Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekby (Skaraborgs län) - Ekby (Öland) - Ekchondrom - Ekchymos - Ekdahl, Nils - Eke - Ekeberg, Birger - Ekeberg, Carl Gustaf - Ekeberga - Ekeblad, ätt - Ekeblad, 1. Johan - Ekeblad, 2. Claes, d. ä. - Ekeblad, 3. Claes, d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Ekby—Ekeblad
382
1902. Ingår i Ullervads, Eks, E. och Utby
pastorat, Skara stift, Mariestads kontrakt; tillhör
storkommunen Ullervad.
Ekby, socken på Öland, se Egby.
Ekchondrom [ekåndrå’m] (av grek, ek, ur,
av, och cho’ndros, brosk), brosksvulst (se d. o.).
Ekchymos [ekymå’s], blodutådring.
Ekdahl, Nils Johan, präst, historieforskare
(1799—1870). Han blev 1838 kyrkoherde i Adolf
Fredriks församling i Stockholm. På resor för
Vitt.-akad :s räkning 1827—30 insamlade E. över
1,000 pergamentsbrev, nu i Riksarkivet. I
Vitt.-akad:s arkiv förvaras hans samlingar till
Norrlands historia och topografi. Förtjänstfull som
samlare, var E. som urkundsutgivare vårdslös och
utan tillräckliga förkunskaper. Hans sätt att
utföra regeringens uppdrag att i Oslo 1832—36
övervara delningen av Kristian II :s arkiv (se
d. o.) och avskriva de Norge och Danmark
tillfallna handlingarna ådrog honom skarpt klander.
Han utgav ”Christiern II :s arkiv, 1: Handlingar
rörande Severin Norby” (3 bd, 1835—36, jämte
bihang 1842).
Eke, socken på s. Gotland, Hemse ting,
Gotlands s. härad, på öns östsida vid Gansviken
s. v. om Ronehamn; 18,55 km2, 206 inv. (1951).
I det inre uppodlat, åt kusten skogsmark. 520 har
åker. Talrika fornminnen. Ingår i Rone, Eke,
Alva och Hemse pastorat, Visby stift, Södra
kontraktet; tillhör storkommunen Havdhem. —
Kyrkans enskeppiga långhus och kor, det senare
med rak östvägg, båda med rundbågiga, ganska
enkla portaler, byggdes 1249 (tornet omkr.
1300). Under golvet ha påträffats rester av en
stavkyrka (nu i Statens hist. museum).
Ekeberg, Lars Birger, jurist (f. 1880 10/s),
doc. i Uppsala 1904, jur. dr 1907, prof, i
Stockholm s. å. i speciell privaträtt, 1915 i civilrätt,
justitieminister 1920—
21 i De Geers och v.
Sydows ministärer,
1923—24 i Tryggers
ministär, led. av
Lagberedningen 1909—25,
dess ordf. 1927—31,
justitieråd 1925—27,
president i Svea
hovrätt 1931—46; led. av
Svenska akad. 1945,
riksmarskalk från
1947. Som led. av
Lagberedningen har E.
gjort en betydande
insats i
lagstiftnings
arbetet, särsk. på familjerättens område. Han var
1933—36 ordf, i sjölagskommittén, 1937 i
straff-lagskommissionen samt är ordf, för
ärvdabalksak-kunniga sedan 1941. Därjämte har E. 1907—11
biträtt i olika dep. vid utarbetande av lagförslag
ang. skogs- och fiskerinäringarna, avvittring,
fräl-seräntor och stämpelskatt och som minister
handhaft utfärdandet av en rad nya lagar. Sedan
1916 medutgivare av Svensk juristtidn., intar E.
en ledande ställning i den svenska juristvärlden.
Förutom åtskilliga tidskriftsuppsatser har E. bl. a.
utg. ”Studier i patenträtt”, 1 (1904), ”Om
säljares stoppningsrätt enl. sjölagen” (1905), ”Om
frälseränta” (1911), ”Äktenskapslagstiftningen”
(3 :e uppl. 1917), ”Nya testamentslagen” (1931),
”Nya giftermålsbalken” (3 :e uppl. 1933), ”Nya
lagen om boutredning och arvskifte” (1937),
”Förmögenhetsbrotten” (3 :e uppl. 1945).
Ekeberg, Carl Gustaf, sjöfarande (1716
—84). Han gjorde efter 1742 flera färder i
Ostindiska kompaniets tjänst och blev 1758
kapten på skeppet ”Freden”. Till de indiska och
kinesiska farvattnen for E. bl. a. 1764 jämte
botanisten Sparrman samt 1769—71 på skeppet
”Finland”, om vilken resa J. Wallenberg skrev
”Min son på gal ej an”. Sin sista Kinaresa gjorde
han 1777. Skrev bl. a. ”Kort berättelse om den
chinesiska landthushållningen” (1757). Led. av
Vet.-akad. 1761.
Ekeberga, socken i s. ö. Småland, Uppvidinge
härad, Kronobergs län; 170,84 km2, 1,705 inv.
(1951). Utbreder sig över de mossuppfyllda
skogsmarkerna i häradets s. del kring övre
Lyc-kebyån och Lesseboån (till Ronnebyån). Inom E.
Kosta industrisamhälle och Transjö glasbruk. 398
har åker. Egendom: Dåvedshult. Kyrkan
byggdes 1824—25. Pastorat i Växjö stift, Uppvidinge
kontrakt; bildar storkommunen Ekeberga.
Ekeblad, svensk ätt. Stamfadern, Henrik
Sim-la, nämnes 1406—37 i Kopparbergs län. Hans
sonsons son regementsrådet Anders
Hansson (d. 1543) till Stola i Skaraborgs län
upptog efter mödernefränder det vapen, varefter
släkten senare tog namn. Den introducerades 1625
med bl. a. Anders Hanssons sonson översten
Christofer E. (1592—1664), mest känd som
dilettantpoet. Dennes sonson, E. 2), den adliga
ättens siste medl., blev 1711 friherre, 1719 greve;
den grevliga ätten utgick på svärdssidan 1827.
— Om det viktiga ekebladska familj earkivet på
Stola, nu fördelat mellan olika offentliga
samlingar, se O. Mannerfelt, ”Släkten E. och dess
samlingar på Stola” (i Personhist. tidskr., 1922).
1) Johan E., diplomat (1629—96). Han var
kammarherre hos Hedvig Eleonora 1658—71 och
vistades som resident i Paris 1669—72. E. är
mest bekant genom sina brev med livfulla
skildringar från hov- och fältliv, vilka 1911—15
utgivits av N. Sjöberg.
2) Claes E., d. ä., den föreg :s son, greve,
militär, riksråd (1669—1737). Han ingick vid
Livgardet 1683, blev överste för Elbingska
inf.-reg het dec. 1703, kommendant i Elbing 1704,
generalmajor 1711, kommendant i Stralsund s. å.,
landshövding i Närke och Värmland 1714,
riksråd 1719. Utmärkte sig i Karl XII :s krig, bl. a.
vid Kliszow och Gadebusch.
3) Claes E. d. y., den föreg :s son, greve,
kanslipresident (1708—71). Han ingick i
Riksarkivet 1726, blev kanslist i Kanslikollegium 1727,
kanslij unkare 1729 och kammarherre 1731. Vid
riksdagen 1738—39 var E. led. av sekreta
utskottet och likaledes 1741, då han som en av
hattarnas bästa krafter deltog i de hemligaste
underhandlingarna om krigsplanerna mot
Ryssland. Han blev kansliråd s. å. och var envoyé i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
