- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
561-562

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektronrör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

561

Elektronrör

562

[-fluorescensindika-torn-]

{+fluorescensindika-
torn+} (det ”magiska ögat”).
Den kan, som fig. 9 visar,
vara uppbyggd omkring en
genomgående katod, vilken
i sin undre ände utgör en del
av ett triodsystem och i sin
övre, ovanifrån synliga del
är omgiven av en
trattfor-mig, med ett fluorescerande
ämne belagd skärm;
innanför skärmen finnas ett antal

— vanl. 4 —
avböjningssta-var, som äro direkt
förbundna med triodsystemets anod.
Denna är inkopplad till sin

spänningskälla via ett yttre

motstånd, medan skärmen är direkt ansluten
till spänningskällan.’ Då signalstyrkan är svag
m. a. o. den negativa gallerspänningen liten,
blir anod- och stavspänningen låg, varvid
stavarna verka elektronrepellerande och
åstadkomma breda skuggor på skärmen. Vid stor
signalstyrka får anoden tillnärmelsevis samma
spänning som skärmen, så att repulsionsverkan
försvinner och skärmen lyser upp över praktiskt
taget hela sin yta. — M a g n e t r o n kallas en
klass av svängningsgeneratorer, vid
vilka galler saknas. I dess ställe anordnas ett
axiellt magnetiskt fält genom röret, varvid de
eljest radiella elektronbanorna bli
cirkelforma-de; överlagrar man ett konstant fält med ett
svagt växelfält, får man spiralbanor med
varierande stigning. Förses anoden med radiella
fack, spelar elektronströmmen mellan de
framspringande partierna (jfr fig. 10), varvid facken
vid lämpligt periodtal hos växelfältet fungera
som resonatorer. Fältet från dessa resonatorer
ombesörjer dock självt den erforderliga
växel-fältskomposanten, varför röret kommer i själv-

Fig. 9. ”Magiskt
öga”
(avstäm-ningsindikator). 1
fläns, 2
avskärmning av
katodlju-set, 3 och 8
glöd-katod, 4
fluores-censskärm, 5
av-böjningsstavar, 6
trioddelens anod,
7 trioddelens
galler.

Fig. 10. Tvärsnitt av
niagnetron. 1 glödkatod,
2 metallkropp,
innehållande ett jämnt antal
”kavi-teter” (3), vilka definiera
parallellkopplade
sväng-ningskretsar. Fyra av
anoderna äro inbördes
sammankopplade medelst
en ringformig ledning
(4), övriga fyra med
ledningen 5.

Revy av mottagarrör 1918—1948. Rören t. o. m. 1924 äro av
högtempera-turtyp; de övriga ha oxidbelagda katoder. Vid miniatyrröret från 1948
äro anslutningsstiften ingjutna direkt i rörbottnen. — Utöver visade
normaltyper finnas s. k. subminiatyrrör med ca 8 mm diameter avsedda för bl. a.
hörapparater.

svängning med en
frekvens, som
betingas av
resonato-rernas egenskaper
(centimetervågor).

— K 1 y s t r
o-n e r och
reflex-k 1 y s t r o n e r
äro likaledes
generatorrör för korta
vågor; deras
verkan grundas på att
en elektronström
får passera två
galler, mellan vilka
en
högfrekvens-spänning anlagts.
Härigenom sker
växelvis
retarda-tion och
acceleration av
elektronerna, så att dessa
efter att ha löpt ännu
ett stycke äro
hopade i klungor.
Dessa klungor
påverka en resonator,
från vilken de två
gallren matas;
röret kan därför fås
att självsvänga. — [-Elektron-m-]
{+Elektron-
m+} u 1 t i p 1 i k
a-t o r kallas en
anordning för
successiv förstärkning av
en impuls i flera
steg i ett och
samma rör. Den
grundar sig på
emission av 3 å 5
sekundärelektroner,
då en elektron slår
an mot en vanl.
med bariumoxid
preparerad anod.
Dessa
sekundär-elektroner ge i sin

Röntgenbild av ett modernt
miniatyrrör (höjd inkl,
sockelstiften 55 mm). Det här visade
röret är ett kombinationsrör
(tetrod-pentod), avsett soni
blandare vid ultrakortvåg.
Det svarta, horisontella
strecket överst i röret
representerar ”gettret” d. v. s. en
anordning avsedd att borttaga
gasrester efter evakueringen.
Ett getter innehåller vanl.
metalliskt magnesium el. barium,
som uppvärmes med
virvelström och delvis förångas,
varvid en lokal beläggning på
glasets insida alstras. De
partiklar, varav beläggningen består,
ha förmåga att kvarhålla
gasresterna genom adsorption.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free