Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emmaljunga - Emmanuel, Pierre - Emmaus - Emme - Emmentalalperna - Emmer, emmervete - Emmerymedaljen - Emmet, 1. Robert - Emmet, 2. Thomas Addis - Emmetropi - Emmich, Otto von - Emmislöv (Emislöv) - Emmån - E moll - Emollientia - Emollition - Emolumenter - Emond, Martin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Emmaljunga—Emond
638
Emmaljunga, samhälle i Vittsjö sn i Skåne.
Emmanuel [-nyä’l], Pierre, fransk
författare (f. 1916). E., som är utbildad till lärare
och troende katolik, har i sin diktning givit sig
i kast med mänsklighetens stora livsfrågor. Han
ser som sin uppgift att återuppliva de gamla
myterna, antika och kristna, för att stödja
människan i hennes kamp mot samtidens
förnedrande och frihetsfientliga myter. Av stark
fosterlandskärlek och djup frihetskänsla präglas de
dikter, som han skrev som medl. av den franska
motståndsrörelsen. Han har utg. ”Élégies”
(1940), ”Le tombeau d’Orphée” (1941), ”Combats
avec tes défenseurs” (1942), ”XX cantos” (s. å.),
”Orphiques” (s. å.), ”Jour de colère (s. å.), ”La
colombe” (1943), ”Sodome” (1944), ”La liberté
guide nos pas” (1945), ”Tristesse, ö ma patrie”
(1946) och ”Qui est cet homme” (1948), en
självbiografisk skildring. Dikter av E. finnas i sv.
övers, i E. Lindegren & I. Laaban, ”19 moderna
franska poeter” (1948). — Litt.: A. Blinkenberg,
”Fransk modstandsdigtning” (1946).
E’mmaus, en by, enl. Luk. 24:13 belägen på
60 stadiers avstånd från Jerusalem. En äldre
tradition sökte E. i det nuv. ’Amväs, en by 23
km n. v. om Jerusalem, på vägen till Jaffa.
Franciskanerna ha sedan 1400-talet utpekat E.
i en by, el-Il?bèbe, vars läge närmare Jerusalem
(n V2 km) noga svarar mot de 60 stadierna hos
Lukas.
E’mme, två floder i Schweiz. 1) Grosse
E., E m m a t, biflod till Aar i Berner
Mittel-land, genomflyter den för sin osttillverkning
berömda Emmental. 73 km lång. — 2) K1 e i n e
E., W a 1 d e m m e, 60 km lång, genomflyter
Entlebuchdalen och utmynnar i Reuss nedanför
staden Luzern.
E’mmentalalperna, n. delen av Bernalperna,
n. om Thun- och Brienzsjöarna, mellan Aar och
Reuss. Toppar: Brienzer Rothorn (2,353 m),
Tannhorn (2,223 m)> Pilatus (2,133 m) m. fl.
Emmer, emmervete, se Vete.
Emmerymedaljen [emeri’-], präglad i guld
el. silver, tilldelas vanl. sjökaptener som
belöning för långvarigt och förtjänstfullt arbete
inom yrket. E., som utdelas av Patriotiska
sällskapet sedan 1787, tillkom genom medel,
donerade av svenske konsuln i Dunkerque, F. F. J.
Emmery (d. 1786).
Emmet [e’mit]. 1) Robert E., irländsk
patriot (1778—1803). Han tog verksam del i
sällskapet United Irishmen’s strävanden för
Irlands frigörelse. Efter ett par års vistelse
utomlands återvände E. okt. 1802 till Irland i
syfte att där framkalla en resning i samband
med Napoleons till nästa år påtänkta invasion
i England. Ett förhastat resningsförsök i Dublin
23 juli 1803 misslyckades, och E. flydde men
fängslades 25 aug., dömdes till döden för
högförräderi och avrättades 20 sept.
2) Thomas Addis E., den föreg:s bror,
politiker (1764—1827). Han var 1798 en av
ledarna för en irländsk nationalistkomplott men
undslapp med fängelsestraff. Han slutade sina
dagar som advokat i New York.
Emmetropi (av grek. e’mmetros, väl avvägd,
och öps, öga), beskaffenheten hos ögon med
sådan (s. k. normal) ljusbrytning, att de vid
ac-kommodationsvila äro inställda för oändligt
avstånd.
E’mmich [-i^], Albert Theodor Otto von,
tysk militär (1848—1915). Han deltog som
löjtnant vid infanteriet i 1870—71 års krig, blev
1909 general av infanteriet och chef för 10 :e
armékåren (Hannover) samt adlades 1912. Vid
1 :a världskrigets början blev han befälhavare
för Maasarmén, med vilken han 4 aug. 1914
ryckte in i Belgien och genom ett skickligt lett
anfall intog Liége, som kapitulerade 16 aug.
Han deltog sedermera med io:e armékåren i
striderna på östfronten.
Emmislöv (till 1940 Em is löv), socken i
ö. Göinge hd, Kristianstads län, n. om
Kristianstad; 26,24 km2, 834 inv. (1951). Huvudbygden
ligger västerut i Helgeådalen, mera höglänta
skogstrakter förekomma i n. ö. 1,110 har åker.
Kyrkan av tegel torde vara från 1200-talets
senare del. Bildar med ö. Broby ett pastorat i
Lunds stift, ö. Göinge kontrakt; tillhör
storkommunen Broby.
Emmån, se Emån.
E moll (fr. mi mineur, eng. e minor), den
molltonart, som har e till grundton och
före-tecknas med # framför / (parallelltonart: G
d u r).
Emollie’ntia, lat., uppmjukande, lenande
medel, t. ex. milda feta oljor och fasta fetter samt
slemmiga ämnen.
Emollitiön (av lat. emollire, uppmjuka),
uppmjukning av ett organ, vanl. orsakad av
till-täppning av en artärgren. E m o 1111 i o
ce’-r e b r i, hjärnuppmjukning.
Emolume’nter, dets. som sportler.
Emond, Martin, målare (f. 1895 21/to),
en av de främsta representanterna för modernt
Skånemåleri. Efter studieresor till Tyskland,
Italien och Österrike 1921—23 utvecklade han en
dekorativ, något proletärtung stil. Efter hand
tillkommer ett galghumoristiskt drag, ofta
förenat med patos och medkänsla, ss. i ”Picknick”
(1927) och i den fantastiska färgsprakande
”Stipendiaten” (utställd 1938). Betydande stämnings-
Martin Emond: Kvällsbild, 1934. Privat ägo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
