Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egyptiska språket och skriften - Egyptisk glasögonorm - Egyptisk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Egyptisk glasögonorm—Egyptisk konst
334
blott undantagsvis från v. till h. och då av
dekorativa hänsyn. Urspr. bildades de egyptiska
texterna av vertikala kolonner, senare gick man över
till att använda vertikala linjer.
Användas de egyptiska skrivtecknen på hårt
material, sten o. s. v., ristas de noga in med alla
detaljer; i denna form kallas de hieroglyfer;
skrivna med rörpenna på papyros förkortas
tecknen, huvudvikten lägges vid de enkla dragen,
som gynnas på de andras bekostnad; på så sätt
uppstod en kursiv skrift, vanl. betecknad som
h i e r a t i s k. En vidare utveckling av den
hiera-tiska skriften ledde till en ny typ av kursiv
egyptisk skrift: den d emo t i s ka, den allmänna
skriften för vardagslivets skrivelser under den
grekisk-romerska perioden.
Från 2:a årh. e. Kr. hade man använt grekiska
bokstäver för att uppteckna magiska formler.
Med kristendomens seger i Egypten började man
allmännare bruka dessa, först vid bibelövers.,
sedan vid andra skrivelser av litterär el. officiell
karaktär. Från den demotiska skriften
uppto-gos 7 tecken för att täcka ljud, vilka det
grekiska alfabetet icke hade. Detta utvidgade alfabet,
omarbetat för egyptiskan, kallas det koptiska. —
Litt.: A. Erman, ”Die Hieroglyphen” (1917),
”Ägyptische Grammatik” (4:e uppl. med suppl.
1928—29).
Egyptisk glasögonorm, se Aspis.
Egyptisk konst. Arkitektur. De egyptiska
boningshusen voro i alla tider uppförda av soltorkat
tegel och trä. Även de äldsta bevarade
monumentalbyggnaderna, fästningar och kungagravar från
1 :a och 2:a dynastierna, äro uppförda av soltorkat
tegel. Det första kända byggnadsverket av huggen
sten är farao Dj osers gravkomplex, en
trappstegs-mastaba med tillhörande kulttempel från 3:e
dynastien. Ur trappstegsmastaban utvecklades inom
kort pyramiden därigenom, att grundplanen
förvandlades från rektangulär till kvadratisk,
varefter trappstegen doldes under en slät stenmantel.
Drottning Hatshepsuts dödstempcl vid Der el-Bahri. Jfr
bild vid Der el-Bahri.
Palmkolonner och (t. h.) papyruskolonn av tidigaste
typer. 2750—2625 f. Kr.
De största pyramiderna äro de vid Gize nära
Kairo, vilka tillhört faraonerna Cheops, Chefren
och Mykerinos. Kungagravar i pyramidform äro
kända från Gamla och Mellersta riket i Egypten
och från sista årtusendet f. Kr. i Etiopien. Till
pyramiderna hörde ståtliga dödstempel, bestående
av en entrébyggnad på sluttningen mot dalen, en
lång, övertäckt gång samt det egentliga kulttemplet
uppe på ökenplatån framför pyramidens ö. fasad.
I dödstemplen vid Abusir från 5:e dynastien
fun-nos redan de äktegyptiska kolonntyperna med
palm-, lotus- och papyruskapitäl. Templens centrum
utgjorde en av kolonnader omgiven gård;
tempelväggarna voro prydda med reliefer. Under Gamla
riket vilade stormännen kring sin härskares
pyramid i mastabor, rektangulära gravbyggnader med
platt tak och sluttande sidor. Mot slutet av
perioden började man i övre Egypten urholka
gravkamrar i klippväggarna, en gravtyp, som under
Nya riket blev förhärskande och upptogs av
faraonerna. I den ödsliga Konungarnas dal
i ökenbergen vid Tebe funnos de sorgfälligt dolda
kungagrifterna, medan dödstemplen lågo nere på
slätten längs v. ökenranden. — Nya riket är de
jättelika tempelanläggningarnas tid. Det i flera
omgångar uppförda Amontemplet i Karnak vid Tebe
består av en mängd pelarhallar och öppna gårdar
samt av portar, flankerade av stora tornbyggnader,
s. k. pyloner. Vidare märkes vid Tebe det stora
Amontemplet i Luksor. Av de tebanska
dödstemplen finnas bevarade Hatshepsuts vita
terrasstempel vid Der el-Bahri, Ramses II :s Ramsesseum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
