- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
379-380

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ek, 3. Anders - Eka - Eka- (kemi) - Ekarté - Ekartera - Ekaterina - Ekaätten - Ekbatana - Ekberg, Einar - Ekblom, Olle - Ekblom, Richard - Ekbocken - Ekbohrn, Carl Magnus - Ekby (Malmöhus län) - Ekby (Skaraborgs län)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

379

Eka—Ekby

380

i Dramatikerstudions föreställning på
Borgarskolan spelade Soldaten i Gösta Nordströms ”Vägen
hem”. Sedan har E. varit anställd 1943—44 vid
Europafilm, 1944—46 vid Malmö Stadsteater och
från sistn. år vid Stadsteatern i Göteborg. Bland
hans roller märkas vidare Luther i ”Min son är
min”, Dauphin i ”Sankta Johanna”, Sonen i
”Leka med elden” och Caligula (Camus).

Eka. 1) (Ekstock.) Ett slags flatbottnad,
på svenska insjöar och åar allmänt
förekommande roddbåt, som för- och akterut slutar med
speglar, av vilka akterspegeln är betydligt större
än förspegeln. — 2) Ett slags segelbåt. Den
vanligaste är den s. k. blekingsekan, som har en mast
med storsegel (sprisegel) och fock. Den s. k.
hanöekan har 2 master och 5 segel (klyvare,
fock, storsegel, toppsegel och gäck).

Eka- framför namnet på ett grundämne
betecknar annat med grundämnet i fråga kemiskt
besläktat, okänt grundämne, vars existens enl. det
periodiska systemet kunnat förutsägas. Med
ekaaluminium, eka-b o r och eka-ki s e 1
betecknade sålunda Mendelejev 3 obekanta
grundämnen, vilkas existens han förutsade, i det att
de utfyllde luckor under resp, aluminium, bor
och kisel i det periodiska systemet. De
upptäcktes senare och fingo då namnen gallium,
skan-dium och germanium. Utom dessa känner man
nu följ, ”eka-ämnen”: e k a-c e s i u m =
fran-cium (virginium), e k a-j o d = astat (alabamin),
e k a-m a n g a n = technetium (masurium).

Ekarté, se Écarté.

Ekartéra (fr. écarter), kasta el. köpa bort kort
mot andra ur talongen.

Ekateri’na [je-], riktigare Jekaterina, ryska
namnformen för Katarina.

Ekaätten kallas — efter gården Eka i
Lill-kyrka sn i Uppland — en på 1520-talet utslocknad
svensk stormannaätt, som under medeltidens båda
sista årh. hade åtskilliga bemärkta medl.
Sköldemärket var en snedbjälke. Som ättens
grundläg-gare kan räknas riddaren Trötte Petersson
till Benhammar, Magnus Erikssons råd (trol. d.
i slaget vid Gataskogen 1365). Till E. hörde även
Cecilia Månsdotter, Gustav Vasas moder.

Ekba’tana (grek, form för fnpers. Hagmatäna,
”församlingsort”, varav bildats nypers.
Hama-dän), huvudstad i det forna mediska riket och
efter detta rikes fall de persiska konungarnas
sommarresidens,
beläget vid foten av berget
El vend mellan Bagdad
och Teheran.

Ekberg, Einar
Efraim, kyrkosångare
(f. 1905 29A). Han har
vunnit stor popularitet
som solosångare i
Fi-ladelfiaförsamlingen i
Stockholm och vid
konserter, bl. a. i
U.S.A., dit han
överflyttade 1949.

Ekblom, Olof (O 1-

Olle Ekblom. 1 e) ämbetsman (f.

1892 2A), fil. mag. i Uppsala 1916, amanuens i
Socialstyrelsen 1918, sekr. på
Förlikningsmanna-expeditionen 1921. E. anlitades som
förlikningsman i ett flertal konflikter på arbetsmarknaden,
var 1926—34 led. av Arbetslöshetskommissionen
och hade säte i åtskilliga kommittéer rörande
arbetsmarknadsproblem m. m. 1938 blev E.
landshövding i Jönköpings län.

Ekblom, Richard, språkforskare (f. 1874
3OAo), fil. dr 1909. Efter verksamhet som lärare
i franska vid Sjökrigsskolan och lektor i ryska

(och spanska) vid
Handelshögsk. i
Stockholm var E. 1921—39
prof, i slaviska språk
vid Uppsala univ. E.
har lämnat talrika,
mycket beaktade
bidrag till de slaviska
och baltiska språkens
fonetik och gjort
betydelsefulla inlägg
rörande ryska och polska
m. fl. ortnamns
samband med
fornnordiskan och
vikingatiden. Även ljudhistorien

har varit föremål för E:s uppslagsrika forskning.
Vid sidan av sitt omfattande vetenskapliga
författarskap har han utgivit tre samlingar
humoristiska reseskildringar, ”Åka tåg 3:dje klass”
(1933), ”Tur och retur” (1936) och ”När tåget
slirar” (1943).

Ekbocken, C era’mby x ce’rdo, en av Sveriges
största långhorningar. Den når en längd av 30—
50 mm och är långsträckt med bakåt
avsmalnan

de täckvingar samt
svartbrun med två
par otydliga
upphöjda linjer på
täckvingarna.
Larven lever i gamla,
fristående, för
solen utsatta ekar,
vilkas stammar äro
fulla av dess
väldiga flyghål.
Numera torde e. i
Sverige egentligen

blott finnas i Skåne och på Öland, där i
Halltorps hage några av e. angripna ekar äro
fridlysta.

Ekbohrn, Carl Magnus, författare (1807
—81); hette urspr. Ekbom. Efter att ha varit
verksam som journalist blev han 1856
tullinspektör vid Blockhusudden i Stockholm. Skrev
efter-klangspoesi (”Ungdomsförsök i vitterhet”, 1832;
”Nya dikter”, 1864), ordböcker (”Förklaringar
öfver 23,000 främmande ord”, 1868; 5:e uppl.
1936) m. m.

Ekby, socken i Malmöhus län, se Ekeby.

Ekby, socken i n. Västergötland, Vadsbo
härad, Skaraborgs län, ö. om nedre Tidan; 22,02
km2, 340 inv. (1951). Är i v. odlad slättmark,
i ö. skogrik. 1,199 har åker. Kyrkan ombyggdes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free