren; chockera (det borgerliga
samhället).

Épée [epe’], Charles Michel, abbé
d e l’É., grundlägare av dövstumundervisningen
i Frankrike (1712—89). Han började omkr. 1765
behjärta de dövstummas nöd. Han uttänkte ett
teckenspråk och ägnade sig snart uteslutande åt
dövstumutbildningen. Ett institut, som han
grundade 1770, övertogs 1791 av staten. É:s
huvudarbete är ”Institution des sourds et muets”
(1776). Ehuru É:s metod för
dövstumundervis-ning numera mist praktisk betydelse, skall han
dock städse räknas till de främsta och ädlaste
på detta område.

Epei’ra, se Korsspindeln.

E’pétros, grek, namnform för Epirus.

Ependym, den inre beklädnaden av hjärnans
och ryggmärgens hålor.

Epentés (grek. epe’nthesis), inskott av ett
ljud inuti ett ord, t. ex. r i det vulgära karnalje.

Eperjes [ä’pärjäj], ungerskt namn på
tjeckoslovakiska staden Presov.

Épernay [epärnä’], stad i n. ö. Frankrike,
dep. Marne (Champagne), på vänstra stranden
av Marne; 20,000 inv. Är en av huvudplatserna
för handeln med champagneviner. I de
omgivande kritkalksbranterna ha inhuggits vidsträckta
källare, där årligen millioner buteljer lagras.

Épernon [epärnå’l, Jean Louis de
Noga r e t, hertig av É., fransk politiker (1554—
1642). Han var en av Henrik III:s gunstlingar,
blev under Henrik IV guvernör i Provence,
stämplade med Spanien mot konungen men tvangs
till underkastelse. Vid Henrik IV :s mord var
han i dennes vagn och misstänktes vara
tillskyn-dare till dådet. É. påyrkade, att styrelsen skulle
uppdragas åt änkedrottning Maria av Medici,
och blev för en tid hennes allsmäktige gunstling;
han medlade 1619 fred mellan henne och Ludvig
XIII. É. var guvernör i Guienne 1622—41.

Epexegètisk (av grek, epi’, vid, och e x
e-ges, se d. o.), som innehåller en förklarande
tillsats.

Eph-, se även Ef-,

E’phedra [-f-], växtsläkte av fam. Gnetaceae
bland gymnospermerna, med omkr. 40 arter; rikt
förgrenade buskar med fräkenliknande grenar

och en höjd av 1—2 m. De växa
företrädesvis i varm tempererade länder (på både s. och n.
halvklotet), särskilt i stäppområden. Fröna äro
omgivna av köttiga, hos några arter ätbara
högblad. E. vulgans innehåller den atropinliknande
alkaloiden ephedrin, som på gr. av sin
adrenalinaktiga verkan användes vid astma och
allergiska tillstånd.

Ephémera [-f-] (av grek, epi’, på, under, och
heme’ra, dag). 1) (Med.) Kortvarigt
febertillstånd utan symtom från något särskilt organ.
— 2) (Zool.) En art av dagsländor.

Ephemerida [-f-], se Dagsländor.

Ephemerider [-f-], se Efemerider.

Ephe’stia [-f-], se Mjölmott.

Ephi’ppium [-f-], se Vattenloppor.

Ephy’dridae [-f-], se Vattenflugor.

Epi [-f-], framför vokal E p-, framför h el.
spiritus asper Ef- (Eph-), grek, prefix med
betydelserna vid, på, till, emot, efter o. s. v.

Epibléma, se Vecklare.

Epica’nthus (av grek, epi’, vid, och kantho’s,
ögonvrå), en missbildning, som består däri, att ett
hud veck är halvmån formigt spänt över inre
ögonvrån. Hos nyfödda är lindrig grad av e. ej
ovanlig men försvinner i regel, då näsryggen
under tillväxten höjer sig. Operativt ingrepp
tarvas sällan.

Epice’ntrum, se Jordskalv.

Epicha’rmos [-k-] (grek. Epi’charmos, lat.
Epicha’rmus), grekisk komediförfattare (omkr.
550—460 f. Kr.); levde på Sicilien och i
Syra-kusa. E. är den förnämste av den
dorisk-sici-liska komediens författare. Bland E:s stycken
märkas mytologiska travestier; andra anknyta
humoristiskt till det dagliga livet på Sicilien och
framställa folkliga typer. E:s diktning var
berömd, bl. a. för de träffande sentenserna, och
har utövat stort inflytande.

Epi’chloè [-k-], svampsläkte, se Kolvsjuka.

Epi’crates, se Boaormar.

Epicy’kel, en cirkel, i vilken man, vid
förklaringen av ojämnheterna i planeternas rörelser,
fordom ansåg dessa himmel skroppar röra sig
likformigt, under dèt att e:s medelpunkt själv
även likformigt rörde sig utefter en cirkel (den
defererande cirkeln eller d e f e r e
n-ten). Den bana, som planeten härvid beskrev,
kallades e p i c y k 1 o i d. Då man märkte, att
detta antagande stundom blott högst
ofullständigt angav ojämnheterna, sådana de verkligen
voro, tillgrep man den utvägen att på e. låta,
i st. f. planeten, en andra e:s medelpunkt röra
sig, under det att planeten gick i dennas periferi.

Epicystotomi, se Sectio alta.

Epi’damnos, grekiska namnet på Durazzo.

Epidåu’ros (grek. Epi’dauros), forngrekisk
stad vid Saroniska viken i landskapet Argolis (nu
Nea Epidavros), berömd för den’ c:a
tre timmars väg därifrån uppe i bergen belägna
Asklepioshelgedomen, antikens ryktbaraste
kurort. Av staden finnas blott borgens ringmur och
spår av ett (Athena-?) tempel. Mera betydande
resultat ha det grekiska arkeologsällskapets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0453.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free